Background & Problem: The Statutory audit was initiated in the beginning of 1983 with the argument that it had a preventative affect against economic crimes. It is discussed whether the statutory audit should be abolished considering it brings major costs for small limited companies, also there are discussions however easing the regulation for these companies. What effect would it impose for the preventative work against economic crimes if the statutory audit is abolished?Purpose: The purpose with this study is to learn how an abolishment of the statutory audit among so called micro businesses will affect authorities? preventive work against the economic crimes.Demarcate: The study is demarcated to comprise only authorities that work with preventing economic crimes with help of the statutory audit and that will be affected of an possible abolishment, such as the Swedish Tax Office (Skatteverket) and the Swedish National Economic Crimes Bureau (Ekobrottsmynigheten).Methodology: The research is based on a qualitative approach with personal interviews with two representatives from each authority. The gathering of data has been done by researching literature and databases.Conclusions: The result shows that the statutory audit is significant for the authorities and their preventive work.

Grunden till denna studie är att se om det uppstått någon förändring för företag i relation till banker efter avskaffandet av revisionsplikten. Huvudpunkterna i denna uppsats behandlar lån och räntor hos banker samt kvaliteten i årsredovisningarna från bankernas sida.År 2006 gav Regeringen Justitiedepartementet i uppdrag att se över reglerna vad beträffar revisionsplikten för småföretag. Detta skulle komma att resultera i en utredning som lämnades in 2008 vilket innebar att revision blev frivillig för vissa företag. De nya bestämmelserna vad beträffar revisionsplikten blev lagstadgade den 1 november 2010 och kom till att beröra ca 250 000 Aktiebolag. Kriterier som skulle komma att gälla för att ha kvar revision var om bolaget under de senaste två räkenskapsåren uppfyllde minst två av dessa krav:? I medeltal fler än 3 anställda.? Balansomslutning 1,5 miljoner kr.? Nettoomsättning 3 miljoner kr.Slutsatsen i denna studie är att det varken skett någon förändring i lånemöjligheter eller i räntevillkor för företag efter avskaffandet av revisionsplikten.

Transfers of joint stock companies can be executed in several ways - for example by transferring individual shares or by transferring all shares or by selling the company's assets and liabilities. It is not fully clear which rules should apply to transfers of joint stock companies. Some legal experts claim that the Sales Act (Köplagen) is applicable, while others claim that the rules for promissory notes (Skuldebrevslagen) should apply. This distinction is of great significance regarding the extent of the vendor's liability. According to Skuldebrevslagen the vendor's liability is rather limited, while Köplagen enjoins the vendor a more extensive liability.A transfer of a joint stock company brings about great economical risks, both for the vendor and for the purchaser.

Noterade företag och mindre onoterade företag använder olika redovisningsstandarder vid framställningen av finansiella rapporter. Enligt en nyligen utförd utredning av Per Thorell framgår att redovisningsstandarderna IFRS/IAS och bokföringsnämndens allmänna råd för mindre Aktiebolag, skiljer sig åt på ett flertal områden. Intentionen med denna uppsats är att undersöka om användandet av ett specifikt redovisningsregelverk i sig kan innebära konkurrensfördelar på lånemarknaden. De redovisningsområden som studeras är immateriella tillgångar, avsättningar, och uppskrivningar. För att belysa den redovisningsmässiga innebörden av skillnaderna används ett fiktivt företag som redovisar enligt båda regelverken.Informationen som uppsatsen bygger på är hämtad från lagar, offentliga utredningar, Per Thorells utredning, boken Internationell redovisningsstandard i Sverige ? IFRS/IAS, samt bokföringsnämndens allmänna råd gällande mindre och medelstora företag.Inom två av de tre undersökta områdena upptäcktes väsentliga skillnader som kan leda till konkurrensfördelar på lånemarknaden.

Kiruna stad kom till år 1900 då kronan antog stadsplanen. Stadens grundare är gruvföretaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag). Det är tack vare järnmalmen i Kiruna som gruvföretaget etablerade sig där och samhället växte fram. LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm anses vara skaparen av Kiruna då han såg till så att samhället blev ett mönstersamhälle.Järnmalmen bryts i en av världens största underjordiska gruva, denna gruva lutar in mot staden vilket har gjort att sprickor och deformationer har drabbat marken. Detta har lett till att det måste ske en stadsomvandling, nya Kiruna flyttas österut mot Tuolluvaara.

Syftet med denna uppsats är i första hand att utreda, analysera samt utvärdera den närmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrån de aktuella intressena på området är ändamålsenligt utformat. Den övergripande frågeställningen utgörs av om någon annan än den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och därmed det dit tillhörande avhjälpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemställning aktualiseras flertalet andra delfrågor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande.i) Under vilka förutsättningar kan bakomliggande aktörer svara såsom verksamhetsutövare och därmed omfattas av avhjälpandeansvaret?ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrättsliga åtaganden?iii) Hur förhåller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutetiv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sådan i sådant fall kan utformas?I förevarande uppsats aktualiseras därmed, av naturliga skäl, tre olika rättsområden; miljö-, EU- och associationsrätt men utgångspunkten är primärt miljörättslig..

Syftet med uppsatsen är att analysera hur och huruvida utdelningspolitiken i ett svenskt Aktiebolag påverkas av hur mycket den verkställande direktören har investerat i företaget i form av aktiekapital. Vi önskar att med statistisk säkerhet konstatera att det finns ett samband och jämföra detta med undersökningar tidigare utförda i Amerika. Undersökningen bygger på en kvantitativ analys i form av en regressionsanalys. Ett flertal förklarande variabler har tagits med för att ge ett större förklaringsvärde av undersökningen. Att VDs ägande har en positiv påverkan på utdelningen bekräftas genom vår undersökning.

Syftet med vår uppsats är att beskriva vad svenska småföretagare bör tänka på vid en nyetablering av ett tillverkande småföretag i ryska Barentsområdet. Vi har studerat två företag för att kunna beskriva hur de gått tillväga och vilka problem de stött på vid en ny etablering. Vår empiriska studie visade sig även stämma mycket väl överens med vår teoretiska studie. För att lyckats med nyetablering i Ryssland så har vi har kommit fram till följande slutsatser. Företagen bör ha ett majoritetsägande och ha pålitlig svensk personal på plats för att leda arbetet.

Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mångt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten är en i raden av föremål som är uppmärksammat för en debatt med Svenskt Näringsliv som företrädare. Med anledning av detta har det pågått en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre Aktiebolag. Genom att studera vad som hänt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jämförelser mot Sverige och få en förståelse för hur revisionsbyråer och deras klienter kan påverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att få deras aspekter samt deras förväntningar utifrån problemet.

The recent development in several countries? legislation and best practice recommendations in relation to corporate governance in general and audit committees in particular have affected Swedish listed corporations in the form of the Swedish Corporate Governance Code and the coming EU-directive. This paper aims to discover what factors affected Swedish listed companies to form audit committees when this was entirely voluntary. We collected data from the annual reports of 121 Swedish listed companies and formed eleven hypotheses as to what factors we believed affected the voluntary formation of audit committees based on Agency Theory, economies of scale and circumstances specific to the Swedish environment. We then analyzed the data through the use of a multivariate logistic regression model.

I detta arbete har en utredning om Aktiebolaget gjorts. Denna bolagsform skiljer sig frånandra bolagsformer då Aktiebolaget är uppbyggt på olika organ. De olika organen hartilldelats olika kompetenser i form av behörigheter och befogenheter för denverkställandemakten samt förvaltningen av bolaget. Det kan vara svårt att direkt urskiljagränsdragningen mellan styrelsens och VD:s kompetens. Syftet med denna uppsats harvarit att försöka besvara frågan var en gränsdragning mellan styrelsens och VD:skompetens går, vilka kriterier och faktorer som kan användas vid en bedömning samt vilka åtgärder som kan riktas mot organen om ett överskridande av denna kompetens har skett.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små Aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattarräkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision.

Uppsatsens titel: Revisionsplikt i små företag ? en ekonomisk eller ideologisk fråga?Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poäng), HT 2006Författare: Anna Andersson och Charlotte NorlingHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinBakgrund: I Sverige har idag alla Aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ämnet är idag högst aktuellt och Svenskt Näringsliv har begärt att Justitiedepartementet ska utreda frågan.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrån bakomliggande faktorer i mikroföretaget.Metod: Vi inriktar oss på det positivistiska synsättet och använder oss av en deduktiv ansats. Utifrån en kvantitativ metod samlar vi via enkäter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka är beroende på attityden till revisionsplikten.Teoretiska perspektiv: För att skapa vår egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgångspunkter i uppsatsen.Slutsats: Vår slutsats av undersökningen är att vi kan se att företagen reagerar starkare på nyttan/kostnaden än på revisionsplikt.

Uppsatsens grundläggande syfte är att belysa revisorernas sätt att arbeta kring anmälningsplikten, samt hur denna praxis har utvecklats. För att undersöka huruvida denna utveckling skiljer sig från revisionspraxis generellt sett, jämför vi denna process med hur revisorernas granskning av lagervärdering har förändrats över tid. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer samt en induktiv ansats. Den teoretiska referensramen inleds med att vi behandlar revisorns roll i ett Aktiebolag samt dennes brottsförebyggande funktion enligt anmälningsplikten. Vidare belyser vi begreppet praxis och de faktorer som påverkar utvecklingen av denna inom revision.

Studiens syfte är att förklara hur småföretagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnära tjänster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor småföretagaren har idag påverkar framtida beslut om att behålla revisionen när revisionsplikten slopas. Studien bygger på tidigare forskning över nyttan med revision i småföretag. Samt behov ? och relationsattribut som påverkar valet av fortsatt revision. I studien används en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, där empirin insamlats via en enkätundersökning till 180 små ägarledda Aktiebolag inom Östersunds Kommun.