Inledning: Barn med kammarsemptumdefekt (VSD) opereras idag under sitt första halvår. Till barnhjärtcentrum kommer dessa barn tillsammans med sina föräldrar för att vårdas i samband med hjärtkirurgin. När familjen kommer till sjukhuset, dagen före den planerade operationen, är det en lång dag med många olika undersökningar som väntar dem. Föräldrarna har då ofta många frågor och mycket oro. För att barnsjuksköterskan ska kunna ge individuellt stöd krävs det en medvetenhet om föräldrarnas livssituation och resurser.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.

Bakgrund: Controllerns arbete har förändrats. Controllerns uppgift har gått från att levereraredovisningsinformation till att i dag ha en alltmer deltagande och central roll på ledningsnivå.Controllern bör i dag ses som en naturlig del i företagets strategiska beslutsfattande. Utvecklingenav informationsteknologin har underlättat controllerns arbete och sägs vara en viktigfaktor till förändringen av controllerns roll. Vår magisterkurs i strategisk och operativ ekonomistyrninghar visat på att det finns en stor marknad för att tillhandahålla olika ekonomistyrningsmodellersamt att ekonomistyrningen är i ständig förändring, det går mode i styrningen.Företeelsen att innovationer sprids som moden har studerats av ett flertal forskare.Den spridningskanal vi kommer att fokusera på är utbildningsinstitut.Problem: Hur presenterar de olika utbildningsaktörerna sina utbildningar för potentiella kursdeltagare,med avseende på ämnesområden, controllerns ?nya? roll samt innovationer inomekonomistyrningsområdet?Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga och göra en jämförelse av hur olika utbildningar iekonomistyrning presenteras.

Denna studie syftar till att identifiera hur valet av prioriterad leverantör sker vid köp av komponentdelar hos stora företag inom den svenska tillverkningsindustrin. Rapporten är avgränsad till komponenter som är kan anses vara kritiska ur försörjningssynpunkt för inköparen. Genom att studera vilka urvalskriterier de berörda företagen använder sig av men även hur köpprocessen och köpbeslutsgruppens sammansättning ser ut i praktiken, har empirin jämförts med de akademiska modeller och teorier som finns på området. Intervjuer har genomförts hos fyra stora tillverkande företag i Sverige som alla har tusentals anställda världen över. Fallföretagen verkar inom branscher såsom ventilationsteknik, vitvaror, industriella verktyg och tillämpningar samt fordonskrockskydd.

Abstract Problem: Vad menas egentligen med mångfald, vilka dimensioner åsyftas och lyfts fram?Vilka dimensioner undertrycks och vilka problem kan det medföra? Syfte:Syfte med denna studie är att beskriva och skapa en djupare förståelse för begreppet mångfald. Metod:Den metod jag använt är en teorigenomgång. Det är en kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal och med aspekter hämtade från flera akademiska discipliner. Studien är en deskriptiv litteraturgenomgång av andra studier vilka är empiriska eller i sin tur är studier av empiriska data.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att ta reda på hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med kollaborativt lärande i idrottsundervisningen. Studiens frågeställningar är:? Vilket är idrottslärarnas syfte med användandet av kollaborativt lärande iundervisningen?? Hur säkerställer lärarna kvaliteten i det kollaborativa arbetet?? Vilka eventuella problem eller svårigheter anser lärarna kan finnas med detkollaborativa arbetssättet?MetodStudien har en kvalitativ ansats och använder intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuguide var den intervjutyp som utnyttjades och fyra aktiva lärare deltog i studien. Intervjuguiden skapades utifrån studiens teoretiska perspektiv och begrepp, samt utifrån fynd från tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkade hur lång tid det tog att bli auktoriserad revisor. Eftersom det fanns tidigare forskning på individers karriärframgångar inom andra yrken ansåg vi att det borde finnas liknande faktorer som påverkade revisorsassistenternas karriärframgång mot auktorisationen. I andra yrkeskarriärer är det vanligt att en person blir befordrad eftersom han eller hon har en social likhet med den personen som befordrar honom eller henne. Men i vår undersökning av revisorskarriären blir personen befordrad automatiskt genom att bli godkänd på revisorsproven och därför är personen i vår undersökning inte i lika stor grad beroende av ett socialt nätverk.Vår utgångspunkt är att det tar fem år eftersom Revisorsnämnden har satt upp grundkrav som måste bli uppfyllda för att bli auktoriserad. Utifrån tidigare teorier, framförallt karriärteorier och forskning skapade vi en egen teori om auktorisationstiden, som består av olika faktorer som vi anser påverkar auktorisationstiden.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

BakgrundKriminalvården i Sverige har ansvaret för 4427 personer i fängelse, juli månad år 2011, och ansvarar för att de intagna har möjlighet till sjukvård. Om det finns behov för vård utanför anstalterna skall kriminalvården ombesörja transport till sådan vårdinrättning som passar behovet.Varje månad transporteras mer än hundra personer av kriminalvården in till sjukhus runt om i Sverige. Ibland är säkerheten så stor att eskort och frihetsberövning, i form av handfängsel, används under hela besöket. Då synliggörs personen som söker vård, och hamnar utanför resten av samhället.Sjuksköterskan har i sin ansvarsuppgift att värna för personer han/hon vårdar. Både etiskt och genom att skydda integriteten så att ingen tar skada.

Inspirerade av en föreläsning på Arkitektur-dagen 2006 om en arkitekturskola i USA, Rural Studio, ville vi försöka göra någotliknande. Där arbetar studenterna hela vägenmed projekten, från förslag via finansieringtill byggande och vi bestämde att ett liknandeprojekt skulle passa bra som kandidatarbete. Olika platser besöktes och slutligen valde viBarnsjukhusets utegård. Tanken var att visa attdet är möjligt att genomföra en relativt storförändring på kort tid och till liten kostnad. Vi ville förbättra gården redan till sommarenså att fler skulle kunna ta del av de godasidorna av utevistelse.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

Det finns två typer av goodwill, den första typen är internt upparbetad goodwill och den andra typen är goodwill som uppkommer vid förvärv av företag. Fokus i denna uppsats kommer att ligga på den förvärvade goodwill, som kan upplevas som en svart låda då det kan vara oklart vad posten faktiskt består av.Förvärvad goodwill kan definieras på olika sätt av företagen, i den akademiska världen har främst två perspektiv identifierats, top-downperspektivet och bottom-upperspektivet. Ur den första synvinkeln ses goodwill som en restpost och ur den andra synvinkeln kan goodwill ses som en summa av de komponenter som posten består av.Genom att betrakta dessa perspektiv är tanken att få en inblick i hur företagen väljer att redovisa sin goodwill. Det kan vara lättare sagt än gjort, teori och praktik går inte alltid hand i hand. Det finns ett glapp mellan hur praktiker jobbar med goodwill och teoretikers åsikt om posten.