Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett företags aktiekurs pÄverkas under de första handelsdagarna efter en börsintroduktion och om det förekommer en underprissÀttning. Vi vill vidare undersöka de mekanismer som ligger bakom en introduktion och vilka faktorer som spelar in pÄ den initiala kursförÀndringen. VÄr ansats har varit deduktiv och vi har anvÀnt oss av bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metodansats. De teorier som vi har utgÄtt ifrÄn Àr de som finns inom omrÄdet underprissÀttning. Teorierna behandlar frÀmst förklaringar till varför en underprissÀttning sker.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

I denna studie har det undersökts individers uppfattning pÄ faktorer som utvecklar idrotter i samhÀllet. Ekonomi, mÄngfald, geografi, genus och kultur Àr övergripande faktorer vi lagt fokus pÄ att undersöka. Denna studie utfördes efter en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Tre respondenter har intervjuats och valdes ut eftersom de besatt mycket kunskap inom varsin idrott. Idrotterna vi har valt undersöka i studien Àr fotboll, innebandy och ishockey.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ reda pÄ ny kunskap om vad som kan vara den optimala miljön för en fotbollsspelare pÄ pojksidan. Tanken med studien Àr ocksÄ att jÀmföra hur kulturen i Stockholm och Halmstad ser ut gÀllande prestige, högsta serie, selektering, specialisering, förÀldrar, vÀrdering av att vinna i ung Älder, trÀnarens roll, faciliteter och vad har föreningarna för möjlighet gÀllande trÀningstimmar (bilaga 4). Dessa faktorer kan vara avgörande i varje individs utveckling.FrÄgestÀllningarVad Àr en optimal miljö för en pojkfotbollsspelare att utvecklas i?Vad Àr skillnaderna och likheterna mellan miljön i Stockholm och Halmstad?MetodDetta Àr en kvalitativ studie bestÄende av intervjuer med en semistrukturell intervjuguide. Tre spelare frÄn Stockholm och tre spelare frÄn Halmstad har intervjuats och de svar som framkommit har analyserats och diskuterats med hjÀlp av tidigare forskning inom Àmnena: faciliteter, familj, trÀnare, filosofi & kultur, skador, status i skola och nyckeln till framgÄng.ResultatResultaten visade pÄ att alla individer Àr olika, och att det som hjÀlper en person att slÄ igenom och ta sig till landslaget kanske inte fungerar för en annan.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgÄngspunkt i dessa syften utvÀrdera lösningen man valt med att krÀva ett positivt eget kapital pÄ koncernnivÄ.För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har pÄ sÄ vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.DÄ syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stÄ pÄ egna ben Àr det enligt oss helt rÀtt att mÀta pÄ koncernnivÄ. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. DÀremot sÄ Àr de dörrar man stÀnger helt i linje med vad man vill uppnÄ..

Svenska fotbollförbundet Àr numera det specialidrottsförbund som har flest kvinnliga medlemmar. Samtidigt tycks fotbollen förkroppsliga maskulinitetens idé, och fotbollsspelande kvinnor benÀmns som okvinnliga. Föreliggande arbete behandlar konstruktionen av femininitet bland elitsatsande fotbollstjejer i MFF: s dam utvecklingslag (DU). FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ tjejers tal om sig sjÀlva i en elitklubb inom en traditionell manssport.Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och observation studerar jag fotbollstjejernas metoder för konstruktion av verkligheten ur ett etnometodologisk perspektiv. De teoribildningar som jag anvÀnder Àr Robert W.

Bakgrund: Det finns en debatt i media och samhÀllet kring ersÀttningen som          verkstÀllande direktörer erhÄller och rimligheten i den utveckling som inneburit en ökad löneklyfta mellan arbetare och företagsledning. Gör verkstÀllande direktörer sig förtjÀnt av dessa ökade kompensationsnivÄer ur ett aktieÀgarperspektiv? Finns det ett samband mellan ersÀttningen som tilldelas verkstÀllande direktören och den avkastning som kommer aktieÀgarna till gagn? Och vilken modererande pÄverkan kan de, traditionellt sett starka svenska kontrollÀgarna, tÀnkas ha pÄ detta eventuella samband?Problemformulering: Hur pÄverkar den verkstÀllande direktörens rörliga ersÀttning ett företags avkastning? Och vilken, om nÄgon, pÄverkan har Àgarskapsstrukturen i   företagen pÄ sambandet?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att förklara om och i sÄ fall hur den rörliga   ersÀttningen till den verkstÀllande direktören pÄverkar aktieÀgarnas avkastning samt vilken effekt Àgarskapsstrukturen i företag har pÄ sambandet.Metod: I studien anvÀnds en kvantitativ metod dÀr det empiriska materialet har    insamlats genom Ärsredovisningar och databaser. Samtliga 78 bolag som ingÄr i studien Àr noterade pÄ antingen Nasdaq OMX Large Cap- eller Mid Cap-lista. Hypoteser skapades för att testa och dÀrigenom uppfylla syftet.Resultat och slutsats:  Inget positivt signifikant samband mellan den rörliga ersÀttningen till verkstÀllande direktören och studiens fyra avkastningsmÄtt ROA, ROE, aktiekursförÀndring och BHR har pÄvisats.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Uppsatsen handlar om hur Hammarby IF:s fotbollssupporterkultur gestaltar sig. Jag har intervjuat Ätta supportrar frÄn olika delar av Sverige. UtifrÄn deras erfarenheter har jag undersökt fem olika teman som beskriver olika delar av deras supporterskap. Uppsatsen handlar i grunden om hur grupptillhörigheten ser ut och uppfattas av supportrarna. De olika temana behandlar; supportens roll, klubbens betydelse för supporten, symboler, klubbens historia, gemenskap, lojalitet, status och medias roll för supporten.

Uppsatsen behandlar supportrars motivationsfaktorer nÀr de vÀljer att resa till ett fotbollsmÀsterskap sÄsom fotbolls-VM och fotbolls-EM. Supportrar har i alla tider besökt sportevenemang för att uppleva och ta del av evenemanget pÄ plats. FrÄgan Àr vad som motiverar supportrar att resa mÄnga timmar och spendera pengar för att uppleva mÀsterskapen pÄ en destination istÀllet för att sitta bekvÀmt hemma och följa matcherna pÄ tv. Efter en prövning av fyra möjliga motivationsfaktorer till supportrars resande har ytterligare faktorer identifierats. Med hjÀlp av analyser av svaren har sedan slutsatser dragits att supportrar har olika motivationer vilka lockar dem, det Àr dÀrefter möjligt att sortera in motivationerna i tydliga primÀra och sekundÀra faktorer.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Bakgrund: Humankapital och intellektuellt kapital har fÄtt en allt större betydelse de senaste decennierna. Detta har lett till att det har blivit alltmer komplicerat att redovisa en rÀttvisande bild av företagens tillgÄngar. Ett omrÄde dÀr humankapital Àr extra aktuellt Àr inom fotbollsvÀrlden, för dÀr Àr spelarna klubbarnas största tillgÄng. För att en fotbollsförening ska fÄ vara verksam pÄ högsta nivÄ krÀvs en elitlicens, den licensen stÀller vissa krav pÄ klubben.I USA styrs sporten vÀldigt mycket av pengar och detta gör att redovisningen hÀr Àr viktigare och mer vÀlutvecklad Àn i andra lÀnder.Problemformulering: En stÀndigt aktuell frÄga Àr hur spelare skall vÀrderas och redovisas i Ärsredovisningen. Vilken metod Àr det dÄ som ger en mest rÀttvisande bild av föreningars ekonomiska stÀllning? Det stora problemet med det sista alternativet Àr att det görs en uppskattning vilket innebÀr att det finns en risk för felvÀrdering.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med arbetet var att undersöka om fotbollsspelare kan utveckla proprioception dÀr visuell Äterkoppling systematiskt tas bort vid kontroll av bollen med fötterna.FrÄgestÀllningar:? GÄr det att utveckla förmÄgan att kontrollera bollen utan visuell Äterkoppling under en trÀningsperiod om fyra veckor och 12 trÀningspass? ? Hur förÀndras en fotbollsspelares prestation (kontroll av bollen) med avseende pÄ en förbÀttrad proprioception med hÀnsyn tagen till: tid (sekunder), hastighet (varv/minut) samt antal tillfÀllen spelaren tittar respektive tappar boll?MetodTotalt 20 deltagare frÄn ett pojkelitlag valdes ut och matchades inför trÀningsperioden in i en interventions- och en kontrollgrupp för att sÀkerhetsstÀlla att bÄda grupperna var likvÀrdiga. Interventionsgruppen bestod av 12 deltagare, medelÄlder ± standardavvikelse (± SD) var 12,2 (± 0,2) Är. Kontrollgruppen bestod av 8 deltagare, medelÄlder 12,0 (± 0,7) Är. Interventionsgruppen har under fyra veckor genomfört fyra specifikt framtagna trÀningsövningar innehÄllandes uppvÀrmning inkluderat dribblingar och passningar, slalom, bollkontroll i lÄdram och smÄlagsspel.