Prostitution är ett omdiskuterat fenomen där debatten gått i vågor och samfundet i nuläget gått från att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?påtvingad? prostitution. Olika länder beskriver, hanterar och reglerar prostitution på vitt skilda sätt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking är förkastlig. Frågan är om det är möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking när man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sätt att reglera och hantera prostitution genom så kallade ?statliga bordeller?.

Prostitution är ett omdiskuterat fenomen där debatten gått i vågor och samfundet i nuläget gått från att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?påtvingad? prostitution. Olika länder beskriver, hanterar och reglerar prostitution på vitt skilda sätt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking är förkastlig. Frågan är om det är möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking när man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sätt att reglera och hantera prostitution genom så kallade ?statliga bordeller?.

En fond för landsbygdsutveckling inom Europeiska Unionen skapades 2007 då landsbygdsområdena inom Europa stod inför många utmaningar, såsom hållbarhet, tillväxt och arbetstillfällen, men samtidigt sågs att en potential fanns i områdena. Studien syftar till att undersöka hur två typer av stöd ur fonden för landsbygdsut-veckling påverkat företag som mottagit dessa, antingen projektstöd eller investe-ringsstöd. Projektstöd betalas oftast ut till en grupp individer eller organisationer som tillsammans driver ett projekt där nyttan når fler än denna grupp. Investeringsstöd är en form av företagsstöd som går direkt till näringsidkaren som ska genomföra inve-steringen. Studien har genomförts genom telefonintervjuer med semistrukturerade in-tervjufrågor där 11 företag och en markägare deltagit.

Den här studien är genomförd under våren 2013 av två studenter vid Handelshögskolan i Umeå. Problem & SyfteStudien undersöker vilken värderingsmetod bolag inom verkstadsindustrin som redovisar enligt IFRS bör använda vid värdering av sina anläggningstillgångar, för att mot en investerare uppvisa den mest rättvisande bilden över sin ekonomiska ställning vid utfärdandet av ekonomiska rapporter. Studiens problem lyder redovisar bolag inom verkstadsindustrin värdet av anläggningstillgångar på, ur en investerares synvinkel, det mest rättvisande sättet med hänsyn till IAS 1 p. 9 och 15. Bakgrunden till det är att tidigare forskning främst behandlat värderingsmetodernas för och nackdelar samt hur de används inom fastighetsbranschen. Metod & TeoriStudien håller en positivistisk kunskapssyn då vi ämnar att se hur verkstadsindustrin väljer att värdera sina anläggningstillgångar och utifrån teorin se till om det är det bästa sättet ur en investerares perspektiv. Studien använder en grundteori presenterad i metodkapitlet, utöver det används kompletterande teori som författarna tagit fram genom en systematisk litteraturgenomgång. Praktisk MetodStudien inleder med att undersöka frågeställningen genom en förstudie som kontrollerar hur verkstadsindustrin väljer att värdera sina anläggningstillgångar.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har ägt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, åttonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det är i hög grad de anställda som utför kontrollmomenten och därför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstår de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte är att för de personer som är ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstås av personalen.

Alla börsnoterade företag inom den Europeiska Unionen måste sedan år 2005 följa den gemensamma redovisningsstandarden IFRS vid upprättande av företagets finansiella rapporter. Problem uppstår om dessa företag följer reglerna i IFRS i olika grad vilket innebär att den finansiella informationen som lämnas inte är fullständig. För en investerare innebär detta att det kan vara svårt att kontrollera hur beräkningar och bedömningar utförts om inte all information som ska finnas med är inkluderad. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i hur mycket information som generellt lämnas i upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna mellan länder, och att skiljaktigheten beror på bland annat kulturella skillnader. Tidigare forskning har endast undersökt upplysningar i stort och ej fokuserat på specifika områden som är svårtolkade i IFRS.

Sedan den första januari, 1995 då Sverige blev en del av EU-samarbetet, har medlemskapet i unionen varit en debatterad fråga. I folkomröstningen 1994 röstade 52,3% (SCB) av svenska folket ja, men befolkningen i Norrbotten sa hela 64,6% nej till ett EU-tillträde. Det innebär att majoriteten av norrbottningarna inte har bidragit till svenskarnas samtycke till medlemskapet. Syftet med uppsatsen är att utifrån EU: s grundläggande mål och intentioner, undersöka EU:s legitimitet i Norrbotten. Ett legitimitetsunderskott i Norrbotten för EU-medlemskapet bör innebära att människors värderingar och normer inte överensstämmer med unionens politik.

The principle of proportionality is a guideline to interpret laws and agreements. The guideline has emerged within the EC-law as a moral aid to interpret laws. During the development of the guideline the EC Court of Justice has had the expression "appropriate and necessary" in mind. To consider the act as proportional it must fullfill the purpose, but not be more invasive than necessary. The advantage of the act must be proportional to the risk of damage.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.

Antalet godstransporter antas öka till följd av befolkningstillväxt samt ökning av inkomster och konsumtion. Transportsystemet är inte miljömässigt hållbart på grund av ökande koldioxidutsläpp, trängsel och överbelastning av den infrastruktur som påverkas av ökande godstransporter. För ett hållbart transportsystem krävs stora och långsiktiga åtgärder av inblandade aktörer: transportköpare, transportleverantörer och myndigheter. Syftet med projektet är att identifiera vilka faktorer som påverkar samt hindrar utveckling av hållbara godstransporter i Europa. För att finna ett svar undersöktes vilka faktorer som påverkar val av transportsätt, vilket ansvar olika aktörer har samt vilka hinder som finns för utveckling av hållbara transporter av gods.

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjänster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsområden. EU har därför genom åren strävat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. Målsättningen med att förverkliga den fria rörligheten har därför successivt infiltrerats i de rättsområden, där potentiella hinder kunnat skådas. I strävan efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfärdat ett förslag på straffprocessrättsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagsläget råder 28 olika straff- och straffrättssystem inom unionen, vilket den organiserade och gränsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

SAMMANFATTNINGTanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen är att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna är överens om att byggbranschen ska innehålla rättvisa och sunda konkurrensförhållanden och därtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna däremot inte varit överens om är huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan är förenligt med svensk arbetsrätt. Efter drygt ett års förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rätt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebär att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en särskild nämnd med tillhörande fond.Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera gällande svensk rätt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrån arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om så är fallet även se på hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjänster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsområden. EU har därför genom åren strävat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. Målsättningen med att förverkliga den fria rörligheten har därför successivt infiltrerats i de rättsområden, där potentiella hinder kunnat skådas. I strävan efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfärdat ett förslag på straffprocessrättsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagsläget råder 28 olika straff- och straffrättssystem inom unionen, vilket den organiserade och gränsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.