Enligt Standish Group är det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas på ett lyckat sätt när det gäller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling är fastprisprojekt, där systemets kostnad är förbestämd, allt mer populärt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) är en modell för utveckling som fokuserar på fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den här uppsatsen är att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM på ett sätt som gör det till en bra lösning för både beställare och leverantör.Min slutsats är att det största problemet med DSDM är att få beställaren att godkänna den som projektmodell. Ett annat stort problem är att många projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden är fast.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen.

Enligt Standish Group är det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas på ett lyckat sätt när det gäller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling är fastprisprojekt, där systemets kostnad är förbestämd, allt mer populärt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) är en modell för utveckling som fokuserar på fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den här uppsatsen är att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM på ett sätt som gör det till en bra lösning för både beställare och leverantör.Min slutsats är att det största problemet med DSDM är att få beställaren att godkänna den som projektmodell. Ett annat stort problem är att många projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden är fast.

I Sverige har sjukskrivningar och kostnader för dessa ökat under senare år. Därmed finns behov av att undersöka om det finns mönster i tid och rum, när det gäller sjukskrivningar. Geografiska informationssystem, är verktyg som kan användas visa olika mönster som visualiseras och presenteras på en karta. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en prototyp för ett operationellt GIS kan utvecklas och användas för denna typ av mönster. Frågeställningarna var: Hur kan en prototyp i ett operationellt GIS utvecklas? Hur kan geografiska mönster visualiseras i ett GIS? Kunskapssynen i uppsatsen är hermeneutisk, med ett tillvägagångssätt som kan liknas vid abduktivt.

Axel Spetz AB är ett anrikt företag som driver en järnhandel i Falköping. Företaget har tidigare använt sig av marknadsföring i lokaltidningen men insåg fördelen med att använda Internet som verktyg. Deras idé var en ?Blocket.se?-liknande funktion på deras hemsida som skulle göra det möjligt för dem att marknadsföra artiklar.Formuleringen på deras behov och det som legat till grunden för detta projekt var: Hur tillverkar man en avancerad publiceringsfunktion som är lätt att använda?Inledningsvis gjordes en teoretisk studie inom områdena databaser, SQL, .NET och Visual Studio. Valet föll så här eftersom det var områden jag ville lära mig mer om.Under utvecklingsarbetet i ovan nämnda tekniker hölls en tät kontakt med representanter från företag för att de snabbt skulle kunna ge respons på arbetet.

Standardsystem är något som är mycket vanligt hos företag idag. Det är många som implementerar sådana system för att effektivisera sin verksamhet. När verksamheten hos ett företag förändras eller om verksamheten skiljer sig något från andra uppstår vissa problem med standarder i system. I det läget kan det bli nödvändigt att vidareutveckla ett standardsystem för att det ska passa just det företagets verksamhet. Vidareutveckling kan till exempel ske i form av anpassningar eller i form av förvaltning.

Agila arbetsmetoder har uppkommit ur utvecklingsprojekt av mjukvara inom it-branschen. Det behövdes ett mer flexibelt sätt att arbeta än vad som var fallet i traditionell projektledning. Det gällde att kunna förändra planen efter förutsättningar som ändrades under projektets gång. Inom eventprojekt måste olika aspekter fungera för att resultatet ska bli lyckat och även här måste en projektledare vara beredd på att förutsättningarna förändras. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka hur agila arbetssätt går att använda för människor som arbetar med eventprojekt.Förklaringen till att vi valde Europamästerskapet i fotboll för damer 2013 för vår fallstudie är ett stort idrottsintresse, samt att vi kände till att den allmänna uppfattningen är att det var ett lyckat event.

Agila Business Intelligence System (ABIS) är en relativt ny och komplex typ av informationssystem, som kännetecknas av förkortade utvecklingstider, genom att exempelvis införa mer självbetjäning i de analytiska systemen, för att kunna möta ett behov av att analysera omvärldsfaktorer, som förändras i en allt snabbare takt. Eftersom ABIS är ett nytt och relativt outforskat område, finns ett behov av att utforska detta område. IT-investeringar är alltför ofta olönsamma och finns ett intresse av att visa på vad som bidrar till ett framgångsrikt införande av ett ABIS och på vilket sätt.Syftet med denna fallstudie var att identifiera högt rankade och gemensamma faktorer baserat på de kritiska framgångsfaktorer som belagts av tidigare forskning inom ABIS, beskriva hur dessa bidragit till ett framgångsrikt införande samt utröna skillnader och/eller likheter mellan hur dessa faktorer verkar ur kund- respektive leverantörsperspektiv.Som underlag för denna studie användes framför allt tidigare forskning kring kritiska framgångsfaktorer för Business Intelligence System. Speciellt en modell som utvecklades 2010 av Yeoh och Koronios användes som utgångspunkt för att lista de potentiella faktorer, som skulle beaktas av denna studie.Denna undersökning genomfördes som en fallstudie med hjälp av ett företag, som både levererar konsulttjänster och ABIS. En Delphipanel användes för att sortera fram framgångsfaktorer, som sedan studerades närmare genom semistrukturerade intervjuer för hur dessa kritiska framgångsfaktorer bidragit till ett framgångsrikt införande av ABIS från dels ett kundperspektiv, dels ett leverantörsperspektiv.De två faktorer som rankades högt och samtidigt delades av samtliga respondenter var:affärsvision och planerdatakvalitet och dataintegritetKundperspektivet var det styrande och leverantörens roll var ordentligt förstå kundens perspektiv, för att på så sätt framgångsrikt införa ABIS.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell.

In several cases, systems that have been developed have been very time consuming and cost a lot of money, but they still do not fulfil the users requirements and requests. To make new systems better, you have to find a way to communicate that allows the developers to understand the needs of the user. The aim for our thesis is to highlight the importance of communication in system development. To investigate this we have choosen to do a study of the real-estate system. The work methods that have been used include mock-ups and informal conversations with the user, who is employed by the Church of Sweden in Ronneby.

Ett problem med elektroniska patientjournalsystem är att arkitekturen för patientjournalerna inte är gemensam vilket försvårar automatiskt utbyte av patientdata. En arkitektur har skapats inom ett projekt som heter openEHR. Förhoppningen är att denna arkitektur ska klara av automatiskt utbyte av patientdata mellan elektroniska patientjournalsystem.I openEHRs arkitektur används något som kallas arketyper. Arketyper är återanvändbara modeller för att begränsa, strukturera och förklara vad som lagras i elektroniska patientjournaler som bygger på denna arkitektur. Istället för att områdesspecifik information, som vad ett blodtryck är, skapas i systemet flyttas den och annan liknande kunskap ut från systemarkitekturen och in i arketyperna.

Kommunikationsproblem mellan användare och systemutvecklare har varit känt i systemutvecklingskretsar under lång tid. På senare tid har även företagen börjat uppmärksamma betydelsen av ett fungerande samarbete. Eftersom användare och systemutvecklare träffas mycket vid valideringen av system och kravspecifikation är det här som mycket av kommunikationsproblemen uppstår. Problemet består till stor del av att systemvetarna har svårt för att lyssna på icketeknisk kunskap. Användarnas språk blir helt enkelt för amatörmässigt.Vid valideringsfasen skall användarna validera de verksamhetsbeskrivningar som tagits fram av systemvetarna.

Många projekt misslyckas och en av anledningarna är dålig styrning av projektet i allmänhet och inom IT branschen i synnerhet. Baserad på kritik av de traditionella metoderna under de senaste åren, så har det uppkommit flera lättrörliga metoder som kallas Agila metoder. Scrum är den mest kända Agila metoden som används idag. Metoden lovar goda resultat, men i en artikel ur tidningen Computer Sweden (feb 2009) står det ?siffror visar att nio av tio Scrumprojekt misslyckas?.

Informationssystem utgör en allt viktigare del av förbättringsarbetet i organisationer. Av den anledningen bidrar ett företags förmåga att sammanställa och hantera sina informationsflöden till allt större konkurrensfördelar, vilket i sin tur uppmärksammat behovet av informationssystem som motsvarar intressenternas önskemål. Ett informationssystem som inte motsvarar organisationens behov bidrar således till kvalitetsbristkostnader i verksamheten. Merparten av de befintliga behovsinsamlingsmetoderna förutsätter att intressenterna till ett informationssystem är uppenbara, något som är ett felaktigt antagande. Av den anledningen är det svårt för verksamheter att utan tidigare erfarenheter av liknande arbetssätt genomföra en väl genomarbetad behovsinsamling.

Kunskapsöverföring är en nödvändig förutsättning för att säkerställa organisationers existens och framåtskridande. Utgångspunkt för denna uppsats är förstudiens roll i mjukvaruprojekt och dess betydelse för den fortsatta systemutvecklingsprocessen. Fokus liggerpå kunskap som genereras under förstudien, samt hur och i vilken omfattning kunskapen förs vidare till analysfasen i systemutvecklingsprocessen. Resultatet visar att förstudien utgör ett viktigt beslutsunderlag och är en nödvändig förutsättning för att gå vidare i systemutvecklingsprocessen. Kunskapsöverföring genom dokumentation och via muntliga föredragningar är otillräcklig, eftersom det finns ett ?filter? som innebär att erfarenhetsbaserad kunskap inte överförs mellan förstudie och analys via dokument eller via muntliga föredragningar.