"Oj, det hade jag aldrig trott om dig, kan du vara deprimerad?" är ett examensarbete om varför män tar livet av sig oftare än kvinnor. Två tidigare suicidala män berättar om tiden när de ville ta sina liv. En nära vän till en man som tog sitt liv berättar om de händelser som ledde fram till självmordet och hur vården svek. Forskare och experter ger förklaringar till varför män är överrepresenterade i självmordsstatistiken..

The Allotment Plot kan beskrivas som en odlingskomplott som hyllar kolonilotten men vill mer. Experter över hela jorden rådbråkar sina hjärnor för att lösa de många miljöproblem som är förknippade med matproduktion. Hur ska man göra för att så många som möjligt ska bli så mätta som möjligt samtidigt som man värnar miljön? Buden är många och varierande och ofta motsägelsefulla. Frågan är vad vi, som inte är experter på vare sig miljö eller matproduktion, kan göra.

Denna studies övergripande syfte var att förstå de drivkrafter som leder till att vissa sjuksköterskor söker sig till akademisk kompetensutveckling medan andra ser det som helt otänkbart. Studiens mer preciserade syfte var att undersöka hur sjuksköterskor med kompletterande studier i vårdvetenskap ser på akademisk kompetensutveckling. Följande frågeställningar fokuserades för att få en mer nyanserad bild av detta fenomen: Vad har kompetensutvecklingen inneburit för sjuksköterskorna? Vad är det för kunskap de vill utveckla och varför? Vilka drivkrafter har motiverat sjuksköterskorna till kompetensutveckling? Vilka faktorer uppfattar sjuksköterskorna har möjliggjort/försvårat deras kompetensutveckling? Den teoretiska anknytningen gjordes till följande begrepp: kompetens, kunskap och motivation. Definitioner och teorier inom respektive begrepp användes för att försöka förstå, förklara eller värdera undersökningens resultat.

Denna uppsats för samman två fenomen ? kunskapsöverföring och prestige. Båda fenomenen är väldokumenterade inom respektive teoretiska område men sambandet dem emellan har hittills lämnats relativt outforskat. Denna uppsats utgår från en abduktiv forskningsansats och ämnar undersöka hur prestigesökande påverkar kunskapsöverföringen vid forskning inom den akademiska världen och inom industrin. Som teoretiska referensramar använder vi oss bland annat av King och Marks (2008), teorier kring incitament vid kunskapsöverföring, de teorier Fuller et.

Titel:Hinder och konflikter ? En fallstudie om ett förändringsarbete på Akademiska sjukhuset.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Joakim Lundin, Lars ÖkvistHandledare: Tomas KällqvistDatum: 2011 ? majSyfte: Uppsatsen har sitt syfte i att kartlägga hinder och konflikter i en organisationsförändring hos Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Ambitionen är att försöka identifiera motsättningar som påverkar fortlöpandet av förändringen. Metod: I studien har vi med hjälp av utvecklingsenheten på sjukhuset fått fram ett undersökningsområde som lämpar sig för arbetets syfte. Därefter har vi fördjupat oss i det utvalda området genom personliga intervjuer.

Oro är ett allmänmänskligt fenomen som kan vara både till nytta och skada för oss. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan högoroare respektive lågoroare vad gäller vilken funktion oron fyller (Worry Automatic Thought Questionnaire) och orosinnehåll (Student Worry Scale), undersöka eventuella könsskillnader samt jämföra ett mått på frekvens och intensitet i den allmänna oron (Penn State Worry Questionnaire) med ett allmänt ångestmått (Beck Anxiety Inventory). Undersökningsdeltagarna utgjordes av 40 psykologistudenter och 70 polisstudenter och könsfördelningen var jämn. Signifikant samband mellan totalpoäng på PSWQ och totalpoäng på BAI erhölls. Högoroare oroade sig signifikant mer av vidskepliga skäl, för att undvika eller förhindra något ont från att hända, i förberedande syfte, för att få motivation samt som distraktion från mer emotionella saker, jämfört med lågoroare.

Att utveckla en publik webbtjänst kan tyckas lätt, men att få denna till en framgångsrik och lönsam applikation är en annan sak. Konkurrensen är idag stenhård och en bra applikation är långt ifrån det enda man behöver för att lyckas.Studiens syfte var att kartlägga och öka förståelsen kring publik webbtjänstutveckling, ett område som tidigare inte fått så stor uppmärksamhet i den akademiska världen. Studien bygger på ett empiriskt material insamlat genom intervjuer med några av Sveriges främsta IT-entreprenörer inom området. Studien inkluderade även ett praktiskt moment där utveckling av inbjudningssajten InviClub.se genomförts för att praktiskt testa teorierna.Vår studie visade på att traditionella systemutvecklingsmetoder är svåra att tillämpa på detta område. En faktor som visade sig vara av yttersta vikt för lyckade projekt var snabbhet, något som de traditionella modellerna RUP och Vattenfallsmodellen inte prioriterar.

Följsam tillverkning är en relativt ny tillverkningsstrategi som myntades i slutet av 1990-talet och har fram till idag fått en allt starkare plats i den akademiska världen av tillverkningsteknik. Vissa säger att strategin är nödvändig för att uppnå tillverkning i världsklass. Det finns ett antal forskningsartiklar som föreslår ett taxonomiskt ramverk, inklusive drivkrafter och förmågor, som är associerade med följsam tillverkning. Den här studien har två huvudsakliga syften. Det första syftet är att etablera en sammanställning av drivkrafter och förmågor som diskuterats i tidigare forskning.

Denna studie undersöker en användares upplevelse av tre CMS-gränssnitt från tre av de större open source CMS på marknaden idag, Drupal, Joomla och Wordpress. Ett användartest med tio personer som tillhörde den målgrupp som definierades för studien genomfördes och utifrån de resultat som kom ut av detta arbete gjordes en expertutvärdering med tre experter som dagligen arbetar med CMS och har utbildning inom interaktionsdesign. Expertutvärderingen sammanställdes sedan till sammanlagt elva riktlinjer som kan ses som vägledande i en designprocess för framtagandet av ett för målgruppen anpassat CMS-gränssnitt..

Syfte: Att belysa konsekvenser ur ett koncernperspektiv vid tillämpning av kostnadsmetoden, jämfört med dagens marknadsmetod, för bestämning av hyresnivåer mellan statliga fastighetsförvaltare och statliga hyresgäster. Metod: En teoretisk referensram har tagits fram för att kunna appliceras på empirin. Således har en deduktiv ansats använts. Undersökningsmetoden bygger på både kvantitativ data från intern- och externredovisning liksom kvalitativ data, som tagits fram genom dokumentstudier och intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Modellen som används har två distinkta delar.

Det är svårt att nå framgång med innovationer och nya produkter och skogssektorn som traditionellt är svag när det gäller produktutveckling är inget undantag. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad som krävs för att ta ett nytt skogsbaserat material från laboratorium till att bli en framgångsrik produkt på marknaden. För att besvara den frågan har intervjuer genomförts med experter inom aktuella branscher (förpackning, inredning, fordon) samt med experter på material och materialintroduktion. Studien visar att skogsindustrin behöver tillföra ytterligare kompetenser och/eller samarbetspartners för att lyckas med nya material. Viktigast är att marknadskompetensen utökas med personer eller företag som kan den typ av affär som de nya materialen ger upphov till. Detta eftersom kommersialisering av dessa material kommer att innebära något annat än att sälja de volymsprodukter man är duktig på inom skogsindustrin. För att nya material ska vara konkurrenskraftiga måste de med stor säkerhet vara billigare än alternativen, eller möjligtvis skapa en större nytta. Ingen i studien var intresserad att betala mer för materialet bara för att det hade skogursprung.

I denna uppsats görs främst en kvantitativ analys av utländska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utländska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har också ett mindre kvalitativt inslag i form av en näranalys. Syftet har varit att analysera hur godkända testtagare skiljer sig från underkända beträffande den prosodiska förmågan. Jämförelser har gjorts dels mellan dem som godkänts/underkänts på Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkänts/underkänts på själva uttalsdelen.

Riskhantering är en viktig del vid projektledning. Att kunna hantera risker medför att projekt kan styras mot dess mål på ett effektivt sätt, med avseende på resurser och tid. Det här examensarbetet har skrivits hos Akademiska Hus Norr. Empirin i arbetet har samlats in genom en riskhanteringsprocess i projekt Lindellhallen. Detta har analyserats och ett förslag till rutiner utformats.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Sammanfattning Introduktion/Problembakgrund/Syfte: I januari 2011 byttes FAR?s revisionsstandarder (RS) ut mot de nya internationella standarderna, International Standards on Auditing (ISA). RS har tidigare varit baserade på ISA men med anpassade paragrafer för den svenska lagstiftningen. Numer är ISA den standarden som används i revisionsprocessen för att få en internationell samstämmighet i revisionen. Revisorns uppgift är att oberoende, med hög kompetens och till låg risk uttala sig om företags finansiella rapportering.