Aggression is a normal part of a dog?s behaviour repertoire and has always been an evolutionary relevant behaviour. Even if aggression in some contexts is relevant, it is one of the most common problem behaviour reported by dog owners. It has been discussed if some breeds are more likely to show aggression and therefore should be banned. On the 1st of January 2008 a new act was enforced by the Swedish government giving the police force greater authority in decisions to apprehend and euthanize dogs if they after an appropriate evaluation of the dog?s temperament think it is necessary.

Denna rapport behandlar två teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka är sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta två olika inriktningar, och på så sätt utröna om någon av dessa kunde användas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats så att tre konflikter har studerats för att finna bevis för närvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de två teoriinriktningarna.Främst tryckta verk har nyttjats, men även några digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har också använts.Slutsatsen efter studiens genomförande är att ingen av de två teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter på den internationella arenan. Dock har resultatet visat på att en kombination av de två effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..

I december 2011 publicerade Statens medieråd en översikt innefattande studier av sambandet mellan våldsamma datorspel och fysisk aggression, där slutsatsen var att ett sådant samband inte kan påvisas. Medierådets slutsats väckte debatt och det påtalades att vissa översikter från expertförbund visade på ett samband mellan våldsamma datorspel och fysisk aggression. I detta examensarbete undersöks genom en litteraturstudie orsakerna till att expertförbunden kom till olika slutsatser. Resultaten visar att skillnaderna mellan slutsatser kan bero på skillnader mellan syften och urvalskriterier samt skillnader i bedömningar..

Animals living in captivity are often subjected to various kinds of stress. Individuals within species can respond differently to the same stressor depending on differences in coping style and physiology. Active and passive coping is a common way to describe different coping styles in animals and it is likely that these strategies have a high heritability. Individuals with an active coping style are characterized by an urge of control and a higher level of aggression than individuals with passive coping style, who in general are more flexible and respond to stress by immobilisation to a greater extent. The aim of this bachelor?s thesis is to investigate the presence of different coping styles and personality types in dogs (Canis lupus familiaris) and horses (Equus ferus caballus) and to find fields of application for this information.

Violent crime can traditionally be classified as a reactive or an instrumental aggression. A reactive aggression is often characterized by some sort of provocation by the victim and the act is impulsive and the offender reacts by harming the victim. The provocation can be a threat, an insult or an attack and the act can be said to be a reaction induced by emotions. An instrumental act of violence however, often described as planned, targeted and emotional cold. The goal of the act can be to acquire money or power to maintain their status.

Violent crime can traditionally be classified as a reactive or an instrumental aggression. A reactive aggression is often characterized by some sort of provocation by the victim and the act is impulsive and the offender reacts by harming the victim. The provocation can be a threat, an insult or an attack and the act can be said to be a reaction induced by emotions. An instrumental act of violence however, often described as planned, targeted and emotional cold. The goal of the act can be to acquire money or power to maintain their status.

BakgrundUnder de kommande tio åren kommer antalet äldre i samhället att öka vilket ger ett tilltaget problem med demenssjukdomar. Omvårdnaden av demenssjuka personer är personcentrerad och beroende dels på vem personer är samt vilken typ av demenssjukdom som personen har. Närstående uppmanas skriva en levnadsberättelse, vilket kan underlätta omvårdnaden då den ger vårdpersonalen en inblick i vem den demenssjuke är. De demenssjuka har en begränsad förmåga att ta in och förstå intryck så boendemiljön bör anpassas efter deras behov. Olika färger och former kan hjälpa dem orientera sig i sin närmiljö.

Tidiga vuxenlivet präglas av oprövade miljöer och situationer. Detta ställer höga krav på individens perception, anpassningsförmåga och attityd. En intensiv miljö flertalet unga vuxna kommer i kontakt med för första gången är krogen. Positiv attityd till riskfyllda beteenden där kan i förlängningen resultera i negativa hälsoeffekter. Syftet med denna enkätstudie var i huvudsak att undersöka unga vuxnas attityd till Verbal aggression, Rekreationellt berusningsdrickande, Riskfyllt sex, Fysisk aggression, Ekonomiskt riskfylld modekonsumtion, Ekonomiskt riskfylld festkonsumtion, Rekreationellt drogbruk och Riskfyllt spelande om pengar.

Demenssjukdomar går inte att bota, men med stöd och olika insatser kan gynnsammare förutsättningar skapas för att kunna klara av vardagen, höja livskvaliteten för personen i fråga samt närstående. I vårt samhälle blir demenssjukdomar allt vanligare med den enkla anledningen till ökad livslängd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka på vilka sätt agitation och aggression vid en demens sjukdom kan minskas. Med utgångspunkt i systematiskt tillvägagångssätt utifrån Goodmans (1993) sju steg utfördes en litteraturstudie. Tio utvalda vetenskapliga artiklar valdes utifrån sökningar i databaserna PubMed, Cinahl samt PsychInfo, där artiklar både utgick ifrån kvalitativa samt kvantitativa studier.

Lastflödesberäkningar kan användas för att se om ett nät behöver byggas ut för att tillgodose en ökad belastning, hur mycket reaktiv effekt som behöver tillföras, eller för att se om ett givet nät klarar av bortfall av en ledning. Syftet med denna rapport är att presentera teorierna för lastflödesberäkningar. Dessutom ska en manual till simuleringsprogrammet Power World färdigställas.Ledningens viktigaste förluster är genom: serieinduktans, shuntinduktans och resistans. Reaktiv effekt kan tillföras dels genom seriekondensatorer, för att motverka ledningens spänningsfall; och dels genom shuntkondensatorer för att kompensera för lastens behov av reaktiv effekt. En lindningskopplare ändrar transformatorns omsättning, vilket renderar i att spänningen i överföringsledet ändras.

Bakgrund: En vårdrelation tar sin utgångspunkt i patientens livsvärld, där individuella frågeställningar och behov kan identifieras med målet att frambringa upplevelsen av hälsa hos patienten. Våld och aggression riktat mot vårdpersonal är ett väl beskrivet fenomen i litteraturen och betraktas även som vanligt förekommande problem inom hälso- och sjukvården. Det våldsamma mötet genererar ofta hos vårdaren en känsla av att relationen har tagit skada, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för skapandet och upprätthållandet av en god vårdrelation.Syfte: Att studera de känslor som uppkommer hos vårdpersonalen i samband med aggression och deras eventuella inverkan på vårdrelationen.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultat presenteras vårdarens uppkomna känslor till följd av att ha utsatts för aggression. Vi identifierade fyra stycken kategorier: rädsla, ilska, utsatthet samt bristande tillit. Konsekvenserna av rädsla verkar leda till att vårdaren distanserar sig fysiskt och mentalt, vilket i förlängningen kan innebära bristande tillit från patienten till vårdaren.

Violence and aggression is a common problem for staff in different care units. Caregivers often feel frustrated and unsatisfied in their work with these patients. Even caregivers with long experience finds it valuable to get education in management of violent patients. The aim of this literature study was to illuminate staffs experience in meeting with aggresive and violent patients. The method that was used was a literature research, where earlier research findings were read, analysed and put together.

Violence and aggression is a common problem for staff in different care units. Caregivers often feel frustrated and unsatisfied in their work with these patients. Even caregivers with long experience finds it valuable to get education in management of violent patients. The aim of this literature study was to illuminate staffs experience in meeting with aggresive and violent patients. The method that was used was a literature research, where earlier research findings were read, analysed and put together.

Demens är en degenerativ sjukdomsprocess som påverkar människans kognitiva förmågor och beteende vilket leder till ökat behov av stöd och hjälp i det dagliga livet. Ångest, oro, agitation och aggression är vanligt förekommande beteendesymtom som är svåra att hantera. Dessa symtom påverkar inte bara personen med demens negativt utan även personerna i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan lindra beteendestörningar hos äldre personer med demens som bor på särskilt boende. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt som resulterade i 23 funna studier.

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som bidrar tillatt minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod:Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklarvarav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i devårdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olikaomvårdnadsåtgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vårdmiljöngenom färgsättning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att användasig av personcentrerad och behovsanpassad vård för att beakta hela människan ochdess behov, att stimulera hörsel, lukt och känsel med hjälp av taktil ochfotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig avmontessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig åt intressensom de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter såsom attläsa tidning och lösa korsord.