BakgrundUnder de kommande tio åren kommer antalet äldre i samhället att öka vilket ger ett tilltaget problem med demenssjukdomar. Omvårdnaden av demenssjuka personer är personcentrerad och beroende dels på vem personer är samt vilken typ av demenssjukdom som personen har. Närstående uppmanas skriva en levnadsberättelse, vilket kan underlätta omvårdnaden då den ger vårdpersonalen en inblick i vem den demenssjuke är. De demenssjuka har en begränsad förmåga att ta in och förstå intryck så boendemiljön bör anpassas efter deras behov. Olika färger och former kan hjälpa dem orientera sig i sin närmiljö.

En uppdelning av Aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekräftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger på 40 domar från Svea hovrätt där gärningsmännen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gärningsmän kunde skiljas från instrumentella gärningsmän med avseende på brottskaraktäristika, ålder, påföljd samt brottsrubricering. Syftet var också att undersöka samband mellan gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger och gärningsmannens grad av planering, målinriktning, arousal, provokation från offret, samt gärningsmannens relation till offret. Två oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrån Cornells kodningsguide för våldshandlingar.

Tidiga vuxenlivet präglas av oprövade miljöer och situationer. Detta ställer höga krav på individens perception, anpassningsförmåga och attityd. En intensiv miljö flertalet unga vuxna kommer i kontakt med för första gången är krogen. Positiv attityd till riskfyllda beteenden där kan i förlängningen resultera i negativa hälsoeffekter. Syftet med denna enkätstudie var i huvudsak att undersöka unga vuxnas attityd till Verbal Aggression, Rekreationellt berusningsdrickande, Riskfyllt sex, Fysisk Aggression, Ekonomiskt riskfylld modekonsumtion, Ekonomiskt riskfylld festkonsumtion, Rekreationellt drogbruk och Riskfyllt spelande om pengar.

Demenssjukdomar går inte att bota, men med stöd och olika insatser kan gynnsammare förutsättningar skapas för att kunna klara av vardagen, höja livskvaliteten för personen i fråga samt närstående. I vårt samhälle blir demenssjukdomar allt vanligare med den enkla anledningen till ökad livslängd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka på vilka sätt agitation och Aggression vid en demens sjukdom kan minskas. Med utgångspunkt i systematiskt tillvägagångssätt utifrån Goodmans (1993) sju steg utfördes en litteraturstudie. Tio utvalda vetenskapliga artiklar valdes utifrån sökningar i databaserna PubMed, Cinahl samt PsychInfo, där artiklar både utgick ifrån kvalitativa samt kvantitativa studier.

Bakgrund: En vårdrelation tar sin utgångspunkt i patientens livsvärld, där individuella frågeställningar och behov kan identifieras med målet att frambringa upplevelsen av hälsa hos patienten. Våld och Aggression riktat mot vårdpersonal är ett väl beskrivet fenomen i litteraturen och betraktas även som vanligt förekommande problem inom hälso- och sjukvården. Det våldsamma mötet genererar ofta hos vårdaren en känsla av att relationen har tagit skada, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för skapandet och upprätthållandet av en god vårdrelation.Syfte: Att studera de känslor som uppkommer hos vårdpersonalen i samband med Aggression och deras eventuella inverkan på vårdrelationen.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultat presenteras vårdarens uppkomna känslor till följd av att ha utsatts för Aggression. Vi identifierade fyra stycken kategorier: rädsla, ilska, utsatthet samt bristande tillit. Konsekvenserna av rädsla verkar leda till att vårdaren distanserar sig fysiskt och mentalt, vilket i förlängningen kan innebära bristande tillit från patienten till vårdaren.

Violence and Aggression is a common problem for staff in different care units. Caregivers often feel frustrated and unsatisfied in their work with these patients. Even caregivers with long experience finds it valuable to get education in management of violent patients. The aim of this literature study was to illuminate staffs experience in meeting with aggresive and violent patients. The method that was used was a literature research, where earlier research findings were read, analysed and put together.

Violence and Aggression is a common problem for staff in different care units. Caregivers often feel frustrated and unsatisfied in their work with these patients. Even caregivers with long experience finds it valuable to get education in management of violent patients. The aim of this literature study was to illuminate staffs experience in meeting with aggresive and violent patients. The method that was used was a literature research, where earlier research findings were read, analysed and put together.

Demens är en degenerativ sjukdomsprocess som påverkar människans kognitiva förmågor och beteende vilket leder till ökat behov av stöd och hjälp i det dagliga livet. Ångest, oro, agitation och Aggression är vanligt förekommande beteendesymtom som är svåra att hantera. Dessa symtom påverkar inte bara personen med demens negativt utan även personerna i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan lindra beteendestörningar hos äldre personer med demens som bor på särskilt boende. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt som resulterade i 23 funna studier.

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som bidrar tillatt minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod:Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklarvarav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i devårdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olikaomvårdnadsåtgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vårdmiljöngenom färgsättning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att användasig av personcentrerad och behovsanpassad vård för att beakta hela människan ochdess behov, att stimulera hörsel, lukt och känsel med hjälp av taktil ochfotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig avmontessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig åt intressensom de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter såsom attläsa tidning och lösa korsord.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka effekterna av Aggressionsersättningsträning (ART) program på tre kriminalvårdsanstalter och två frivårdskontor. Huvudfrågeställningen som belyses i studien är: förändras deltagarna i ART-program med avseende på empati och attityder till kriminalitet? För att besvara dessa frågor har vi utfört för- och eftertester på tre kriminalvårdsanstalter och två frivårdskontor. Instrumenten som användes i testerna är Davis Interpersonal Reactivity Index (IRI) och Mill's Measures of Criminal Attitudes and Associates (MCAA).Slutsatserna som kan dras utifrån denna studie är att den emotionella empati-komponenten "personal distress" visar en minskning som kan förklaras av interaktionen med ART.The aim of this study is to investigate the effects of Aggression Replacement Training (ART) program in some of the prisons and probation authorities of the Swedish correctional system. The specific questions we are trying to answer are: (1) does ART-program change the clients' empathic concern and (2) does ART-program help in changing participants' attitudes towards criminality? This investigation is based on a quantitative inquiry consisting of Interpersonal Reactivity Index (IRI) and Measures of Criminal Attitudes and Associates (MCAA) tests.The overall results of this study indicate that the emotional empathy-component "personal distress" shows a statistically significant reduction, which can be explained by the interaction with ART..

Under 1990-talet implementerades i Sverige en metod för behandling av aggressivitethos barn och unga, som kallas Aggression Replacement Training (ART). Metoden ärutvecklad i USA av Arnold P. Goldstein och hans kollegor. Metoden har sin teoretiskagrund inom den sociala inlärningsteorin och bygger till stor del på behandlingsprinciperinspirerade av kognitiv beteendeterapi. ART som behandlingsmetod för aggressiva barnoch unga har fått stor spridning i Sverige och en av de kommuner som erbjuder ARTsom öppenvårdsinsats inom socialtjänsten är Västerås.

Studies on wild boars have shown that piglets at 10 to 12 days of age can be introduced to pigs outside the litter without fighting. In today's production systems, the litters are kept in separate pens until weaning. At that point, the litter is divided and the piglets are placed together with piglets from other litters. This usually leads to Aggressions among the piglets and may cause stress. This literature review aims to find out how piglets perceive other pigs in their surroundings.

Too many dogs are euthanized because of different kind of behaviour problems today. Is it really necessary? Who has the main responsibility for this action? Do breed differences matter when it comes to increased risk of euthanasia of the dog? The purpose of this piece of work is to find the answers to these questions and also to find out what kind of behaviour problems that can lead to euthanasia of dogs in general. The most common reason for dogs being euthanized is Aggression. The Aggression can be directed toward humans or other animals, mostly other dogs. There are some important factors of the dog that increases the risk of being euthanized, and these are the breed, the gender and sexual status and also the size of the dog.

Forskning har påvisat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. Tillämpning av metoden är dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning på området.Syftet var att utifrån systemteori med fokus på Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlärningsteori teori beskriva och studera den ART- träning som ingår i grundsärskolans undervisning på Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. Utifrån att en ny målgrupp med särskilda behov har identifierats är det angeläget att erhålla information om metodens eventuella effektivitet.Författarna har valt att basera det empiriska materialet på kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-träningen på Engelbrektsskolan.

Ungdomars Aggression kan få negativa konsekvenser både för dem själva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara våld och hot utan även mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete på bästa sätt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) är en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken används i arbete med ungdomar som påvisar ett utagerande beteende. ART består av tre komponenter; interpersonell färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralisk färdighetsträning.