This master?s essay presents a study designed to investigate twelve police students?ability to handle academic writing conventions and to show critical-analyticalcompetence in their degree projects, which are written as part of the education atSweden?s three police academies. The education of police officers is not an academicone, and the students? main focus is therefore on writing texts in the field of policediscourse. At the same time, scientific principles and critical thinking are emphasized intheir syllabus, but the question of how students handle the encounter with academicdiscourse has so far not been investigated.

Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhÀllet, med fokus pÄ hur normer om manligt och kvinnligt framstÄr i mina informanters berÀttelser om deras vardagsverklighet. Materialet bestÄr av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism.UtgÄngen har visat pÄ att en avgörande faktor i informanternas liv Àr huruvida de bedöms utifrÄn kulturella förestÀllningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en pÄtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket Àr följden av omgivningens stÀndiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat pÄ HBT- och RFSL-?vÀrlden? dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet dÀr dominerande förstÄelser av manligt och kvinnligt pÄ olika vis konstituerar verkligheten..

Jag har skrivit en kvalitativ fallstudie om en liten grupp individer tillhörande bikerkulturen och deras livsstil. Syftet Àr att bÀttre förstÄ deras identitetsskapande i förhÄllande till deras livsstil som till stor del kretsar kring intresset för motorcykeln, gemenskapen med andra bikers och en vilja att vara rebell. Fokus ligger pÄ tre olika omrÄden varav det första Àr motiv; alltsÄ varför de finner just denna kultur sÄ lockande. Det andra handlar om de olika bilder som finns av bikervÀrlden och hur detta pÄverkar informanterna och till sist tar jag upp hur de förhÄller sig till sitt avvikande frÄn vissa av samhÀllets normer och Àven hur de upplever samhÀllets bemötande.För att göra det har jag genomfört en rad intervjuer med fyra bikers frÄn tvÄ olika klubbar. För samtliga Àr motorcykeln mer Àn ett intresse ? den representerar deras i mÄnga avseenden normbrytande livsstil och knyter dem samman i en gemenskap..

Detta Àr en uppsats som hat fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten "Om sociala problem i nya bostadsomrÄden" frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insÀndare frÄn Hallandsposten och material frÄn Halmstad Kommunarkiv bekrÀftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats frÄn 1976, utan Àven problem av annan karaktÀr, sÄsom vandalisering, otrygghet och klagomÄl pÄ barnsÀkerheten i omrÄdet..

Verksamhetschefsreformen har inneburit en förÀndring inom svensk sjukvÄrd. Uppgifter som tidigare lÄg högre upp i organisationen har nu flyttats ner och lagts pÄ verksamhetschefen. Med utgÄngspunkt i Universitetssjukhuset i Lund beskrivs dels mer utförligt de strikt formella förvÀntningar, mÄl och regler som finns kring utformningen av verksamhetschefspositionen, dels de mer informella förvÀntningar och mÄl som finns pÄ olika nivÄer i hierarkin. En slutsats Àr att sjukhusledningens idéer i vissa avseenden stÄr i kontrast till de normer och idéer som fortfarande lever kvar pÄ lÀgre nivÄer i organisationen.TvÄ organisationsteoretiska perspektiv har anvÀnts för att tolka det förÀndringsarbete som reformen har inneburit. Som resultat av denna tolkning har slutsatsen att bÄda perspektiven inte för sig Àr kapabla att ge en fullstÀndig bild av reformen nÄtts, men att de tillsammans förmÄr ge en mer komplett beskrivning..

Sociala bedömningar gör mÀnniskor dagligen. Det klassiska sÀttet att studera attribution har varit att dela upp beteendet i inre och yttre orsaker. InformationsmÀngden pÄverkar bedömningen och kan spegla stereotypiska uppfattningar. Normer finns överallt i samhÀllet och pÄverkar sociala bedömningar. Studiens syfte var att se hur gymnasieungdomar bedömer en mÀnniska som förtalar en annan mÀnniska.

Regeringen förordar och Svensk NÀringsliv föresprÄkar om mÄngfald och nolldiskriminering pÄ arbetsplatsen. Det leder till att organisationer riktar sin verksamhet till mÄngfald, dÀr kunskaperna bedömas inte efter kön, ursprung, trosuppfattningar eller hudfÀrg, utan individuellt förmÄga att prestera.MÄnga företag har redan tagit en stor del av denna förÀndring men vissa fortfarande agerar med stort försiktighet. Bland de företagen som tÄg medvetet steg att förÀndra Àr Skanska som Àr en av de aktörerna inom byggbranschen.För sjÀlva företaget sÄdan övergÄng innebÀr förÀndringar inom organisationen, snarare sagt förÀndringen av kulturen inom företaget och integrationen av de nya normerna. Hur vÀl lyckas organisationer att implementera nerskrivna normer och förverkliga sina mÄl Àr teman för den hÀr undersökningen. Undersökningen riktar sig till att följa upp och förstÄ effekterna av företagets övergÄng frÄn en typ av organisationskultur som uppfattas som maskulin och monokulturell till en annan som Àr mÄngfald och heterogen..

This study indicates that research about men and masculinity does not appear to have advanced as far as research about women and femininity. Similarly to attitudes concerning women and femininity, clear norms and attitudes regarding men and masculinity pervade society. Hence, there is a clear need for further research within this field to be carried out. This study, with the support of previous research, looks at gender norms which exist in educational material and the impact it might have on students. Against this backdrop, the author has focused the analysis on one textbook as educational material at upper secondary level with particular emphasis on masculinity and its associated norms.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har valt att intervjua tvÄ rektorer pÄ gymnasieskolor samt en rektor pÄ en grundskola med Ärskurs 9 elever. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte Àr att fÄnga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus pÄ skolledare Àr att det ytterst Àr skolledarna som Àr ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet av vÄr studie visar att det till stor del Àr enskilda skolornas normer och traditioner som pÄverkar transitionernas kvalité för elever i behov av sÀrskilt stöd. Organisering och utformning utgÄr dels frÄn vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels frÄn vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

ABSTRACTIdag Àr bloggar som fenomen stort i Sverige, och mÄnga mÀnniskor bÄde lÀser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att Àven mÄnga svenska förÀldrar bloggar. Den hÀr studien undersökte hur den rÄdande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginlÀggen som studerades. NÄgot som undersöktes genom att se hur det rÄdande synsÀttet i samhÀllet kring manligt, kvinnligt och förÀldraskap framstÀlldes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlÀgg frÄn en mamma- och en pappablogg, analysen baserades pÄ genusteori.

I en hermeneutisk metod analyseras Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen (2011) med syftet att portrÀttera och analysera protagonisterna, Lillemor och Babba, i förhÄllande till identitet som kvinna och författare. I diskussionen urtolkas en möjlig medveten intention med verket, som rör sÄvÀl genus och feminism som identitetsskapande. De bÄda protagonisterna utgör ett gemensamt författarskap, dÀr deras personligheter smÀlter samman. Det Àr uppenbart att Lillemor, i flera anseenden, agerar Babbas ansikte utÄt och att Babba fungerar som Lillemors kreativa begÄvning. Ur ett feministiskt perspektiv pÄverkas deras förhÄllande av ett misogynt tillstÄnd, som samtidigt Àr oundvikligt för att nÄ framgÄng.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur tvÄ olika lÀrare, pÄ tvÄ olika skolor, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta pÄverkar deras elevers skrivförmÄga. Vi har valt att titta pÄ den normativa delen av elevernas skriftsprÄk, alltsÄ vilka sprÄkliga regler och normer som eleverna behÀrskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmÄl Àn svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsomrÄde Àr att det under vÄr utbildning framhÄllits hur viktig skönlitteraturen Àr för elevers sprÄkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftsprÄk. Vi kom fram till att de tvÄ lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna frÄn den klass dÀr det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande sprÄk, de anvÀnde mÄnga och varierade verb och adjektiv nÀr de skrev.

ArbetstillfredsstÀllelse Àr ett komplext, men intressant begrepp som undersöks ur olika perspektiv och inom olika akademiska discipliner, vilket anses bidra med kunskap inom olika omrÄden, exempelvis hÀlsa och sjukfrÄnvaro. Inom arbetssociologin undersöks arbetstillfredsstÀllelse ofta utifrÄn den anstÀlldes perspektiv, vilket Àr fallet i denna studie. Fokus i denna studie Àr lagd pÄ variabler som anses kunna förklara stressen i arbetet i bÄde negativ och positiv bemÀrkelse, eftersom de anses pÄverka arbetstillfredsstÀllelse. Med detta syfte formulerade jag en frÄgestÀllning för att ta reda pÄ i vilken mÄn mentala arbetskrav, autonomi och socialt stöd frÄn arbetskamrater pÄverkar de anstÀlldas tillfredsstÀllelse i arbetet. För att besvara frÄgestÀllningen valde jag kvantitativ ansats.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka framstÀllningen av HÄkan Juholt i kvÀllspressen. Vi har valt att jÀmföra de tvÄ kvÀllstidningarnaExpressen och Aftonbladet mellan den 8 oktober 2011 och en vecka framÄt till den 14 oktober 2011 dÄ rapporteringen av den före detta socialdemokratiska ledaren HÄkan Juholt hamnade i blÄsvÀder för första gÄngen. Hur har Juholt framstÀllts i kvÀllspressen? Vid analysen av Aftonbladet respektive Expressen har vi studerat artiklarna utifrÄn följande aspekter: rubrik- och bildsÀttning, positiva och negativa ord, politiska partier- och helhetsintrycket av artiklarna samt ur ett etiskt-, moraliskt- och jÀmstÀlldhetsperspektiv.I vÄrt teoriavsnitt har vi behandlat mediedrev och den journalistiska formen. KvÀllspressens rapportering kring Juholts sÄ kallade bidragsfusk var ett mediedrev anfört av den socialdemokratiska tidningenAftonbladet.

Detta examensarbete genomfördes pÄ ABB Power Technologies AB i Ludvika. ABB vill överbrygga gapet mellan industri och informationsteknologi för att fÄ de bÄda delarna att arbeta integrerat. ABB kallar detta koncept för Industrial IT (IIT). Ett krav frÄn koncernledningen Àr att alla produkter ska vara certifierade enligt nivÄ 0, som Àr det första steget i IIT: s certifieringsprocess. MÄlet var att utföra en kravspecifikation pÄ ett system som ska kunna leverera certifierad produktinformation enligt IIT-standard.