Under år 2002 handskades biståndsmyndigheten Sida med 6224 insatser inom olika verksamhetsområden och i över hundra olika länder. Dessa insatser kan innebära alltifrån vägbyggen i Laos, analys av rättssektorn i Vietnam till stöd av ombudsmannaämbetet för mänskliga rättigheter i Peru. I större eller mindre utsträckning kan dessa insatser ses som olika typer av projekt. Detta då de har de karaktärsdrag som ofta tas upp i litteraturen för att beskriva vad ett projekt är, det vill säga att de är avgränsade aktiviteter som strävar mot att uppnå en specifik uppgift, har en förutbestämd kostnad och genomförs inom en fastställd tidsram. Sida är därmed en organisation som på en övergripande nivåmåste kunna hantera ett stort antal projekt och koordinera dessa så att de gemensamt bidrar till Sidas mål om fattigdomsbekämpning.

Uganda and Tanzania are two countries severely affected by HIV/AIDS. Hence, there are a numbers of associations for PLHA there. In "Global transformations. Politics, economics and culture", Held, Mc Greew, Goldblatt and Perrton focuses None Governmental Organizations as important actors in the globalized world of today, with increased opportunities to influence and affect the politics. The aim of this paper is to investigate the opportunities for associations for PLHA in Tanzania and Uganda to affect in the national level of politics.

This paper deals with the question: "Why does the U.S. aid project to cambat HIV/AIDS in Africa, called PEPFAR, use a strategy that has been shown to be couterproductive?" The author uses an anthropological approach, based on theory of "aid as a gift" inspired by work of Mauss and Stirrat& Henkel. The study demonstrates that the interests that lie behind PEPFAR have had a greater influence on the choice of strategy than the declared goals. It is concluded that evaluations of development assistance should focus as much on the background interests of the givers as the declared objectives..

Detta examensarbete är en del av ett utbyte mellan skolor i Sverige och skolor i en kåkstad i Sydafrika. Syftet med examensarbetet är att undersöka matematiklärares medvetenhet om sitt matematiska språk och lärarnas uppfattning om betydelsen av det matematiska språket för elevernas lärande. Betydelsen av det matematiska språket är inskrivet i både svenska och syd-afrikanska läroplaner för matematik på gymnasiet. Tolv lärare har blivit intervjuade bland annat om sin medvetenhet och om de tror att det matematiska språket är viktigt för elevernas lärande. Resultaten visar att alla intervjuade lärare är medvetna om sitt matematiska språk men även att lärare väljer att använda sig av det matmatiska språket på olika sätt.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityder gentemot patienter som lever med HIV eller AIDS samt beskriva eventuella skillnader i kunskap och attityder mellan yngre och äldre sjuksköterskor. Metod: Föreliggande empiriska studie hade en kvantitativ ansats med en beskrivande jämförande design. Urvalsmetoden var ett bekvämlighetsurval där totalt 63 sjuksköterskor deltog och enkäter skickades ut till nio avdelningar på tre olika sjukhus. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade god kunskap om HIV och AIDS, positiva attityder samt en vilja att vårda denna patientgrupp. En del av sjuksköterskorna uttryckte dock en rädsla för att smittas av HIV, ett behov av mer utbildning och negativa attityder gentemot vissa specifika grupper med sjukdomen.

The aim of this study was to examine nurses knowledge and attitude towards HIV/AIDS patients over the world. A descriptive literature study has been made based on scientific articles from the databases PubMed and Cinahl. The authors have examined the sampling and the falling off of the articles. The result shows that the attitude towards HIV patients is different from one country to another. The attitude was affected by several of factors such as experience, fear, knowledge / education and the nurses attitude and willingness to care for these patients.

Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden.Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit.

Bakgrund: I Sverige lever omkring 6200 personer med HIV/AIDS. HIV är ett virus som ger nedsatt immunförsvar. Obehandlad HIV leder slutligen till AIDS. HIV är en inokulationssmitta och är anmälningspliktig. Det finns bromsmediciner som återställer immunförsvarets funktion och patienter lever symptomfritt.

The general objective of this qualitative study is to analyse and describe what people with psychiatric disabilities write on their blogs about their encounters with social workers. The questions the study is aiming to answer are: How do people with psychiatric disabilities describe their encounters with social workers? Do the informants describe instances of paternalism and advocacy? How do the informants describe their sense of meaningfulness, comprehensibility and manageability? The study is based on a theoretical framework in which empowerment and sense of coherence (SOC) are the key elements, along with the concepts of paternalism and advocacy as well as meaningfulness, comprehensibility and manageability. The research data was collected from blogs on to the blog forum Psykiatrin.blogg.se ? psykiatrins Robin Hood (meaning ?the Robin Hood of psychiatry?).

Introduktion: Patienter med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering i sjukvården. Att mötas av diskriminering och stigmatisering påverkar livet för de smittade i form av att de upplever social isolering, depression och post traumatisk stress. Stigmatisering och attityder har ett samband. Sjuksköterskans attityder kan påverka patienten negativt i form av diskriminering och stigmatisering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med HIV/AIDS och även att beskriva vad som orsakar dessa attityder.

Bakgrund: Kunskap om smittvägar och skyddsåtgärder kring HIV/AIDS är av stor vikt i arbetet för både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Förekomst av okunskap, stigma, diskriminering och missförstånd kring HIV/AIDS påverkar vården negativt. För att kunna ge adekvat vård och behandling med respekt till patienten krävs kunskap, varsamhet och omtanke. Syfte: Syftet var att undersöka allmänsjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap och attityder omkring HIV/AIDS i högt utvecklade länder, samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka kunskap och attityder. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl samt PsycInfo Elva vetenskapliga artiklar analyserades vilket resulterade i två huvudteman och tio underteman.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering. Stigmatisering innebär att nedvärdera en persons mänsklighet och värdighet. Diskriminering är handlingar till följd av stigmatisering och syftar till orättvis behandling där en människas underlägsenhet betonas. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera 18 kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika länder. I resultatet framkom fyra kategorier som svarade mot valt syfte.

Bakgrund: Aids uppmärksammades 1981 när en ny sjukdom upptäcktes i Kalifornien då fem homosexuella män blev smittade av ett okänt virus. Viruset angrep immunförsvaret vilket ledde till att parasiter, svampar och virus som annars var ofarliga för människan nu orsakade livshotande infektioner. Först 1996 kom bromsmediciner som drastiskt minskade antalet som drabbades eller dog av aids. Idag lever mellan 30-35 miljoner människor i världen med hiv. Sedan sjukdomen bröt ut har ca 30 miljoner människor dött i aids.

HIV/aids är en humanitär katastrof där Botswana är det land med störst andel smittade i befolkningen. Sjukdomen har gjort avtryck på hela samhället i Botswana och diskuteras oftast utifrån hälso- eller ekonomiska termer. Men vilka avtryck har epidemin gjort på det demokratiska samhället, och på en av demokratins viktigaste byggstenar, det civila samhället?Då över 30% av den vuxna befolkningen i Botswana bär på viruset borde den tid som tidigare lagts på det civila samhället numera läggas på att leva med och överleva sjukdomen, varför det civila samhället i Botswana bör ha försvagats i takt med att HIV/aids spridit sig. Uppsatsen jämför beskrivningar av Botswanas civila samhälle från två olika tidpunkter, före och under HIV/aids var en nationell epidemi.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.