Sök:

Sökresultat:

34 Uppsatser om Aktiebolaget - Sida 2 av 3

Flexibla monteringslösningar av dispensrar i industrimiljö

Svenska Cellulosa Aktiebolaget AB står som uppdragsgivare till att ta fram flexibla monteringslösningar för pappersbehållare i industrimiljöer. Många industrilokaler har ofta långt till vägg och därför kan det vara bra att kunna montera upp behållarna utan att behöva borra och skruva i fästytan. Detta för att majoriteten av SCA?s dispensrar idag är gjorda för att monteras på vägg. Det bedrivs mycket forskning och tester av SCA kring ämnet och därför har detta uppdrag givits.

Frivillig revision och dess påverkan på trovärdigheten : En studie av fyra banker

Ett undantag från revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefär 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stämmer är stor. Revisorn är ett sätt för att bekräfta informationen och öka trovärdigheten för räkenskaperna. Detta ledde till vår problemformulering: Förändras trovärdigheten i ett bolags finansiella rapporter om Aktiebolaget väljer bort revisionen? Vilka konsekvenser får det för bolagen i relation till bankerna?Syftet är att få en bild av om trovärdigheten hos ett bolag förändras då de väljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan få.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi började med datainsamling och teorier.

Utköpsproblematik i små aktiebolag. Vilka är de centrala problemen och vad kan göras för att begränsa dessa?

En viktig princip för aktiebolagen är att aktierna, enligt huvudregeln kan överlåtas fritt. I stora börsbolag är det fullt naturligt med omsättning av aktierna och det medför generellt inte heller några negativa konsekvenser, eftersom majoriteten av aktieägarna inte har något egentligt inflytande över bolagets förvaltning. I de små privata aktiebolagen med ett fåtal delägare kan en helt fri möjlighet att överlåta aktier medföra tydliga problem, eftersom bolaget ofta är beroende av stort engagemang och specifikt kunnande från sina delägare. Det enskilda bolaget har därför möjlighet till undantag från den fria överlåtbarheten, både genom regler i bolagsordningen i enlighet med Aktiebolagslagen och genom att aktieägarna ingår ett aktieägaravtal. I uppsatsen har jag fokus just på de små bolagen och problematiken kring aktieöverlåtelser som kan uppstå där.

Likvidation : en jämförelse mellan 13 kapitlet 12 § aktiebolagslagen & § 3-4 och § 3-5 aksjeloven/allmennaksjeloven

Aktiebolagets uppkomst går att härledas ända tillbaka till medeltidens handelsliv, främst i Italien. Möjligheten att bedriva verksamhet genom att satsa kapital, där kapitalet utgjorde säkerheten i bolaget, samt att delägarnas egna förmögenheter skiljdes från detta kapital var en nyhet på den tiden. Än idag är Aktiebolaget en viktig del av affärslivet. Det andra bolagsdirektivet bygger på en kapitalkonstruktion, det vill säga ett kapitalsystem som skall skydda bolagets borgenärer genom att ställa upp regler för att se till att bolaget alltid har något slags kapital, ett så kallat minimikapital. Artikel 17 i det andra bolagsdirektivet tar sikte på villkor då bolaget måste träda i likvidation.

Det helägda kommunala aktiebolagets styrelses funktionella inriktning

SammanfattningSyftet med vår undersökning var att förklara det svenska helägda kommunala Aktiebolagets funktionella inriktning. Helägda kommunala aktiebolag präglas av sin särart, de verkar under vissa regler och lagar som inte tillämpas på privata aktiebolag och har en politisk ägare, denna särart förväntade vi oss skulle påverka dess styrelses funktionella inriktning. Den största delen av tidigare studier angående styrelsens funktionella inriktning är utförda i den privata sektorn, vilket har inneburit att vi har utvecklat befintliga teorier med hänsyn till det helägda kommunala Aktiebolagets särart. För att uppnå målet med vår undersökning valde vi att använda ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. För att undersöka styrelsens funktionella inriktning har vi baserat undersökningen på institutionell-, agent-, stewardship- och public choice teori.

Aktiekapitalets betydelse för privata aktiebolags upplåning: ur finansiärernas perspektiv

I ett samhälle där ständig förändring sker, låter sig inte Sverige vara oberört. Den svenska associationsrätten är inget undantag, då det främst angående det svenska privata Aktiebolaget sker utredningar med ett specifikt mål: förenkling. En av utredningarna handlar om huruvida en sänkning av aktiekapitalkravet, från 100 000 SEK till 50 000, 20 000 eller 1 SEK, för svenska privata aktiebolag är lämplig. Utredningen som pågår kommer att presenteras i sin helhet den 31 mars 2009. Om utredningen visar att en sänkning av aktiekapitalkravet är lämplig kan det få många konsekvenser, både för interna och externa intressenter.

Corporate Social Responsibility och Global Compact. Med mänskliga rättigheter som norm?

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

Avtal om rådgivning. En jämförande studie av svensk rätt och Draft Common Frame of Reference

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

Att byta eller inte byta revisionsbolag - det är frågan

Syftet med denna uppsats är att undersöka om aktiebolag som erhållit oren revisionsberättelse byter revisionsbolag i större utsträckning än aktiebolag som erhållit ren revisionsberättelse samt försöka se och förklara om det finns några samband som ökar eller minskar bytesfrekvensen i de aktiebolag som erhållit oren revisionsberättelse. Variablerna som vi tror har samband med byte av revisionsbolag, och har testats i uppsatsen är följande: privat/publikt aktiebolag, typ av anmärkning, revisionsbolag, revisionskostnad, soliditet, omsättning och antal anställda. Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är agentteorin, signalteorin och tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat en egen modell som följer flödet från det att Aktiebolaget erhåller oren revisionsberättelse tills beslutet på bolagsstämman om att byta eller behålla sitt revisionsbolag. För att realisera vårt syfte genomförde vi en dokumentstudie.

§ 500 California Corporations Code : en alternativ lösning till borgenärsskyddet vid värdeöverföringar?

Denna uppsats behandlar borgenärsskyddet vid värdeöverföringar. Det primära målet för begränsningar vid värdeöverföringar är att skydda borgenärer. Borgenärsskyddet i svensk rätt återfinns i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen i form av beloppsspärren, som benämns som principen om skyddet för det bundna kapitalet, och försiktighetsregeln. De lege lata ger inte lagregeln något nämnvärt skydd för bolagets borgenärer.

Avskaffandet av Revisionsplikten : En studie ur Skatteverkets kontrollverksamhet hos småbolag

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Bolagiseringens påverkan på elitfotbollen : Fallet Örebro SK Elitfotboll AB

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Vindfällning, tillväxt och plantuppslag i en 13-årig granskärm i Medelpad :

The interest for alternative forest regeneration methods increased significantly during the 1990´s after 50 years dominance of the clear-cutting system (Holgén & Hånell 2000). One reason for this was that clear-cutting was being more and more questioned by different envi-ronmental organizations and because the forest sector for economical reasons wanted to find cheaper ways to regenerate forests. In the beginning of the 1990´s two shelterwood experi-ments were established in a joint effort by Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA) and the Dept of Silviculture, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). The experiments include various forms of cutting and shelterwood densities and represent productive spruce forests in central and north Sweden (Roggsjön in the province of Medelpad and Skikkis-jöberg in the province of Västerbotten, respectively ). The experiment next to Roggsjön has been reported earlier in three MSc theses, and is also the focus of this thesis.

Dekorering av dispenser för allmänna hygienutrymmen

SCA, Svenska Cellulosa Aktiebolaget, är verksamt inom produktion av personliga hygienprodukter, mjukpapper, förpackningar, tryckpapper och sågade trävaror. Inom segmentet mjukpapper för storförbrukare levererar SCA hygienlösningar under varumärket Tork i form av bland annat papper, tvål och tillhörande behållare, så kallade dispensrar. Företaget vill nu undersöka möjligheterna att dekorera dispensrar, det vill säga trycka ett motiv i form av en bild, en färg eller ett mönster på produkterna, på ett sätt som differentierar dem från konkurrenternas produkter och samtidigt stärker varumärket. Syftet med detta examensarbete har därför varit att med en systematisk designmetodik genomföra ett designprojekt för att utvärdera möjligheterna att dekorera dispensrar. Målet har varit att rekommendera dekortekniker som är lämpliga att använda och ta fram designförslag på hur en dekor skulle kunna se ut för att överensstämma med uppdragsgivarens budskap.Projektarbetet har systematiskt gått igenom produktutvecklingens olika faser.

Uttag av energisortiment vid gallring av contorta, ett komplement till konventionell gallring? :

A recommendation for stand treatment of lodgepole pine (Pinus contorta) is, in a scientific point of view, lacking when it comes to harvesting for biomass energy. Within the next decades it is expected that 280 000 hectares of lodgepole pine will have reached thinning age on the domains of Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA). Due to this the interest has grown rapidly for studying the possibilities of harvesting biofuel assortments already in the first thinning. In this study the distribution of the biomass within lodgepole pine trees has been studied and taken into account for estimating the proportions of harvested assortments when using different methods of thinning. The methods studied were conventional biofuel-harvesting (with delimbed branches gathered separately from the round wood) and thinning with cutting of round wood and long tops (incl.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->