This paper is written to take a close look at teaching methods used at the Summer Academy (SHS), which is held at Södertörns Högskola in Stockholm. SHS is a subdivision of the institution of teaching education, which annually, during summertime, offers an eight-day program for pupils between 13-15 years of age, from different schools located in socio-economically disadvantaged suburbs of Stockholm. The intention of SHS is to give the participating pupils an insight into higher education, especially that of university. The purpose of the activities, such as field trips, guided tours and corporate visits, is to make pupils aware of their own responsibility for their educational situation through different methods of knowledge transfer, to diversify the means of the education, and to bring awareness to the array of possibilities which they have access to within the Swedish system of tertiary education.The study is based on six deep-interviews, three with pupils and three with student mentors. Together with 131 surveys from the course given during the summer of 2014, and theories of John Dewey on ?Learning-by-doing?, the results show that pupils participation in SHS give them a better understanding for, and knowledge about their own educational responsibility.Another question this paper seeks to address is how significantly the SHS program is changing the pupil?s experience of education in general and their view upon higher education specifically.

Historically the library has owned more than silent, book-filled halls; it has been a center for learning and ideas, a source of both freedom and oppression, in other words, a medium for knowledge, truth, and power. Cultures have been divided into powerful and powerless through access to the library's content; those who have - and those who do not have - access to information determine which voices are heard and which are ignored, thus determining the outcome of the future. This thesis investigates how The Book That Wouldn't Burn by Mark Lawrence portrays the relationship between knowledge and power using Michel Foucault's discourse theory. More specifically, how this relationship is manifested through the structures and norms of society, and how the library as a place and institution serves as the means by which this relationship plays out. An established classic like Fahrenheit 451 by Ray Bradbury is placed as a contrasting reference point to help deepen its thematic message of information control and cencurship. Furthermore, the agency of one of the main characters is also examined in the light of Anthony Giddens' stratification model, as an actor with the potential to move beyond the confines of the power structure. The analysis demonstrate how knowledge, truth, and power remain continuously thematically relevant within literature, and how the reality of our time may be better understood through literary contributions.

Denna uppsats är en empirisk studie som syftar till att öka kunskapen kring möjligheterna att socialisera pojkar med DAMP/ADHD i skolan. I litteraturgenomgången fastställs begreppen DAMP, ADHD och integrering. Dessutom implicerar uppsatsen en bearbetning av styrdokumenten för skola och särskola. För att rikta blicken mot skolan som en kulturbärande institution, en arena där värden och normer kommuniceras, kommer jag att använda mig av den symboliska interaktionismen. Jag kommer att se på skolan som en agent för både kontinuitet och förändring i samhället.

This study was conducted at a special school for children with autism and developmental disabilities. The study consists of three interviews where pedagogues have different experiences of working with children in need of special support. The aim is to get an idea of how teachers think about working with children autism, but above all to find out what methods and educational tools that are used, and why they are used to best motivate students to a rewarding education. Sense of coherence (SOC) is a central concept and a theoretical basis of the study relating to the student to create comprehensibility, manageability and meaningfulness in life. All of these three are essential for the student to find a predictable environment.From the result shows how schools and teachers use different methods and different tools, but both have a focus to help the student find motivation in the learning process.

This thesis is a contribution to the discussion on the public library?s institutional identity in late modernity. The aim is to shed light on the public library?s identity as expressed through its public events. The thesis seeks to answer the following questions: What kind of public events are offered at public libraries? What themes distinguish the content of these events? What characterizes the institutional identity expressed through these events? In addition to the concept of institutional identity, a model of four library spaces, developed by Skot-Hansen, Hvenegaard Rasmussen, and Jochumsen, constitutes the theoretical framework of this thesis.

Titel: Förändring - En studie av förändringsprocesser på FolksamFörfattare: Martina Sjösten och Camilla ÖsthHandledare: Karl Gratzer och Besrat TesfayeInstitution: Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskolaKurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 30 poängSyfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva genomförandet av en förändring inom en stor organisation, med fokus på hur förändringen har genomfört, ledarskapsstrategi från den person som leder införandet, samt motstånd från de berörda.Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna uppsats. Undersökningen har genomförts på tre nivåer på Folksam, genom intervjuer med en affärsområdeschef, åtta före detta ledningsgruppsmedlemmar, samt med enkäter till medarbetare på lägre nivåer.Slutsatser: De studerade förändringarna har genomförts med initiativ från ledningen, vilket har medfört ett behov av fokus på vissa delar, som till exempel vision, kommunikation och uppföljning. Den ansvarige ledaren för processerna har använt sig av en deltagande stil och har genom detta tagit del av andras åsikter. Vidare har en viss del av motstånd till förändringarna uppkommit, och framför allt visats genom att medarbetare har talat om vad de tycker. Undersökningen har visat på många saker som är positiva, likväl som områden där bolaget skulle kunna jobba vidare eller förbättra ytterligare..

AbstractThe purpose of this study is to explore how prison officers in Sweden manage their feelings in remand prisons versus inmates and colleagues. Due to changes in the prison officers occupational role and work environment we found it profoundly interesting to study how prison officers perceive and reflect on their emotion management, that relates to the work they perform. The prison officers occupational role includes tasks that corresponds with security work and rehabilitative labor towards inmates, this tend to create a complexity as the occupational role consists of contradictive tasks. They need to uphold safety by physical means simultaneously as they need to become more intimate with inmates to accomplish the rehabilitative tasks. The study proceeds with a qualitative inquiry with six interviews from three different remand prisons around Sweden.

I den svenska sociala barnvårdens historia har det alltid förts en diskussion om detvå placeringsalternativen institution och familjehem. Placering i familjehemuppmuntras av svenska lagstiftare för att det anses vara det mest naturliga för barnetatt vara i en familj. I den här studien ville vi undersöka hur socialsekreterare i svensksocial barnvård tänker när de behöver fatta ett beslut om placering för ett barn undertolv år vid ett omedelbart omhändertagande enligt Lag (SFS 1990:52) med särskildabestämmelser om vård av unga. Vi använde oss av sju kvalitativa intervjuer medsocialarbetare i Västra Götalandsregionen för att samla in material. Kodningen avempirin inspirerades av Grounded theory och motivanalys.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av ECT-behandling. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Artikelsökning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar har gjorts i fritextdatabaserna Cinahl, ELIN och Whiley interscience. Artiklar granskades enligt granskningsmallar för kvalitetsbedömning och var en modifierad version av Willman, Stoltz, Bahtsevani, (2006) och Forsberg, Wengström, (2008).Litteratur i introduktionsdelen har inhämtats enligt ett bekvämlighetsurval på respektive uppsatsförfattares hemort (Borlänge, Leksand). Resultat: Rädsla är ett återkommande tema när det gäller patienters upplevelse av ECT.

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebär det i praktiken? Antologin bygger på studier av fyra olika verksamhetsområden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anställda och deras upplevelser av jämställdhetsarbete på en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervårdsarbete och slutligen modersmålsundervisningen i en skola genom flerspråkiga elever och modersmålslärare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fältarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där individer anses vara delaktiga i skapandet av såväl sin identitet som sin omgivning.Vår fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mål och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom våra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mål och hur dessa verkställs på lokal nivå. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.

Title:   Controlling Mälarenergi by Balanced Scorecard Seminar date:  2009-01-16 Institution:   School of Sustainable Development of Society and Technology Course:   Bachelor thesis 15hp Authors:   Camilla Nilsson, Amanda Agestav Advisor:   Ulla Pettersson The main issues:                What does Mälarenergi's Balanced Scorecard look like? Which Balanced Scorecard perspectives are important to Mälarenergi? Is Balanced Scorecard a purposeful control model in order for the group management to fulfil the aims of the owners' directives? Purpose:                            The purpose is to find out how the group management at Mälarenergi works with Balanced Scorecard. Is Balanced Scorecard a purposeful tool for the group management to fulfill the aims of the owners' directives? Method:                             This study is based on a qualitative research method in the form of interviews. We have interviewed one respondent.

The Swedish foreign minister Anna Lindh was murdered on September 10 2003. The police pursuit for the man that murdered her was initiated immediately. Two weeks later, the police arrested the 24-year-old man that six month later would be sentenced to imprisonment for life for the murder of Anna Lindh. The main purpose of this essay is to examine how the man that murdered Anna Lindh was described in Aftonbladet and Expressen from the time of his arrest to the sentence of guilty. One part of the purpose of this essay is also to inquire how the Swedish evening press paid regard to the ethical publicity rules in their descriptions.

Den förtätade staden ses idag som en självklar del av en hållbar stadsutveckling. Vi lever i en urbaniseringstid och frågor kring hur vi kan skapa en förtätad stad av god kvalitet står högt på agendan. När allt fler människor lever i staden skapas ökad efterfrågan på samhällsservice i staden, som till exempel barnomsorg. I Sverige är det kommunen som ansvarar för att tillgodose medborgarna med denna service. Den svenska förskolan, som är den institution där detta behov till stor del ska tillgodoses, har i sin tur krav på god pedagogisk verksamhet samt en bra miljö för barnen, såväl inne som ute. Den här uppstasen handlar om hur förskolans utemiljö konstrueras i den urbana kontexten.

The essay deals with the understanding of the two key concepts from Sein und Zeit (SZ) mentioned in the headline, including a debate on the issue of das Man in Inquiry: an Interdisciplinary Journal of Philosophy. It is noted that reading SZ involves being simultaneously written by the work in a process of reciprocity; this entails a questioning of alleged possession of this or any work, it having been made accessible to the public by its publication.Das Man, as a concept for inauthenticity, needs a counterpart for authenticity, which in SZ is provided by Eigentlichkeit, Self-ownership.This comes into existence via ?being-towards-death?, where the caring being, as a being of possibilities, encounters its ultimate possibility death which is also the end of possibilities.The Inquiry debate, the main contenders of which were Hubert Dreyfus and Frederick Olafson, hinges on the question whether das Man should be understood primarily as ?at bottom a deformation of Mitsein? (Olafson) or ?the conformity necessary for the institution of collectively intelligible social practices (Dreyfus, in the words of his advocate in the debate, Taylor Carman). Both sides, however, give evidence of misreadings of SZ of a kind that call for an explanation. The proposal is that this could be given in an analysis of such a rhetoric of polemics that transforms SZ into a state of Vorhandenheit when making it an object of investigation by the contenders rather than such a tool for being-changed that is mentioned above.The relation between the two aspects of das Man, as oppressive know-all or as forms of established truth for Dasein, remains unsolved, however.

Studiens mål är att se om det råder skillnader på det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Valet av att benämna det som pedagogiskt bemötande är på grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien är avgränsad till morgonens överlämning eftersom det är dagens första möte mellan barn och pedagog, och då det också är en situation som är viktig för att skapa en trygg och bra stämning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012). Studien var en kvalitativ undersökning där målet var att få en så bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien är från fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger från varje förskola . Studien jämförde även huruvida det fanns skillnad på det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade på. Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion av resultatet.