The decomposition of organic carbon in drained peat soils is a major source of carbon di-oxide in Sweden. A big part of these drained peat soils are used in agriculture and it is a big challenge to slow down their decomposition. It has earlier been thought that less tilling and higher water table levels would decrease the activity of soil microbes and thereby the decomposition, but recent experiments has showed that this has little or no effect. In this bachelor thesis a field experiment was made on drained peat soil with ley, outside Björklinge, Uppsala municipality, Sweden. The experiment was carried out in May 2011. The objective was to develop a method to examine how the net exchange of carbon diox-ide from plant covered peat soil is affected by temperature and photosynthetically active radiation (PAR).

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fyra yrkesverksamma lärare i skolåren 6-9 ser på sin skönlitteraturundervisning samt vad de tycker om boksamtalet som pedagogiskt verktyg. Skönlitteraturläsning som fritidssysselsättning har fått stark konkurrens av andra medier som TV, datorspel och Internet.Som bakgrund ges en överblick över forskningen kring skönlitteraturens roll i skolan. Boksamtal och dess relation till språkkunskap, motivation och lärande ägnas särskild uppmärksamhet. Författare och pedagoger så som Aidan Chambers, Douglas H. Brown, Gunilla Molloy och Steven Johnson står för mycket av den tidigare forskningen som relateras till i denna uppsats.Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare i södra Sverige.

INLEDNING OCH PROBLEM: När jag under min utbildning genomförde min verksamhetsförlagda utbildning upplevde jag att skönlitteraturen som lästes i klasserna sällan behandlades med samtal. Oftast lärde sig eleverna att skriva ?bokrecensioner?, men de fick aldrig samtala och reflektera om det lästa. Jag funderade över om detta kunde ha en negativ påverkan på elevernas läsintresse. Syftet med studien är att undersöka intresse för boksamtal i grundskolans undervisning som påverkan till ökad förståelse av omvärlden med läsning av skönlitteratur.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fyra yrkesverksamma lärare i skolåren 6-9 ser på sin skönlitteraturundervisning samt vad de tycker om boksamtalet som pedagogiskt verktyg. Skönlitteraturläsning som fritidssysselsättning har fått stark konkurrens av andra medier som TV, datorspel och Internet.Som bakgrund ges en överblick över forskningen kring skönlitteraturens roll i skolan. Boksamtal och dess relation till språkkunskap, motivation och lärande ägnas särskild uppmärksamhet. Författare och pedagoger så som Aidan Chambers, Douglas H. Brown, Gunilla Molloy och Steven Johnson står för mycket av den tidigare forskningen som relateras till i denna uppsats.Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare i södra Sverige.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med språkutveckling och läsförståelse tillsammans med högläsning. Studien utgår från följande frågeställningar:Hur beskriver och motiverar lärare sitt arbete med högläsning?Vilka arbetssätt används för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling?Hur arbetar lärare så att elevernas läsförståelse gynnas tillsammans med högläsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med högläsning åt mellan årskurs 1 och årskurs 3 i just de här skolorna? I så fall hur?Studien gjordes med hjälp av en enkät som har besvarats av 50 lärare och intervjuer med fem lärare som arbetar i årskurs 1 och årskurs 3. Studien utgår fyra teorianknytningar och dessa är Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lässtrategier. Resultatet av studien visar att lärarna beskriver högläsning som ett positiv arbetssätt som utvecklar elevernas språkkunskaper och läsförståelse.

Detta examensarbete undersöker hur lärare i år 4 arbetar med skönlitteratur och boksamtal i sin undervisning. I studien har Chambers modell och forskning kring skönlitteraturens roll i undervisningen samt samarbetet mellan skola och folkbibliotek undersökts. Lärare och bibliotekarier har intervjuats och dessa intervjuer har legat till grund för studiens resultat.Studien visar att lärares egna engagemang, kunskap och intresse är avgörande för hur man på ett framgångsrikt sätt kan arbeta med skönlitteratur för att nå delar av målen i svenska. Det framkommer också att reflekterande läsning bidrar till att utveckla elevernas språk och ordförråd. I vår studie framkommer det av tidigare forskning och resultaten från intervjuerna att ett bättre samarbete mellan skola och folkbibliotek skulle vara önskvärt.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med språkutveckling och läsförståelse tillsammans med högläsning. Studien utgår från följande frågeställningar:Hur beskriver och motiverar lärare sitt arbete med högläsning?Vilka arbetssätt används för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling?Hur arbetar lärare så att elevernas läsförståelse gynnas tillsammans med högläsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med högläsning åt mellan årskurs 1 och årskurs 3 i just de här skolorna? I så fall hur?Studien gjordes med hjälp av en enkät som har besvarats av 50 lärare och intervjuer med fem lärare som arbetar i årskurs 1 och årskurs 3. Studien utgår fyra teorianknytningar och dessa är Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lässtrategier. Resultatet av studien visar att lärarna beskriver högläsning som ett positiv arbetssätt som utvecklar elevernas språkkunskaper och läsförståelse.

Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats.

The purpose with this essay is to study how children in the fifth grade experience reading in three different reading cultures; library, home and in school. The children?s experiences from reading are compared to expectations from library and school.Data, to this study, is collected through qualitative interviews in two focus groups and analyzed by using an idea analysis. The INSU-model, Information Needs, Seeking and Use, and Aidan Chambers reading circle in combination with a triangle of the three reading cultures are used as a theoretical framework. The analysis shows that children are using reading for different purposes in different reading cultures.

The aim of this two years master?s thesis in library and information science is to study how children and librarians recommend books through the website Barnens bibliotek. In the scope of this aim it also tries to answer the following questions: What qualities in books do children and librarians respectively emphasize when they write book recommendations? How do they formulate the recommendations? And finally, how do their respective recommendations differ?To examine these aspects a total of 50 book recommendations were chosen and analysed through an hermeneutic approach. Out of these 50, 30 were written by children and 20 were written by librarians.

This two years master?s thesis is about book circles for children, arranged by the public libraries in Sweden. The purpose is to gain knowledge about how children experience their participation in book circles, and how they experience their own reading. It focuses on children aged 10 to 12 years, and their leisure reading. The research questions are: What are the book circles? function for the participants? How and why do the children read? What kind of literature do they like? Do the children experience that their reading has developed through their participation in the book circles? What parts of the reading process do the book circles influence?The theoretical framework is threefold.

This masters thesis examines the reading environment during "booktalk", with special reference to a reading project in compulsory comprehensive and upper secondary schools in Stockholm. The main question is: What does the reading environment look like during booktalk? Three questions are asked: Which factors affect the reading environment? Which are the conditions concerning book selection and book availability? How do the librarians perform as enabling adults? Different groups of pupils, together with their teachers and the librarian, are studied during booktalks in five schools. The study uses a qualitative approach, which takes the form of open observations during 15 booktalks and one interview with the two librarians involved in the project and studies of literature. The theoretical framework is Aidan Chambers theory relating to reading environment and its effects upon the reading process.

This two years master?s thesis is about book circles for children, arranged by the public libraries in Sweden. The purpose is to gain knowledge about how children experience their participation in book circles, and how they experience their own reading. It focuses on children aged 10 to 12 years, and their leisure reading. The research questions are: What are the book circles? function for the participants? How and why do the children read? What kind of literature do they like? Do the children experience that their reading has developed through their participation in the book circles? What parts of the reading process do the book circles influence?The theoretical framework is threefold.

The main purpose of this study was to investigate in what manner librarians and pedagogues can cooperate in order to help students with reading and writing problems and consequently enhance their information literacy. I aimed to investigate why cooperation between these professions is necessary. Also, I wanted to find out how the general support is on the schools regarding students with reading and writing difficulties, and if the school librarian knows what the special educator can contribute with and vice versa. Lastly, I focused on what knowledge the performers of these professions have about reading and writing difficulties and to what degree their knowledge is based on scientifically proven methods.The two theoretical points of departure are 1) theory of cooperation built upon Louise Limberg?s and Lena Folkesson?s three categories of cooperation 2) and Aidan Chambers?s reading promoting model named the circle of reading.