? Syfte: Syftet med studien är att i en modell tydliggöra sambanden som ger de bästa förutsättningar för att få ett lyckat IT-projekt, sett ur både ledningens, projektets, chefernas och användarnas perspektiv.Vårt arbete tar upp frågan kring varför IT-projekt ofta anses misslyckade och vad som går att göra för att undvika detta. En viktig faktor som ofta anges som orsak till misslyckande är att man sett IT-projekt som ett teknikprojekt, vilket i sin tur lett till att ledningen inte sett sig kunnig inom området och lämnat över hela ansvaret till IT-sidan. Följden av det har då blivit att det inte funnits någon röd tråd mellan ledning, projekt och användare och resultatet blev inte det användarna förväntat sig. Vi anser att IT-projekt är speciella, men att just den anledningen gör att man måste se till hela problembilden.

Detta arbete behandlar strategisk ekonomistyrning i företag som har projekt som generell arbetsform. Generellt sett har ekonomistyrning utvecklats för att dels försäkra sig om att, och dels för att inspirera, medlemmarna i organisationen att sträva mot verksamhetens mål. Hur använder sig projektföretag av ekonomistyrningen? Finns det skillnader mellan hur företagen styr ?över? sina projekt och ?styr i? sina projektgrupper? Hur kan man uppnå högre målkongruens? Syftet med arbetet har varit att i första hand beskriva ekonomistyrnings aktiviteter i ett företag som har projekt som generell arbetsform och i andra hand försöka ge de generella principerna för användandet av ett ekonomistyrningssystem för att hjälpa ledningen att nå högre målkongruens i sina projekt. Det är ytterst viktigt att tillämpa styrning av medlemmarna för att uppnå målkongruens och styrning förutsätter individer, som medverkar i processen, där en individ styr en annan eller flera andra individer.

I denna rapport får du genom att följa ett specifikt projekt veta hur ett byggprojekt kan vara uppbyggt, hur entreprenad inom ett projekt uppstår och vad entreprenad innebär samt vad din roll som trädgårdsmästare är i den här typen av projekt. Rapporten har genom att hålla fokus på ett specifikt projekt en röd tråd som är lätt att följa för dig som läser. Informationen presenteras i text som kompletteras av bilder, detta för att uppnå så god pedagogik som möjligt. Syftet med denna rapport är att beskriva hur ett byggprojekt kan se ut från dess början till dess slut. Projektet startar med att en verksamhet, Kulturskolan i Sandviken, lägger in ett önskemål till tekniska kontoret i Sandviken och avslutas med en slutbesiktning av byggnaderna och deras utemiljö.

Under år 2002 handskades biståndsmyndigheten Sida med 6224 insatser inom olika verksamhetsområden och i över hundra olika länder. Dessa insatser kan innebära alltifrån vägbyggen i Laos, analys av rättssektorn i Vietnam till stöd av ombudsmannaämbetet för mänskliga rättigheter i Peru. I större eller mindre utsträckning kan dessa insatser ses som olika typer av projekt. Detta då de har de karaktärsdrag som ofta tas upp i litteraturen för att beskriva vad ett projekt är, det vill säga att de är avgränsade aktiviteter som strävar mot att uppnå en specifik uppgift, har en förutbestämd kostnad och genomförs inom en fastställd tidsram. Sida är därmed en organisation som på en övergripande nivåmåste kunna hantera ett stort antal projekt och koordinera dessa så att de gemensamt bidrar till Sidas mål om fattigdomsbekämpning.

Bakgrund: Vad skulle du säga om din chef en dag sa till dig att du skulle vara med i ett projekt? Skulle du tycka att det var roligt och se det som något positivt? Eller skulle du tvärtom inte alls vara intresserad av att var med? Projekt har under de senaste 20 åren varit en organisationsform som ökat i popularitet. Ett brett spektrum av företag använder projekt för att åstadkomma förändringar i sin organisation. Förändring kan dock stöta på hinder, eller misslyckas, om de som ska vara med och förändra inte är motiverade, det blir därför viktigt för företag att förstå vad som motiverar projektovana medarbetare som för första gången går från sitt vanliga arbete till ett projekt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar projektovana medarbetare, när det gäller att delta, och medverka, i projekt. Vi vill även skapa förståelse för vilka delar, dels i övergången från linje till projekt, men även under projektets gång, som är viktiga att hantera ur motivationssynpunkt.Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förståelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lärandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmärksammat vissa oroväckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhällsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket på kort tid och idag tillämpas projekt på regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmärker sig genom diffusa och abstrakta mål. Detta beror främst på att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt än de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, där projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt är samhällsnyttan istället i centrum, men trots detta finns en väl utbredd tendens att bedöma projekten utifrån samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.

IT kan hittas inne i våra hem och ute på våra företag och sägs vara vägen till regional tillväxt och utveckling. Därför satsar numera EU stora summor på projekt likt IT-rådgivarna. Detta är ett projekt som varit verksamt sedan år 2003 och som har till uppdrag att, i Gävleborgs- och Dalarnas län, kostnadsfritt ge rådgivning och stöd inom IT åt företag med behov. En undersökning har gjorts i detta examensarbete åt IT-rådgivarna bland microföretagen i Gävleborgsregionen. Undersökningen utfördes i form av en enkätundersökning och besvarades av 20st.

Bakgrund och problem: I dagens samhälle väljer många företag att driva sina verksamheter i projektform. Även kunskapshantering har blivit en viktig fråga, speciellt inom projekt. E.ON Värme Sverige beskrev att de inte hade något system för kunskapsspridning mellan projekt. De beskrev även att de hade en databas där slutrapporter från projekt med lärdomar lagrades. Databasen var dock inte organiserad och utnyttjades inte heller av de anställda.Syfte: Syftet med vår studie är att ge ett förslag på hur E.ON Värme Sverige kan forma ett system för att kommunicera lärdomar från projekt vidare i organisationen.Metod: Vi har gjort en fallstudie på företaget E.ON Värme Sverige AB.

Många arter av dagrovfåglar har varit och är fortfarande hotade. Återinplantering är en vanlig åtgärd för att restaurera rovfågelpopulationer. Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan hur väl man följt IUCN:s riktlinjer för återinplantering och framgången hos projekten. Jag har också utvärderat vilka som är de vanligaste återinplanteringsmetoderna. Dessutom har jag analyserat sambandet mellan projektresultaten och projekttid och antalet utplanterade fåglar.

Agila Business Intelligence System (ABIS) är en relativt ny och komplex typ av informationssystem, som kännetecknas av förkortade utvecklingstider, genom att exempelvis införa mer självbetjäning i de analytiska systemen, för att kunna möta ett behov av att analysera omvärldsfaktorer, som förändras i en allt snabbare takt. Eftersom ABIS är ett nytt och relativt outforskat område, finns ett behov av att utforska detta område. IT-investeringar är alltför ofta olönsamma och finns ett intresse av att visa på vad som bidrar till ett framgångsrikt införande av ett ABIS och på vilket sätt.Syftet med denna fallstudie var att identifiera högt rankade och gemensamma faktorer baserat på de kritiska framgångsfaktorer som belagts av tidigare forskning inom ABIS, beskriva hur dessa bidragit till ett framgångsrikt införande samt utröna skillnader och/eller likheter mellan hur dessa faktorer verkar ur kund- respektive leverantörsperspektiv.Som underlag för denna studie användes framför allt tidigare forskning kring kritiska framgångsfaktorer för Business Intelligence System. Speciellt en modell som utvecklades 2010 av Yeoh och Koronios användes som utgångspunkt för att lista de potentiella faktorer, som skulle beaktas av denna studie.Denna undersökning genomfördes som en fallstudie med hjälp av ett företag, som både levererar konsulttjänster och ABIS. En Delphipanel användes för att sortera fram framgångsfaktorer, som sedan studerades närmare genom semistrukturerade intervjuer för hur dessa kritiska framgångsfaktorer bidragit till ett framgångsrikt införande av ABIS från dels ett kundperspektiv, dels ett leverantörsperspektiv.De två faktorer som rankades högt och samtidigt delades av samtliga respondenter var:affärsvision och planerdatakvalitet och dataintegritetKundperspektivet var det styrande och leverantörens roll var ordentligt förstå kundens perspektiv, för att på så sätt framgångsrikt införa ABIS.

Mitt examensarbete handlar om arbetsflödet på ett produktionsbolag, jag har använt Filmtecknarna som ett exempel då jag utförde min praktik där. Jag har valt att arbeta utifrån de frågor som jag själv vill ha svar på och försökt att på ett så enkelt men ändå informativt sätt beskriva detta. Med en kvalitativ undersökning och själv deltagande i ett stort projekt har jag skaffat mig en bra bild av hur en produktion kan gå till i reklam/film branschen. Jag har valt att arbeta utifrån följande frågeställningar: - Hur går det till när man tar sig an ett projekt/uppdrag? - Vem bestämmer vad som skall göras? - Vem bestämmer vem som skall göra vad och i hur stora team arbetar man? - Vem bestämmer stilen på produkten som skall levereras? - Hur lägger man upp budgeten för ett visst projekt? - Vilka program kommer främst att användas? - Vem bestämmer när det är klart? Efter min praktik kan jag dra slutsatsen att det ligger betydligt mycket mer arbete bakom en produktion jämfört med vad jag trodde innan jag påbörjade min praktik..

Vårt examensarbete har genomförts på företaget Electrolux Laundry Systems (ELS) logistikavdelning, Logistics Center Ljungby (LCL).  Under det senaste året har företaget haft motgångar vid ett IT/IS-projekt inom sin logistikavdelning (LCL). Uppsatsen har således syftat till att beskriva och analysera varför IT/IS-projektet har avstannat, och ej nått implementering. För att uppnå syftet har vi utgått från en, i stort sett, kvalitativ ansats där primärdata har insamlats genom metoder såsom intervjuer och deltagande observationer medan sekundärdata inhämtats i form av dokumentundersökningar och offentliga dokument. Resultatet av studien har utgjorts av deltagande observationer på fallföretagets logistikavdelning, LCL, samt intervjuer med olika verksamhetsnivåer. Detta har påvisat bristande kommunikation och direktiv samt fallföretagets brister i förstudiens utförande vad gäller förankring av projektet, planering av tid, resurser och kostnader samt formulering av krav.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.

Sverige är ett land där projektformen aktivt används av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom ämnet för projektledning verkar det inte räcka till för att projekt skall genomföras på ett framgångsrikt sätt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom ämnet projektledning är inte tillräcklig för den komplexitet som nu råder under 2000-talet och de här teorierna är svåra att ändra. Få organisationer vill tala om misslyckanden och likadant är det när det gäller arbetet med projekt.Målsättningen med vår magisteruppsats är att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vår kandidatuppsats och hur det är en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstå varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfärdats inom ämnet, trots att höga siffror på misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till ämnet för projektledning och vad som saknas för att uppnå 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrån ett narrativt perspektiv.

Att arbeta i projekt anses som en engångsuppgift som används för att t.ex. uppnå ett eller flera prestationsmått. Denna arbetsform har blivit vanligare över tiden och används av olika organisationer och företag för att nå optimal vinst. Då projekt som arbetsform har blivit mer vanligt undgår den inte från problem. Ett vanligt hinder i arbete med projektform är då företag har multiprojekt, problemet ligger främst att kunna prioritera vilket projekt som skall bedrivas före ett annat.