The aim of this Master's thesis is to examine what effect two different models of acquisition have on user satisfaction with information resources at academic libraries. The two models examined are the traditional model where a subject specialist librarian makes the selection, and the user-governed model where the larger part of the selection is based on user requests. The scope is the libraries of Roskilde University, which employs the traditional acquisition model and Malmö University, which employs the user-governed. Both libraries have a user-oriented approach to acquisition. The study encompasses a close examination of the acquisition policy through document analysis and interviews with the librarians in charge of acquisitions at each university, as well as a user-satisfaction survey among the professors and senior teachers on two faculties at each university respectively.

Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vården. Metoden som användes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vården" samt "från avgrunden till fristad". Diskussionen baserades på en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill säga de fem temana.

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är en relativt ny företeelse i Sverige, det har funnits i cirka 5 år, men forskning visar att den startades upp ungefär fem år tidigare i Australien. Det har även framkommit att efter MIGs konsultativa införande på sjukhus, har patienternas överlevnad påverkats till det bättre, patienternas ?outcome? påverkas på ett positivt sätt och liv kan ibland räddas. Att som sjuksköterska på vårdavdelning vårda en patient med sviktande vitala funktioner skapar en otrygghet och en stress som skapar en försämrad arbetsmiljö och därmed vårdmiljö. Syftet med studien är att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka på vilka sätt MIG påverkar vården.

I denna C-uppsats studeras samverkan mellan biståndshandläggare i Gävle kommun och vårdplanerare i Landstinget Gävleborg. Studien belyser framförallt samverkan vid det möte som hålls på sjukhuset kring de patienter som är utskrivningsklara från slutenvården och som är i behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen och/eller primärvården. Mötesformen benämns Samordnad vårdplanering (SVP) och även om det ibland är fler aktörer involverade vid detta möte, till exempel arbetsterapeuter och primärvårdskoordinatorer, så har vi avgränsat studien till att gälla just dessa två professioner. Fokus ligger således på samverkan och studiens syfte är: att studera samverkan mellan biståndshandläggare och vårdplanerare i det gemensamma arbetet kring kunden/patienten.Studien är kvalitativ till sin karaktär och kan ses som både deskriptiv och komparativ. Tre fokusgruppintervjuer har utförts för att få kunskap om de båda professionernas uppfattningar och åsikter.

Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den här komparativa fallstudien undersöker hur läromedel i svenska på gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de två läromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.Den här undersökningen visar att de två granskade läromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i läromedlen är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt språkbruk och träning i texttyper som kan sägas förbereda för ett akademiskt skrivande.Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan läromedel som är riktade till olika program. En skillnad mellan läromedlen är utformningen av arbetsuppgifter till eleverna.

Det finns 79 sjukhus i Sverige som utför total höftledsplastik. Ett sjukhus i Mellansverige opererar årligen 300 elektiva höftplastikoperationer. Syftet med studien var att undersöka hur stor andel av patienterna som inte går hem som planerat efter elektiv höftplastikoperation samt vilka orsaker som ligger bakom detta. Även ålder- och könsskillnader vad gäller tidpunkt för hemgång har undersökts.Studien är empirisk och kvantitativ med en jämförande och deskriptiv studiedesign. Egenhändigt utformade formulär delades ut.

Bakgrund: En stor del av alla patienter opereras idag dagkirurgiskt vilket innebär att operation och utskrivning sker samma dag. Patienterna vistas därför allt kortare tid på sjukhuset vilket innebär att mötena mellan sjuksköterska och patient också blir korta. Det är den perioperativa sjuksköterskans ansvar att ge en god omvårdnad till den dagkirurgiska patienten för att han/hon ska känna sig trygg, delaktig och välinformerad. För att kunna utveckla och förbättra den perioperativa omvårdnaden är det viktigt att få ta del av patientens upplevelse av denna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av den perioperativa omvårdnaden i samband med ett dagkirurgiskt ingrepp vid en öron- näs och hals klinik. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med sex patienter.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad vårdpersonal vid ett sjukhus i Mellansverige uppfattar som en hälsofrämjande utemiljö som komplement i vård och/eller behandling, samt undersöka om personalen anser att utemiljön kan bidra till en god arbetsmiljö.Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie användes som design. Data samlades med en enkätundersökning. Totalt deltog 31 vårdpersonal på en palliativ vårdavdelning samt en ätstörningsenhet.Resultat: Studien visade att 24 vårdpersonal av 31 (77 %) var positiva till att använda utemiljön som komplement i vårdarbete. Studien visade även att 24 vårdpersonal av 30 (80 %) kan tänka sig använda utemiljön som komplement till sin arbetsmiljö. I första hand ansåg de att tillgången till frisk luft var det mest betydelsefulla komplementet till en hälsofrämjande utemiljö i både patientarbete och deras egen arbetsmiljö.

År 2002 utkom statsvetaren Staffan Anderssons avhandling Corruption in Sweden, i vilken han kartlägger korruptionen i Sverige och det officiella arbetet mot densamma. Sedan dess har en del ägt rum på den politiska och akademiska arenan inom området korruption, och denna uppsats utgör en komparativ uppföljning till Anderssons resultat.Vad gäller den officiella medvetenheten kring riskzoner för korruption har ingenting förändrats sedan 90-talet: det finns fortfarande ingen officiell svensk ståndpunkt i denna fråga. Det har heller inte skapat någon officiellt uttalad policy som reglerar arbetet mot korruption, däremot har det bildats en juridiskt operativ enhet (Riksenheten mot korruption, RMK), främst på initiativ från EU. Riksrevisionsverket (RRV) har även ombildats till den oberoende Riksrevisionen, vilket ger konstitutionellt skydd mot korruption.De legala förändringarna finns främst på det kommunala planet, men vi anser att det trots dessa förändringar fortfarande finns frågetecken kring den kommunala revisionens arbete, som kan anses politiskt och ekonomiskt beroende av kommunstyrelsen. Det finns fortfarande, vad vi erfarit, en hemmablindhet och en ?sömngångaraktig? inställning hos myndigheter och näringsliv gentemot korruption i Sverige..

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning..

Små och medelstora företag (SMF-företag) är viktiga för tillväxten i Värmlands region. Många aktörer förespråkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbättras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har därför inrättat en servicefunktion som kallas En ingång för att underlätta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen.

Syfte: Syftet var att undersöka bröstcancerpatienters upplevelse av omhändertagandet i vården i samband med den onkologiska behandlingen. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie, baserad på en öppen fråga i en enkätstudie. Urvalet är baserat på det regionala Kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen, sammanlagt 1573 kvinnor erbjöds att delta i studien. Det slutliga deltagarantalet blev 312. Resultat: Bröstcancerpatienter är överlag nöjda med vården i samband med den onkologiska behandlingen.

Användandet av teleradiologi, elektronisk överföring av röntgenbilder mellan sjukvårdsenheter för diagnostisering och granskning, har ökat på senare år vilket kan ses som en följd av utökad användning av outsourcing i sjukvården. Huvudargumentet för teleradiologi är att det medför sänkta kostnader, dock finns det få empiriska bevis som stödjer detta. Syftet med denna studie är att på två svenska sjukhus undersöka huruvida det är kostnadsbesparande att outsourca granskningen av röntgenbilder nattetid eller ej samt att undersöka andra aspekter som påverkar beslut kring outsourcing av röntgenbildsgranskning. I studien jämförs särkostnaderna för två alternativ; att outsourca röntgenbildsgranskningen till ett företag med svenska läkare stationerade i Sydney och att behålla granskningen in-house på sjukhuset. Studien bygger på en kostnadskalkyl för de två alternativen som kompletteras med intervjuer och en enkätundersökning. Enkätundersökningen mäter förändringsvärden för arbetsmiljö, patentsäkerhet, kvalitet, kunskap och tid vid outsourcing av röntgenbildsgranskning. Studiens resultat visar att outsourcing av röntgenbildsgranskning kan vara ett kostnadsbesparande alternativ för svenska sjukhus, även om kostnadsbesparingen skiljer sig markant åt mellan de båda sjukhusen.

När barn vistas på sjukhus är det oftast förenat med otrygghet hos såväl barnen som föräldrarna. Barnsjuksköterskan är ålagd att arbeta utifrån kompetensbeskrivningen för barnsjuksköterskor samt NOBAB standards för att sjukhusvistelsen för hela familjen blir så bra som möjligt. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor som arbetar på barnavdelning uppfattar att NOBAB standards följs när barn är inlagda på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvantitativ design. Resultatet visade att NOBAB standards följs delvis på den aktuella avdelningen.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.