Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det är samhällsekonomiskt lönsamt att gräva ned de elledningar som ingår i Sveriges lokalnät för att på så vis göra elleveranserna säkrare. Ett lagförslag som diskuterats under hösten 2005 får som följd att nätbolagen måste betala ut höga avbrottsersättningar till dess kunder om avbrott inträffar. Det innebär att nätbolagen måste säkra sina elleveranser för att undvika höga avbrottsersättningskostnader. I lagförslaget står det inte att nätbolagen skall gräva ned sina elledningar, men för att kunna säkra elleveranserna till såväl tätort som glesbygd menar nätbolagen att de är tvungna att gräva ned elledningarna vilket skulle innebära stora investeringskostnader. Höjda investeringskostnader för nätbolagen skulle kunna leda till höjda nätavgifter för dess kunder och frågan är om kunderna är beredda att betala höjda elkostnader för att säkra elleveranserna till glesbygden.

Denna studie syftar till att undersöka möjlighetsvillkoren för barns karnevaliska lekar och subjektskapande i förskolan. Studien är kvalitativ med avseende på insamlingmetod och utgår från det postshumanistiska perspektivet agentisk realism. Studiens empiri har samlats in med hjälp av videoobservationer och fältanteckningar. Studiens resultat visar att karnevaliska lekar är vanligt förekommande i de förskolor där studien utförts och fokus i studien ligger främst på hur miljön i förskolan möjliggör för eller förhindrar de karnevaliska lekarna. Studiens resultat pekar vidare mot att de karnevaliska lekarna kontinuerligt sker i samverkan mellan mänskliga och icke-mänskliga aktörer.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen.

På senare tid har företags skattefrågor fått en större betydelse dåallt fler intressenter ser till hur företag hanterar sinaskattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsställa sinaintressenter måste de minska på skattekostnaderna samtidigt somde följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagetsskattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstår för atthantera företagets skattefrågor är de områden som skattestrateginska beröra..

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera vilken funktion förvaltningsrevisionen fyller i aktiemarknadsbolag som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning, samt ge förslag på hur förvaltningsrevisionen bör förändras i dessa bolag. Uppsatsen är till största del deduktiv då den tar sin utgångspunkt i teorier. Vidare grundas uppsatsen på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer och institutionella ägare. Den teoretiska referensramen utgörs av en egen analysmodell som tar sin utgångspunkt i agent- och principalteorin samt förtroendeteori och institutionell teori. Revisorernas och de institutionella ägarnas svar har beskrivits och analyserats utifrån fyra områden, nämligen förvaltningsrevisionens innehåll, behovet av förvaltningsrevision, den svenska bolagskodens påverkan på förvaltningsrevisionen och förvaltningsrevisionens framtid.

Author: Jessica Liljekvist and Emmelie Wiss CedergrenTitle: A miserable wretch that you should feel sorry for ? If social workers see persons who prostitute themselves as victims or agents. [Translated title]Supervisor: Marie ErikssonAssessor: Anders GiertzOur purpose with this study was to examine if social workers see persons who prostitute themselves as victims or as agents. We also wanted to examine how social workers see male and female persons who prostitute themselves. This study is based on the qualitative method and the result was analyzed with social constructionism, postmodern feminism and labeling theory.

Bakgrund och problem: Idag är revision lagstadgad för alla aktiebolag. Regeringen genomför ett omfattande arbete med målsättningen att minska företagens administrativa kostnader. En av åtgärderna är att avskaffa revisionsplikten för små företag. Detta är i linje med det arbete rörande regelförenklingar som pågår inom EU. Ett avskaffande ska därmed, förutom att minska företagens kostnader, även förbättra deras konkurrenskraft ute i Europa.

Bonus till VD har de senaste åren varit ett hett debatterat ämne inom både media och av forskare. En hel del bonusskandaler har uppmärksammats på senare tid. Exempelvis har vissa bolag valt att öka sin rörliga ersättning till VD trots sjunkande resultat.Denna studie syftar till att mäta om samband finns mellan ersättningen till VD och företagets prestation respektive storlek. För att svara på uppsatta frågeställningar, har författarna valt en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där de valda teorierna appliceras på studiens resultat. Data granskas och analyseras med hjälp av hypotesprövningar, regressionsanalyser och korrelationsprövningar.Populationen som valts att behandla är de företag på Stockholmsbörsen som listades under Large Cap våren 2012.

?Scanvados ? en skånsk calvados? börjar med en beskrivning av vad calvados egentligen är och vilka som är de ultimata förhållandena för att kunna producera en god och attraktiv calvados. Examensarbetet fortsätter sedan med att undersöka förutsättningarna för calvadosdestillering i Skåne, och täcker juridiska, ekonomiska och praktiska aspekter av produktionsförloppet såsom lagar, tillstånd, kostnader men även ifall de närproducerade äppelsorterna lämpar sig för calvadostillverkning. Mot slutet följer en diskussion som knyter ihop de olika resultaten av undersökningarna och där jag drar mina slutsatser om en hållbar calvadosproduktion i Skåne..

Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator.Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen.

Bakgrund och problem: Separationen mellan ägande och drift skapar en situation som ledertill att prestationsbaserad ersättning används för att skapa incitament för VD att maximeraägarnas egenintresse. Ägarintressena i investmentbolag kan vara kopplade till både makt ochvinstmaximering vilket gör det intressant att undersöka huruvida ersättningen till VDpåverkas av ägarstrukturen och företagets prestation.Syfte: Studien syftar till att belysa om det i ett urval av svenska investmentbolag finns någonkoppling mellan ägarstruktur och ersättning till VD. Vidare ämnar studien att för samma urvalbelysa eventuella samband mellan ersättningen till VD och investmentbolagets relativaprestation.Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på ett urval av fem investmentbolag.Den teoretiska referensramen utgår från principal-agent konflikten. Vidare har det empiriskamaterialet samlats in från investmentbolagens årsredovisningar för att möjliggöra en analysav hur ersättningen till VD har påverkats av företagens ägarstruktur och prestation relativt deandra investmentbolagen i urvalet.Slutsats: Avseende investmentbolagen i urvalet så tenderar ägarstrukturen att ha storbetydelse för storlek och utformning av ersättningen till VD medan ersättningen verkar saknasamband med företagets relativa prestation..

Vi behandlar prostitutionen i Thailand genom att undersöka hur den prostituerades roll har konstruerats i samhället. Empiriskt använder vi oss av en thailändsk statlig rapport, som svarar på FN-avdelningen CEDAWs antidiskrimineringskonvention. I denna rapport redogörs för kvinnorättssituationen i landet. Med feministisk teori gör vi en kvalitativ textanalys för att klarlägga den politiska diskursen kring den prostituerades roll och hur denna har formats. Utifrån vår analys konstaterar vi att den prostituerade hamnar i ett stigma där hon beroende på situationen identifieras som antingen en promiskuös agent med personliga ekonomiska incitament eller som ett hjälplöst offer.

Byggbranschen är den näst största branschen i Sverige och sysselsätter direkt och indirekt en halv miljon människor. Byggbranschens storlek gör den betydande för både miljön och ekonomin, detta medför att en effektiv och fungerande byggbransch gynnar hela samhället.Byggkostnaderna i Sverige har ökat avsevärt under de senaste åren. Enligt Statistiska Centralbyrån har kvadratmeterkostnaden för byggnation ökat med 130 % under perioden 1995- 2009[1]. Denna utveckling beror delvis på den ökade kostnaden för byggmaterial. Detta leder till att besparingsförsök i användning av dessa är av stor betydelse för att hämma denna utveckling. Detta examensarbete har sin fokus på gipsspill i byggbranschen.

The aim of this thesis was to study financial support within the Church of Sweden and the view of the church?s diaconal work. This was done with a quantitative method where a survey sent to a number of churches containing questions about financial support within the church and how they, the respondents, looked at the church?s role as a welfare agent. Of the almost 200 congregations only 23 congregations responded.