Inom EU sker handel under frihandelsavtal. Det innebär att företag kan handla med andra företag inom unionen utan att köpet regleras av tullar, importkvoter och andra handelspolitiska åtgärder. Företag inom gemenskapen kan köpa varor fritt från avgifter, vilket ger en stor ekonomisk fördel. Då handel bedrivs med länder utanför frihandelszonen sker det inte längre under frihandelsavtal, vilket betyder att importavgifter kommer behöva betalas för att ta in varorna i landet. För att hjälpa näringslivet att hantera den påverkan avgifterna kan ha på ett företags likvida medel har ett speciellt förfarande tagits fram, kallat tullager.

Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7?9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet.

Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekämpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogräs och växtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att använda inom det konventionella lantbruket. Under senare år har dock resistens mot bekämpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogräs. Vidare har antalet tillgängliga pesticider minskat på marknaden beroende bland annat på ökade krav på låg miljöpåverkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel?.

Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004.Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen.Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag.Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen.

Dagens moderna samhälle strävar efter att bygga högre och alltmer komplexa byggnader. Denna trend är relativt ny i Sverige, och det är med flaggskepp som Kista Science Tower i Stockholm och Turning Torso i Malmö som bristen på krav i byggnadsreglerna har upptäckts. I Sverige är det idag Boverkets Byggregler (BBR) som reglerar vilka regler och krav som ställs på brandskyddets dimensionering och utformning. Ett gemensamt regelverk, Eurokod, för medlemsländerna i den Europeiska Unionen har blivit introducerat, och övergången från BBR till Eurokod kommer ske under 2010/2011. På grund av detta har denna rapport kombinerat aktuella föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer ur BBR med olika beräkningsmodeller som presenteras i Eurokoden.

Företagskoncentrationer har blivit en vanlig företeelse i europeiskt näringsliv och utgör en naturlig del av många företags affärsverksamhet. Vad som tidigare har betraktats som en åtgärd främst reserverad för stora industrikoncerner med resurser och erfarenhet har idag blivit ett viktigt strategiskt verktyg för företag att uppnå sina mål. Användandet av företagsöverlåtelser existerar idag på en global nivå där företag ser bortom nationsgränserna för att leta efter passande köpeobjekt. En företagskoncentration innebär en strukturförändring på marknaden och en koncentration av marknadsmakt. Det företag som ges möjlighet att utnyttja den koncentrerade makten kan agera på ett sätt som snedvrider konkurrensen på marknaden och orsakar skada för konsumenter. Företagskoncentrationer av en viss storlek måste därför anmälas till och godkännas av konkurrensmyndigheter innan de får genomföras.

Bakgrund: År 2004 beslutade Europeiska Unionen (EU) att inrätta nya internationella re-dovisningsstandarder (IFRS). Ett beslut som influerades av International Accounting Stan-dard Board (IASB) och som kom att innebära väsentliga förändringar för noterade bolag. Syftet med IFRS är att försöka harmonisera de olika europeiska ländernas redovisningsme-toder för att öka den internationella jämförbarheten. IFRS 3-Business Combinations som be-handlar regler angående företagsförvärv, är en del av IFRS. I jämförelse med tidigare svenska regler ställdes det, i samband med införandet av IFRS 3, högre krav angående iden-tifiering av förvärvade tillgångar vid ett företagsförvärv.

Uppsatsen behandlar balansen mellan EG-rätt och nationell processrätt. Genom att göra en grundlig utredning av artikel 234 samt att utreda vilka grunder som fanns för det motiverade yttrande kommissionen riktade mot Sverige i anledning av svenska domstolars hantering av artikel 234 vill jag visa på den beroendeställning som finns mellan nationella domstolar och EG-domstolen. Uppsatsen belyser också de svårigheter ett system, som bygger på förtroende och i stort sett saknar sanktioner, utsätts för när det utmanas av någon sida.De frågor som behandlas i uppsatsen är: Var den kritik som riktades mot Sverige avseende tillämpningen av artikel 234 befogad? Vilken betydelse hade den lagändring, som genomfördes efter kritiken, för kommissionens beslut att avsluta ärendet? Har de lagstiftningsåtgärder som genomfördes i samband med kritiken någon effekt på den faktiska tillämpningen av artikel 234 i svenska domstolar? Finns det sanktioner mot en medlemsstat om ett brott mot artikel 234 kan konstateras? Vilken betydelse har artikel 234 för det fortsatta samarbetet mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna?EG-rätten är sedan Sveriges inträde i Europeiska unionen en del av den svenska rättsordningen. För att det EG-rättsliga systemet skall fungera förutsätts ett fungerande samarbete mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), en lag vars primära syfte är att skapa lika spelregler för alla entreprenörer inom den europeiska unionen (EU) genom att bland annat förhindra diskriminering, korruption och s.k. svågerpolitik bland EU:s statliga och kommunala organisationer. Lagen har sedan den infördes 1994,( Persson (1996)), givit upphov till många tankar, funderingar och framförallt åsikter. Tanken med studien är att identifiera olika arbetssätt hos både offentliga och privata beställare med inriktning på förvaltning samt park- och grönyteskötsel. Varför jobbar man på ett visst sätt? Finns det någon djupare bakomliggande tanke eller är det för smidighetens skull de jobbar på ett specifikt sätt? Syns det i slutresultatet huruvida entreprenaden upphandlats bra eller dåligt? Syftet med rapporten är således att studera upphandlingsförfaranden på privat och offentlig marknad.

Bakgrund och problem: Alla börsnoterade företag är, sedan år 2005, tvungna att följa IFRS/IASB riktlinjer för att sammanställa en årsredovisning. IFRS är ett regelverk som tillämpas i alla länder inom Europeiska Unionen. I dessa förpliktelser och riktlinjer finns det kryphål som ger företagen möjlighet till subjektiva bedömningar. De subjektiva bedömningarna ger företagen möjligheten att manipulera redovisningen, detta kallas för Earnings management. I samband med övergången till IFRS medförde det förändringar i hur företagen redovisade.

Företag vars produkt utgörs av kunskap är en bransch med stark tillväxt, som spelar en allt större roll i dagens internationella handel. Eftersom marknaden inom Europeiska Unionen, (EU), skall fungera som en inre marknad med fri rörlighet, är mervärdesskattelagstiftningen inom EU till stor del harmoniserad, genom ett flertal direktiv, varav det centrala är rådets sjätte direktiv.Platsen för tillhandahållandet är det främsta instrumentet inom mervärdes-skatterätten för att undvika att en gränsöverskridande tjänst dubbel- eller icke-beskattas, eftersom det avgör vilken stat som har rätt att mervärdesbeskatta tjänsten. Huvudsyftet i denna uppsats är att utreda och analysera vad som utgör platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster, enligt artikel 9 i sjätte direktivet, och ett delsyfte är att undersöka i vilka situationer tillämpningen av artikeln kan resultera i att en transaktion dubbelbeskattas, icke-beskattas eller på annat sätt snedvrider konkurrensen. Med kunskapstjänster avses framför-allt tjänster utförda av konsulter, konsultbyråer, ingenjörer, jurister och revisorer.Platsen för tillhandahållandet kan avgöras antingen genom att tjänsten beskattas där leverantören är etablerad, enligt ursprungslandsprincipen eller genom att tjänsten beskattas där den konsumeras, enligt destinationslandsprincipen. I sjätte direktivet används en kombination av principerna.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier så kan slutsatser dras om hur riktningen på det europeiska samarbetet kommer att bli.

Magisteruppsatsen belyser de svenska reglerna avseende gränsöverskridande för-lustutjämningstransaktioner från ett gemenskapsrättsligt perspektiv. Fokus ligger på utjämningsmöjligheter då förlusten i ett utländskt dotterbolag är slutlig. Det är osäkert vilka grunder som rättfärdigar avdrag. I uppsatsen analyseras därför fyra Regeringsrättsmål i ljuset av den Europeiska gemenskapens domstols domar i Marks & Spencer-fallet och i Oy AA-fallet. Finansdepartementet lämnade förslag på ändrade regler för avdragsrätt vid förlustutjämningstransaktioner mellan kon-cernbolag den 22 september 2009.