Vi lever i en medieva?rld da?r vi sta?ndigt mo?ter bilder med syfte att pa?verka oss. Det a?r da?rmed viktigt att producera bland annat reklam som sticker ut fra?n ma?ngden och bidrar med na?gonting extra till ma?lgruppen. Att anva?nda celebriteter som ansikte fo?r ett varuma?rke eller produkt o?kar fo?rhoppningen till att fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet i en kommunikationsprocess.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påver-kat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras på en misstänksamhet mot den föreställda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt från förakt till dyrkan. Utifrån Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv på subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen är en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att både ?kult? och ?mainstream? är begrepp som konstrueras inom själva subkulturen.På internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig på att recensera kultfilmer.

När företag ska utveckla produkter och tjänster behöver de informationsunderlag om kunder och användare. Traditionella marknadsundersökningar kräver ett rationellt förhållningssätt och avslöjar åsikter och attityder, men uppvisar brister när det kommer till att upptäcka omedvetna behov hos användare. Lösningen på denna problematik är att observera användare i deras egen kontext, ett tillvägagångssätt som är vanligt bland industridesigners.Syftet med studien var att jämföra hur industridesigners och marknadsförare arbetar för att samla in information om användare i samband med produkt- och tjänsteutveckling. Därefter syftade studien till att ställa dessa likheter och skillnader i kontrast till tre teorier: Marketing Research Process, Design Thinking samt Empathic Design. Tre intervjuer genomfördes med tre olika företag: ett industridesignföretag, ett marknadsundersökningsföretag samt ett tjänstedesignföretag.Studien resulterade i ett antal slutsatser.

Detta examensarbete behandlar entreprenadformen funktionsentreprenad (FE) med inriktning hus. Intresset för denna entreprenadform uppstod då vi upplevde att de traditionella entreprenadformerna inte är tillräckligt tydliga avseende ansvaret för funktionen hos slutprodukten. Insamlandet av material har i huvudsak skett genom intervjuer av byggherrar och entreprenörer bl.a. för att ta del av deras erfarenheter av funktionsentreprenaden som upphandlingsform. Syftet med arbetet har varit att, via dessa intervjuer, undersöka inställningen hos de inblandade företagen och försöka hitta de gemensamma områden där en samverkan i en FE kan vara möjlig.

 Bakgrund: Sedan den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i Sverige tillämpa reglerna i IFRS vid upprättande av årsredovisning. Det innebär att goodwill inte längre ska skrivas av med samma belopp varje år över dess nyttjandeperiod, utan anses istället ha obestämbar nyttjandeperiod och ska testas minst årligen för nedskrivningsbehov. I och med denna regelövergång har den svenska redovisningen anpassats till den internationella och syftet är bland annat att öka jämförbarheten mellan bolag i olika länder. I en studie av Gauffin och Thörnsten (2010) kunde de visa att amerikanska noterade bolag skrev ned 30 procent av total goodwill under 2008, medan svenska noterade bolag endast skrev ned 1,5 procent. 2008 var ett år som i mångt och mycket präglades av en finansiell kris och påverkade bolag i både USA och Sverige.

Det här arbetet handlar om gång- och cykelpassager som är en del av ett grönstråk i en stadsmiljö. Studierna fokuserar på tre utvalda platser i Uppsala. Idag anses cykling som en del av en sund, hållbar och miljövänlig livsstil. Städer försöker att öka antalet cyklister och gående medan bilar ska stegvist trängas ut ur stadskärnan. Gång- och cykelpassager som är en del av ett helt cykelnät kännetecknas i sin planering och design av tekniska och trafikrelaterade faktorer eftersom det är trafikplanerare som ansvarar för dem som en del av gatan. Trots att denna specifika typ av gång- och cykelpassager inte bara är en del av cykelnätet utan också av ett rekreationsområde, fattas ofta det landskapsarkitektoniska perspektivet.

Syfte: Syftet med undersökningen är att studera fyra pedagogers beskrivningar av hur de gör när de bedömer och dokumenterar elevers utveckling i matematik.Teori: Bedömning och dokumentation är nära sammankopplat med synen på lärande. Studien tar sin utgångspunkt i synen på lärande så som det beskrivs av Säljö (2000). Det innebär att lärande sker genom interaktion mellan människor. Den teoretiska grund studien vilar på är alltså en syn på att människor lär sig i samspel med andra. Vidare antas att lärandet är kontextbundet, vilket innebär att pedagoger gör på olika sätt när de bedömer och dokumenterar, beroende på den kontext de befinner sig i.

Det finns ett ökat intresse för djurvälfärdsfrågor i samhället, vilket ställer krav på beslutsfattare att ta hänsyn till detta i sina beslut. Riskbedömning är ett verktyg som kan användas för att hjälpa beslutsfattare att sätta upp riktlinjer baserade på vetenskap. Samtidigt med det ökade intresset för djurvälfärd har småskaliga slakterier blivit alltmer populärt och de senaste åren har flera nya slakterier startats. Trots det stora intresset för både småskalig slakt och djurvälfärd är forskning utförd inom dessa båda områden mycket begränsad.Syftet med detta projekt var att göra en riskbedömning av djurvälfärd inom småskalig slakt. Projektet skulle beskriva vilka riskfaktorer som djur, vilka slaktas på småskaliga gårdsslakterier, exponeras för och i vilken utsträckning exponeringen sker.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.

Introduktion: Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem vilket leder till enorma ekonomiska samhällskostnader. Fetmakirurgi, bland annat Reglerbart gastriskt band (Adjustable Gastric Banding, AGB), har visat långsiktiga effekter på viktminskning, medan icke-kirurgisk fetmabehandling har visat mindre tydliga effekter. Detta har lett till att fetmakirurgin ökat dramatiskt. Trots detta har vissa kirurgipatienter svårigheter i att upprätthålla viktminskning över tid. Fetmakirurgi kan även leda till senkomplikationer och biverkningar.

Bakgrund: Controllerns arbete har förändrats. Controllerns uppgift har gått från att levereraredovisningsinformation till att i dag ha en alltmer deltagande och central roll på ledningsnivå.Controllern bör i dag ses som en naturlig del i företagets strategiska beslutsfattande. Utvecklingenav informationsteknologin har underlättat controllerns arbete och sägs vara en viktigfaktor till förändringen av controllerns roll. Vår magisterkurs i strategisk och operativ ekonomistyrninghar visat på att det finns en stor marknad för att tillhandahålla olika ekonomistyrningsmodellersamt att ekonomistyrningen är i ständig förändring, det går mode i styrningen.Företeelsen att innovationer sprids som moden har studerats av ett flertal forskare.Den spridningskanal vi kommer att fokusera på är utbildningsinstitut.Problem: Hur presenterar de olika utbildningsaktörerna sina utbildningar för potentiella kursdeltagare,med avseende på ämnesområden, controllerns ?nya? roll samt innovationer inomekonomistyrningsområdet?Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga och göra en jämförelse av hur olika utbildningar iekonomistyrning presenteras.

Denna studie syftar till att identifiera hur valet av prioriterad leverantör sker vid köp av komponentdelar hos stora företag inom den svenska tillverkningsindustrin. Rapporten är avgränsad till komponenter som är kan anses vara kritiska ur försörjningssynpunkt för inköparen. Genom att studera vilka urvalskriterier de berörda företagen använder sig av men även hur köpprocessen och köpbeslutsgruppens sammansättning ser ut i praktiken, har empirin jämförts med de akademiska modeller och teorier som finns på området. Intervjuer har genomförts hos fyra stora tillverkande företag i Sverige som alla har tusentals anställda världen över. Fallföretagen verkar inom branscher såsom ventilationsteknik, vitvaror, industriella verktyg och tillämpningar samt fordonskrockskydd.

Abstract Problem: Vad menas egentligen med mångfald, vilka dimensioner åsyftas och lyfts fram?Vilka dimensioner undertrycks och vilka problem kan det medföra? Syfte:Syfte med denna studie är att beskriva och skapa en djupare förståelse för begreppet mångfald. Metod:Den metod jag använt är en teorigenomgång. Det är en kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal och med aspekter hämtade från flera akademiska discipliner. Studien är en deskriptiv litteraturgenomgång av andra studier vilka är empiriska eller i sin tur är studier av empiriska data.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att ta reda på hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med kollaborativt lärande i idrottsundervisningen. Studiens frågeställningar är:? Vilket är idrottslärarnas syfte med användandet av kollaborativt lärande iundervisningen?? Hur säkerställer lärarna kvaliteten i det kollaborativa arbetet?? Vilka eventuella problem eller svårigheter anser lärarna kan finnas med detkollaborativa arbetssättet?MetodStudien har en kvalitativ ansats och använder intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuguide var den intervjutyp som utnyttjades och fyra aktiva lärare deltog i studien. Intervjuguiden skapades utifrån studiens teoretiska perspektiv och begrepp, samt utifrån fynd från tidigare forskning.