Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen.Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd?Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet.Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur ett litet svenskt modeföretag kommunicerar sin identitet med fallstudie på Odd Molly. Ansatsen har varit abduktiv och en kvalitativ studie har genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av ett managementperspektiv på hur identitet skapas utifrån Frans Melins modell och hur denna kan kommuniceras.Den centrala delen av analysen har varit att förstå hur ett litet svenskt modeföretag kan kommunicera sin identitet. Det empiriska materialet som legat till grund för analysen har bestått av en djupintervju med nyckelperson inom Odd Molly, observationer av återförsäljare samt interna dokument och pressmaterial. Ur ett företagsperspektiv har det framkommit att fallföretaget Odd Molly besitter en särpräglad identitet.

De svårigheter invandrarungdomar från invandrartäta områden stöter på i den svenska skolan uppmärksammas ofta, vilket leder till att det politiska målet blir att försöka hitta lösningar på problemen.I denna uppsats ville vi uppmärksamma ungdomar med utländsk bakgrund som väljer att högskoleutbilda sig, i syfte att nyansera den i nuläget negativ bild som finns av unga invandrare från segregerade områden och deras skolprestationer. Vi genomförde sju intervjuer med kosovaalbaner från Rosengård. Intervjuerna hade en livshistorisk karaktär eftersom vi hade som avsikt att analysera deras livsöden. Centrala begrepp i vår analys var habitus, kapital, stigmatisering och identitet. Vi har, med hjälp av dessa huvudbegrepp, analyserat intervjupersonernas väg till högre utbildning.

Utifrån denna undersökning och resultat kan man dra slutsatsen att människor blir en del av samhället samtidigt som de behåller sitt ursprung och sin etniska identitet. Det för att skapa eventuell stabil självkänsla. Tillsammans skapar människor en ny mer flexibel och anpassningsbar identitet som är en mix av två kulturer som de befinner sig i. Människor skapar sin egen bild av sig själva som i sin tur speglas i samhället..

Studenter är bland de som konsumerar mest alkohol i Sverige. Hög alkoholkonsumtion och extern akademisk locus of control (ALC) har liknande negativ effekter på studier. Denna studie undersökte relationen mellan alkoholkonsumtion, ALC och alkoholrelaterade studieproblem. 120 studenter, varav 91 var kvinnor, deltog genom att besvara en enkät bestående av The Academic Locus of Control Scale for College Students, the AUDIT Alcohol Consumption Questions och en egenkonstruerad skala som mätte alkoholrelaterade studieproblem. Data analyserades med en 2 (riskbruk/ickeriskbruk) x 2 (extern ALC/intern ALC) ANOVA för oberoende mätningar.

Den här studien undersöker vad det finns för samband mellan akademikers identitet i stockholmsområdet och deras vardagsrum. Fyra intervjuer har gjorts hemma hos akademiker för att undersöka hur deras förhållande till vardagsrummet speglar synen på den egna identiteten. Fokus i uppsatsen ligger på att analysera hur vardagsrummen hjälper informanterna att visa upp sin identitet och hur de själva pratar om rummet. I uppsatsen tar jag också upp informanternas förhållande till tv och hur det hänger samman med deras identitet. Slutsatsen i min uppsats är i korthet att mina informanter verkar ha en uppfattning om vad deras egen identitet innebär och att försöker inreda sina vardagsrum så att de ska spegla denna bild både för andra och sig själva.

 This essay is about a little community in Sweden where the identity as a citizen of Vadstena expresses itself in different ways, whether the individual has immigrated or has been living there for generations. It is also about those processes and structures creating an experienced alienation and an equally strong expressive perspective from within. How does the social construct appear to those who want to be integrated, and for those who are supposed to integrate the immigrants?.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund såsom exempelvis läkare, ingenjörer, jurister, lärare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fått med sig från sina hemländer. Vi vill således se hur deras situation ser ut på den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. Därtill vill vi ta reda på informanternas synpunkter på möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesområde. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering på arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrågan har fascinerat och intresserat människan sedan länge. Den vetenskapliga forskningen har genom årtionden på olika sätt närmat sig den mänskliga identiteten. I vår uppsats har vi, med utgångspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat två skilda perspektiv av hur man kan se på människan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi är och varför vi är som vi är. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har människan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

När man som utrikes född akademiker kommer till Sverige är det lätt att hamna i en migrationsprocess som kan ta lång tid. Det immigrerar individer till Sverige med en akademisk examen i bagaget samtidigt som Sverige lider brist på vissa akademiska yrkesgrupper. De som kommer skulle kunna avhjälpa bristen på akademisk arbetskraft men de har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka och analysera utrikes födda personer med en lärarexamen och deras väg till ULV (utländska lärares vidareutbildning). Vi har studerat vilka förväntningar de har på utbildningen och om de ser skillnader på sin yrkesroll i Sverige jämfört med det tidigare hemlandet.

I examensarbetet har vi undersökt vilken betydelse ungdomarna lägger i begreppet ?fjortis?. Frågorna som arbetet har utgått från är: I vilken utsträckning är fjortis en vald eller en tillskriven identitet? Hur beskriver ungdomarna en fjortis? Vilken erfarenhet har ungdomarna av fjortisar? och Vilken kvinnosyn/kvinnoroll representerar fjortisen? Vår empiri består av intervjuer med sju ungdomar i åldern 12-18 år, två bloggares sidor på internet samt en genomgång av fjortisbegreppets användning genom att läsa forum och chattar på internet. De teoretiska utgångspunkterna har varit genus och identitet.

Syftet med den här analysen är att ta reda på hur konstruktivistisk teori förklarar skapandet av israelisk identitet. För att utföra studien använder vi oss av en narrativ metod, där vi analyserar en bok skriven av en judisk, israelisk kvinna - Susan Nathan - och en intervju med en judisk, israelisk man. Vi undersöker deras tankar angående deras identitet med utgångspunkt i teori om nationalitet, etnicitet politisk identitet och medborgarskap. Vi diskuterar även analysformatet och jämför Nathans och den israeliska mannens uppfattningar av deras identiteter. Slutligen kopplar vi diskussionen med deras syn på Israel/Palestina-konflikten..

Två studier undersökte hur self-efficacy, individens tro på sin förmåga, inverkar på prosocialt beteende i skolmiljö. I Studie 1 besvarade 121 gymnasieelever en enkät, som mätte akademisk och emotionell self-efficacy samt prosocialt beteende. I Studie 2 besvarade 48 gymnasieelever en enkät, som mätte emotionell self-efficacy och prosocialt beteende. Studie 1 visade att akademisk men inte emotionell self-efficacy korrelerade positivt med prosocialt beteende. I begreppet emotionell self-efficacy finns två känsloreaktioner: själv- och andraorienterade.

Att få en förståelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons..

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero på ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyråns krav och demografi. Revisorns identitet är också något som kan påverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen. Då det även har visat sig att relationer inom revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen kan påverka revisorns position, är det då möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer påverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnådda position? Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.