Introduktion: Smärta, smärtskattning samt smärtbehandling är centrala begrepp inom hematologin. Intresset att genomföra en studie huruvida kvalitetsmål för smärtbehandling som finns utarbetade på Akademiska sjukhuset (AS) i Uppsala följs, väcktes med anledning av detta. Syfte: Författarna valde i denna uppsats att undersöka om gällande kvalitetsmål för smärtbehandling uppnås på hematologen på AS för patienter med maligna blodsjukdomar. De mål som undersöks är dokumentation, kunskap hos behandlande personal på avdelningen, smärtskattning samt smärtbehandling.Metod: Studien är en journal- och enkätstudie med deskriptiv design. 30 journalers dokumentation på inneliggande patienter från november 2008 har granskats under en period med fokus på smärta.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för personer med demenssjukdom.

Den första delen i entreprenörskapsprocessen handlar om att uppfatta och exploatera entreprenöriella möjligheter. Det är något som entreprenöriella individer kan utveckla. Frågan är om en akademisk utbildning kan påverka utvecklingen av en entreprenöriell individs förmåga att uppfatta och exploatera möjligheter. Kommersialiserad forskning anses ofta spela rollen av stora nav i samhällsekonomin. Därför är det intressant att se om forskaren som entreprenör arbetar på samma sätt som icke akademiska entreprenörer gör.

Velofarynxinsufficiens (VFI) inneba?r en nedsatt fo?rma?ga att under tal och fo?dointag sta?nga till mellan mun- och na?sha?la vilket leder till ett avvikande tal. Operation med svalglamba? a?r en metod som kan anva?ndas fo?r att behandla VFI och tidigare forskning har visat goda resultat avseende dess effekt pa? talet. Dock menar vissa forskare att operationen kan ha negativa effekter och att den bakomliggande orsaken till insufficiensen kan pa?verka graden av framga?ng.

Amyotrophic lateral sclerosis is a progressive neurological disease which causes a slow degeneration of the body. Living with this disease means being exposed to severe strain and every day could bring new losses. Amyotrophic lateral sclerosis does not cause any harm to the intellect, the mind remains unaffected. The aim of this study was to achieve an understanding, and to shed light on the nature of positive life experiences of people living with amyotrophic lateral sclerosis. This literature study is based on detailed examination of three person's narrations taken from their autobiography and biographies.

Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin är marknadssegmentering. Genom den kan företag få bättre kunskap om sina kunder och deras behov och då kan kunderna nås effektivare. Marknadssegmentering är ett väl utforskat ämne och det har utvecklats hjälpmedel och modeller för att underlätta för företag att utarbeta en väl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska världens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgänglig, vilket enligt oss återspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska världen och företagsvärlden.Syfte: Med den här uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska världen och den marknadssegmentering som används i den praktiska företagsvärlden.

Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin är marknadssegmentering. Genom den kan företag få bättre kunskap om sina kunder och deras behov och då kan kunderna nås effektivare. Marknadssegmentering är ett väl utforskat ämne och det har utvecklats hjälpmedel och modeller för att underlätta för företag att utarbeta en väl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska världens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgänglig, vilket enligt oss återspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska världen och företagsvärlden.Syfte: Med den här uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska världen och den marknadssegmentering som används i den praktiska företagsvärlden.

Examensarbetet behandlar förhållandet mellan personlighet, akademisk utbildning och kognition. Alla vet vi att individer skiljer sig från varandra, men vi måste också veta hur de skiljer sig från varandra. Med detta menas att individer kan skilja sig från varandra beroende på den information de besitter, men de kan även skilja sig från varandra i hur de tar emot och bearbetar information.De teoretiska och experimentella delarna av rapporten fokuserar på om det sker någon karatäristisk förändring i tankeprocesserna beroende på individens akademiska utbildning..

Att hitta rätt i den stora, komplexa miljön på Linköpings Universitetssjukhus är en utmaning. I nuläget finns skyltning och information i miljön men denna fungerar inte på ett tillräckligt bra sätt. Det är så pass bristande att man har guider vid entrén för att vägleda besökare rätt, något som är både opraktiskt och oekonomiskt. Syftet med denna designfallstudie var att utveckla ett wayshowingsystem för besökare på Linköpings Universitetssjukhus kring dess södra entré och i huvudbyggnaden. För att uppfylla syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer och observationer i miljön samt insamling av data från tidigare studier som gjorts i ämnet.

The purpose of this report is to simplify the process of designing carbon fiber strengthening for existing concrete constructions, specifically beams. The intention has been to establish a flow chart containing information on the necessary testing and calculations for the design, to as far degree it is possible satisfy the requirements stipulated by Swedish and by extension, European authorities.To do this the report will examine a parking garage situated underground by Akademiska sjukhuset, Uppsala. The parking garage was built in the mid-seventies, and has in recent years been subjected to a greater load than designed for by the construction of a road on top of it. FEM-Design has been used to obtain the internalforces of the beams and thereby determine whether they are in need of strengthening or not and thereafter design the strengthening according to Täljsten (2006) with some corrections from Täljsten (2011) due to new regulations.The result of this report is that the flow chart used is viable to design carbon fiber strengthening, atleast with the conditions met in our reference project.The conclusion drawn after working with this report is that there is a need for a clear standard for carbon fiber strengthening , preferably a standard that can be used throughout Europe..

Elite sport is becoming more professional, and elite athletes have to be more committed to spend several hours in training to achieve elite level and this means that the time to pursue a university academic career to the side of elite sport is minimized. Still only few elite athletes will be able to make a living of their sport. The objective of this study is to gain a better understanding of the opportunities and difficulties for a student who combines academic study with elite sport. Data was collected through semi-structured interviews with eight students studying at the University of Umeå, combining elite sport with academic studies. Results show that there are high demands on elite students to structure and plan for the combination of studies and elite sport.

SammanfattningDen här uppsatsen handlar om en organisatorisk förändring på ett sjukhus. Genom att göra en fallstudie vid Akademiska sjukhuset har vi kunnat undersöka hur mål och förväntningar på verksamheten påverkar både sjukhusets och enskilda avdelningars arbete. Vi har genom en kvalitativ studie undersökt hur dessa krav hanterats samt hur man valt att förändra och lägga upp verksamheten för att uppfylla dem. Som utgångspunkt för vår analys har vi haft en teoretisk referensram som utgår från målstyrning och på vilket sätt det är tänkt att en sådan fungerar, samt kritik mot den metoden att styra och motivera en organisation. Vi har även utgått ifrån tankar om processorientering som ett sätt att organisera en verksamhet för att hantera ett övergripande mål och förfina en kedja av aktiviteter.

Under studier på universitetsnivå läggs grunden till studenternas framtida yrkesidentitet. Då universitetsutbildningar i Sverige ser olika ut finns risken att studenterna tillgodogör sig olika mycket yrkesidentitet under sin studietid och på grund av detta är olika väl förberedda för yrkeslivet när de tar examen. Med en kvantitativ ansats syftar denna studie till att undersöka förekomsten av yrkesidentitet hos studenter vid olika typer av akademiska utbildningar i Sverige, för att se vilka bestämningsfaktorer yrkesidentiteten har. Studien behandlar identitetsbegreppet med den symboliska interaktionismen som teoretisk referensram och har med utgångspunkt i denna samlat in data genom enkäter. Analysen genomfördes med multipel regressionsanalys.

Syfte: Att undersöka om en utbildning om barn och smärta förbättrade sjuksköterskors kunskap och följsamhet till Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmål gällande smärta.Metod: De 23 sjuksköterskorna som ingick i studien var anställda på en barnakutmottagning och två vårdavdelningar på Akademiska Barnsjukhuset. Sjuksköterskorna besvarade frågeformulär om kvalitetsmålen om smärta och barn före och efter en utbildning. Journalgranskningar av sjuksköterskornas dokumentation av smärtskattningar genomfördes före och efter utbildningen. Skillnader med avseende på kunskap om kvalitetsmål och dokumenterade smärtskattningar före och efter utbildning analyserades med Exakt teckentest.Resultat: Dokumenterade smärtskattningar fanns i 20% av de granskade journalerna både före och efter utbildning. Sjuksköterskor rapporterade dock bättre kunskap om Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmål om smärta efter jämfört med före utbildning .Slutsats: Omfattning och dokumentation av barns smärtskattningar behöver uppmärksammas.