Ädellövskogsarealen i Sverige har minskat drastiskt under de senaste 2 000 åren. Idag täcks landets skogsareal endast av en procent ädellövskog. Samhällets efterfrågan på lättskötta och snabbväxande trädslag har snabbat på utvecklingen. I Sveriges landsbygdsprogram (LBP), som delfinansierades av EU, ingick stöd till markägare att ?öka arealen ädellövskog?.

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa hur barn som tillfälligt eller varaktigt är i behov av särskilt stöd skrivs fram i förskolans handlingsplaner. Samt vilka konsekvenser beskrivningarna och de föreslagna stödinsatserna kan medföra för barns identitetsskapande.Teori: Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund där språket anses ha en stor betydelse för hur vi uppfattar vår verklighet (Bergström & Boréus, 2005). Språket bidrar till att forma kunskap, kunskapen kan sägas vara en produkt av de aktuella sätten att använda sig av kategorier. Kunskap betraktas som historiskt och kulturellt präglad. Sociala handlingar sker utifrån den kunskap man för tillfället besitter och aktuell kunskap får sociala konsekvenser (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).Metod: Med hjälp av diskursteoretiska metoder har 28 handlingsplaner i förskolan analyserats med avsikten att blottlägga framträdande diskurser.

Titel - Mäklardagen i Gävle ? Modell ? och teoriutvecklingNivå - Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare - Erik Andersson David Broberg EngstrandHandledare - Jonas KågströmDatum - Juni 2010Syfte - Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vad det är som påverkar mäklarstudenter vid Högskolan i Gävle när de väljer sin framtida arbetsgivare. Vi har valt att undersöka Mäklardagen i Gävle som rekryteringsverktyg. Därutöver har vi även för avsikt att undersöka mäklarföretagens arbete för att nå ut till studenterna.Metod - De empiriska data som vi samlade in gjordes med hjälp av en enkätundersökning till fastighetmäklarstudenterna på Högskolan i Gävle. Enkätfrågorna baserades på olika påståenden om företagen och deras medverkan, detta för att få ett ställningstagande men också för att få reda på om studenterna har samma uppfattning som vi.

Tillämpningen av spö i Svenska galopptävlingar är etiskt problematiskt då det handlar om att slå eller stressa djur. Detta går emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna värdegrund. Dessutom överensstämmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om ämnet. Trots detta används spöet frekvent av tävlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv ämnar studien därför att belysa varför spöet tillämpas utifrån teorierna legitimering och social anpassning.

Bakgrund och problem: Bolagsstyrning, corporate governance, handlar om styrning ochkontroll av företag. Företagsskandaler i Sverige har lett till att en kod för bolagsstyrningträdde i kraft den 1 juli 2005 för börsnoterade bolag med ett marknadsvärde över 3 miljarder.Koden har tagits fram i syfte att bidra till förbättrad bolagsstyrning av svenska börsnoteradebolag. Genom att låta de mindre bolagen förbereda sig en längre tid och se på de störrebolagen som redan börjat tillämpa Koden finns förhoppningar om att dessa drygt 225 bolagredan innan 1 juli, 2008 (då Koden blir ett krav för alla börsnoterade bolag) ska ha börjatanvända Koden frivilligt för att underlätta dess implementering.Syfte: Vår avsikt är att identifiera om de bolag som ännu inte genom reglering måste följasvensk kod för bolagsstyrning har börjat ta till sig de idéer och riktlinjer som beskrivs i Kodenoch i så fall varför. Vidare syftar vår studie till att ta reda på vilka delar av Koden som i så falldessa bolag har valt att tillämpa och till att urskilja mönster för vilka bolag som gjort vilka val.Vårt mål är att öka förståelsen och bidra med information som kan vara intressant förKollegiet om hur bolagen frivilligt börjat tillämpa Koden och hur den förväntandespridningsprocessen fortlöper.Avgränsningar: Undersökningen avgränsas till att endast de bolag på Stockholmsbörsen somär svenska juridiska personer och som ännu inte genom reglering måste tillämpa Svensk kodför bolagsstyrning är föremål för undersökningen.Metod: En kvalitativ metod har använts och observationer har gjorts utifrån årsredovisningaroch kompletterande material från bolagens hemsidor. Vi tog fram ett formulär att använda ivår studie där vi kontrollerar totalt 15 punkter av Kodens 69 punkter.Resultat och slutsatser: I vår studie ser vi stora skillnader i hur de mindre bolagen förhållersig till Koden.

Den här essän handlar om hur jag under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning blivit alltmer tvivlande och kritisk till hur jag och mina kollegor konkretiserar demokratiuppdraget i förskolans läroplan. Essäns kärna finns i relationen mellan barns tankar och idéer här och nu och pedagogers fasta och styrande ram för hur dagarna ska se ut. Syftet med denna essä är att nyansera fler sätt att se på situationer där vuxna ser det som självklart att barn äger delaktighet och inflytande för att relativisera vår kunskap kring begreppens innehåll. Jag undersöker vilken kunskap pedagoger behöver utveckla för att ge både barnen och sig själva makt att arbeta mer demokratiskt. Essän bygger på en berättelse med två situationer från min förskolas verksamhet.

Mellan den 25 juni till den 12 juli 1941 genomförde den tyska armén en transport av en division fullt utrustade soldater genom Sverige. Detta har betraktats som den största eftergiften som Sverige gjorde under hela andra världskriget. Sveriges ledning fick några bråda dagar runt midsommaren 1941 att ta ett beslut om tyskarnas överlämnade begäran till den svenska samlingsregeringen. Den innehöll bl.a. en begäran om transitering av en division fullt utrustade soldater genom Sverige.

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och jämföra hur ledningen i tre lantbrukskooperativ använder sig av verksamhetsstyrning, samt att analysera lantbrukskooperativens användande av verksamhetsstyrning utifrån modern verksamhetsstyrningsteori. Fallstudier har gjorts och datainsamlingen har skett genom intervjuer. En avgränsning har gjorts till att enbart behandla tre mejerier med olika storlek. Mejerier har valts eftersom mejeriernas standardiserade råvara underlättar en jämförelse företagen emellan. Undersökningsobjekten är Gefleortens, Milko och Arla Foods.

Med rötter i hermeneutiken och fenomenologin är föreliggande arbete en livsvärlds-fenomenologisk studie där två gymnasieelever med diagnosen Asperger syndrom (AS) har följts under tre år genom en individuell kurs Individ och omvärldsuppfattning. Själva undersökningen bygger på personliga intervjuer efter avslutad gymnasietid.Syftet med studien är att ta reda på de två ungdomarnas upplevelser av olika skolsituationer i gymnasieskolan- en del av en skola för alla. I intervjumaterialet utkristalliseras nio områden eller grupper. Dessa är följande:Missförstånd uppfattade av eleverna i förhållande till lärarenOro eller nervositet i en skolsituationEgenheterKompisrelationerFörändringarIndividuell stödkursLärares AgerandeStödReflektioner över egna framtiden samt vad man bör tänka på i skolanI resultatet framkom att båda eleverna ansåg att den individuella kursen har betytt mycket för den personliga utvecklingen, men ingen av dem skulle vilja ha stöd som syntes eller som några klasskompisar visste om. Den ena eleven har genom den individuella kusen distanserat sig till AS och betraktar nu AS sär-skilt från den egna personligheten.

Den 1 januari 2003 infördes ?sexuell läggning? i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a.

Debatten om hållbar utveckling och miljö är högst aktuell i dagens samhälle. Miljöinvesteringar kräver ekonomiska resurser och det är samtidigt dessa resurser som styr världen. Fastighetsbolagen står idag inför omfattande renoveringsbehov samt nybyggnationer. Många av dagens fastigheter står för en stor del av den totala energiförbrukningen, cirka en tredjedel. EU har sedan år 2007 arbetat fram en kommande byggnorm som tas i bruk senast år 2020 som innebär att alla nybyggnationer samt större renoveringar ska vara så nära noll-energibyggnader som möjligt.

Denna uppsats belyser förutsättningar för samarbete om en gemensamt ägd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrån egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs är kontraproduktivt och ohållbart för resursens bevarande på lång sikt. Därför måste aktörerna ändra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.Här belyses de förutsättningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krävs för att gemensam handling mellan egoister kan ingås, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. Egoistiska, eller självintresserade, konkurrerande aktörer gör långsiktiga nyttovinster på att samarbeta.Som exempel används två imaginära vinstdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad.

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyråerNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica HermanssonHandledare: Jan SvanbergDatum: Juni - 2015Syfte: Själva funktionen hos en revisor bygger på en oberoende och objektiv granskning. Då det förekommit en del revisionsskandaler på senare år, finns det anledning att tro att så inte alltid är fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, däribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar på en positiv påverkan på medarbetarna när det kommer till att stärka dem moraliskt och främja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har också indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva påverkan ledaren har när det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den här studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta påverkan på revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets påverkan i samband med en etisk kultur.Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkäter till 1000 godkända och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister.