Bakgrund och problem: Dagens företag är överhängande beroende avinnovationer för sin långsiktiga överlevnad. Innovationer i sin tur är avhängigaav kreativitet vilken karaktäriseras av osäkerhet, då kreativitet främjas av frittspelrum och egenbestämmande. Samtidigt finns ett trängande behov av kontrollöver verksamheterna. Här uppstår ett innovationens dilemma, där en balansmellan kontroll och kreativitet eftersträvas. Forskningen är både spridd ochsplittrad i problemen kring hur man kan hitta en balans mellan kontroll ochkreativitet vilket gör att praktiska råd för att lösa problemet är svåra att finna.När sådana väl uppkommer är det dessutom inte ovanligt att andra forskare gerhelt motsatta råd.Syftet med uppsatsen är primärt att utforska hur man i praktiken kan balanserakontroll och kreativitet i innovationssammanhang.

Att utreda möjligheterna att etablera dataförsörjning riktade mot multimodala transporttjänster är idag av största intresse. Det är också intressant att försöka utnyttja de standarder som tagits fram när en dataförsörjningskedja ska etableras. Detta examensarbete genomfördes på Triona AB i Borlänge. Triona har utvecklat databasen Transport Network Engine (TNE), som idag används för att läsa in data från Nationella VägDataBasen (NVDB) och från skogsnäringen. Målet med arbetet var att ta fram en informationsmodell, som beskriver hur ett transportnät med nätanknutna data, som stödjer multimodala transporter och resor, kan lagras i TNE.

Mobila applikationer, eller appar, har under de senaste åren ökat enormt i popularitet. Runt dessa har en ny marknad vuxit fram där ett stort antal aktörer, både företag och privatpersoner, försöker etablera sig och tjäna pengar. Marknaden är komplex i och med att användningsområdena för appar kan vara oändliga. Ett annat område som vuxit i popularitet under det senaste decenniet är konceptet affärsmodell. Både inom den akademiska världen och bland företag är termen vanligt förekommande men det förklaras sällan i detalj vad en affärsmodell är.

Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är i första hand att öka förståelsen för den betydelse som den initiala envägskommunikationen mellan mottagare och sändare har för effektiviseringen av rekryteringsarbetet. I undersökningen vill vi jämföra företagens tanke med de sökandes tolkning av platsannonser för att se om det finns brister i kommunikationen som kan åtgärdas. Metod: Med kvalitativa intervjuer med tre företag och tio potentiella sökande samt en enkät har vi studerat tolkningar av platsannonser. Vi har intervjuat företagen för att förstå idén och personprofilen som annonsen beskriver, och därefter intervjuat tio personer som kunde tänkas söka tjänsterna. Vi har i undersökningen använt en enkät för att avgöra om företagen och de sökande har samma uppfattningar om vad som är viktigt att inkludera i platsannonserna.

För närvarande råder en oenighet inom den akademiska världen beträffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rådande definition kan ett kluster vara såväl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att få en djupare förståelse för begreppet, och då framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer där vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi ämnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa går att skapa artificiellt, och i sådant fall hur.Vi har genom vår teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgår tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. Förmågan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nå mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer.

Kreativitet har blivit en allt viktigare del i vårt samhälle och vissa forskare går så långt som att säga att vi är på väg in i den kreativa tidsåldern. Företag har uppmärksammat fenomenet mer och mer och det finns många fördelar att vinna genom att arbeta med ett kreativt fokus. Event management har kommit att växa rejält som yrke de senaste tio åren. Trots sin framväxt ses det fortfarande som en ny och ganska outvecklad disciplin men har blivit beskrivet som ett växande yrke. Evenemangsföretag verkar i en bransch med hög konkurrens där kreativitet kan ses som en nödvändighet för att uppnå en konkurrensfördel.

Sveriges regering har som ambition att varje individ ska ha möjligheten att utveckla sin begåvning inom de områden där man har sina bästa förutsättningar, oavsett vilket kön man tillhör. Idag är det fler män än kvinnor som innehar de högre positionerna i samhället och akademin är inget undantag. Enligt en artikel i DN 2004-03-18 är kvinnorna i majoritet på de svenska universiteten, men bara 14 procent av professorerna är kvinnor. Den svenska akademin genomsyras av ?det läckande röret?, vilket innebär att kvinnor läcker ut från den akademiska karriären både före och efter avlagd doktorsexamen.

Syftet med detta arbete är att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtänkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrån olika överväganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba reträtt från Alnarpslunden? Arbetet bygger dels på ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels på mina egna studier av lundinriktad litteratur, äldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential. Arbetet består av tre delar: Del 1 Några huvuddrag ur Alnarpslundens historia Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden från islossning till nutid. Skede 1 Från inlandsis till bosättning Marken koloniseras av träd och växter för att tusentals år senare glesas ut av både människan och stora gräsätare. Skede 2 Från den första gårdsetableringen till tiden som svensk kungsgård Så småningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat på mäktiga mäns ägor har den skonats från systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de närbelägna byarna med ved och virke. Skede 3 Från Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anläggas här. Skede 4 Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 åren har ytan trädbeklädd mark på Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lång träd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium. Del 2 Alnarpslunden idag Del två beskriver lundens användning ur olika perspektiv både inom och utom SLUs verksamhet.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Problem, Lean är en arbetsmetod som blir allt vanligare inom offentliga förvaltning eftersom det förväntas effektivisera verksamheten. Ett krav som allt fler organisationer behöver ta ställning till.Inom akademiska kretsar diskuteras leans effektivitet samt vad som egentligen ingår i begreppet. Trafikverket har implementerat lean som arbetsmetod inom en specifik del av organisationen, vilken berör Trafikingenjörer från sex olika regioner. Syftet är att effektivisera fyra olika arbetsgruppers ärendehantering. En tidigare kvantitativ undersökning har visat att upplevelsen av lean och av dess implementering varierar i de olika regionerna.

Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras urett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkandensamt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtligasmåhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallenergiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.

Examensarbetet har utförts under perioden oktober 2008 till och med mars 2009, inom ämnesområdet Logistik vid Linköpings universitet och på Linköpings Universitetssjukhus. Sjukhuset bedriver länsöverskridande operationsverksamhet där bland annat R-sektionen (handkirurgi, plastikkirurgi, ortopedi samt ryggkirurgi) medverkar som en aktör. På R-sektionen utförs cirka 5000 operationer per år. En av de dyraste verksamheter på ett sjukhus är just operationsverksamheten. Det går att skönja en allmän våg som sveper över svensk sjukvård med krav på effektivisering samt högre krav på leverans av god vård.

Under de senaste decennierna har begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, blivit ett centralt begrepp för många företag. För att vara ett konkurrenskraftigt företag handlar det idag inte endast om att ta ansvar för sitt företag utifrån ett ekonomiskt perspektiv, utan även ur miljömässiga och sociala aspekter bör tas i beaktning när man driver en verksamhet. Skobranschen har under de senaste åren kännetecknats av en stark frammarsch med stadigt ökande försäljningsvolymer, vilket inte enbart är förenat med positiva effekter för skoföretagen. Transportarbetet har ökat, vilket leder till en allt större negativ påverkan på miljön och samhället. Ansvaret för detta ligger inte enbart hos transportören, utan även transportköparen anses bära en del av ansvaret och förväntas agera aktivt och ställa krav på sin transportör för att minska påverkan på omgivningen.

Internet har de senaste åren haft en stor ökning i antalet användare. ?Nätet? användes till en början mest i den akademiska världen, men idag är användarskaran mycket bred. Många svenska lantbrukare är Internetanvändare, vilket ger lantbrukskooperationens företag den bas, som krävs för att det ska bli lönsamt att utveckla tjänster, som tillför medlemmarna nytta. Med elektronisk handel kan bonden och dennes affärspartners ha en närmare, bättre och mer interaktiv kommunikation.

Under 1990-talet var det många fastighetsföretag som gick i konkurs med anledning av den så kallade fastighetskrisen. År 2009 var det flera som anade en ny fastighetskris, men de stora konkurserna uteblev. Möjligtvis var fastighetsföretagen mer konkurrenskraftiga och därmed undveks en kris. Dock har de studier som genomförts under perioden 1995-2008 riktat sig mot de stora internationella investerarna och investeringsfonderna men fåtalet studier riktade in sig mot de regionala fastighetsföretagen. Hur konkurrerar de och i sin tur hur skapar dessa företag konkurrenskraft.