Syftet med arbetet Àr att utreda begreppet ordningsbetyg och belysa det ur olika infallsvinklar. Tanken Àr att ge lÀsaren en klarare bild av vilka fördelar och nackdelar det kan finnas med ett ordningsbetyg. Vidare vill vi undersöka vilka attityder det finns gentemot ett ordningsbetyg frÄn skolpersonals sida. Vi har intervjuat Ätta personer som befinner sig i olika skolmiljöer. Fyra pÄ högstadiet och fyra pÄ gymnasiet. I urvalsgruppen Äterfinns bÄde skolledare och lÀrare.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

AnvÀndaracceptans av mobila tjÀnster och besöksvÀrdet av sociala nÀtverkstjÀnster kan anvÀndas för att ta reda pÄ vad anvÀndare tycker Àr viktigt för att de ska vilja besöka företagssidor pÄ mobila sociala nÀtverkstjÀnster och fÄ ut ett högt besöksvÀrde av besöket sÄ att de vill Äterbesöka företagets sida och bli lojala kunder. PÄ sÄ sÀtt kan företagen fÄ ÄtervÀndande besökare och öka sina konkurrensfördelar jÀmför med sina konkurrenter. I denna uppsats har jag som syfte att undersöka anvÀndaracceptansens betydelse för besöksvÀrdet av mobila sociala nÀtverkstjÀnster och anvÀndare tycker Àr viktigt för att de ska vilja ta i bruk mobila sociala nÀtverkstjÀnster och vad det tycker Àr viktigt för besöksvÀrdet de fÄr ut av besöket och kopplingen dÀremellan. Jag undersöker detta i en enkÀtundersökning med hjÀlp av en webbenkÀt. Resultatet visar i vilken utstrÀckning teorin om AnvÀndaracceptans av mobila tjÀnster och besöksvÀrdet av sociala nÀtverkstjÀnster stÀmmer med vad anvÀndarna verkligen tycker om dessa i verkligheten gÀllande mobila sociala nÀtverkstjÀnster och vilka kriterier de tycker Àr viktigast..

Uppsatsen Àr en studie av möjligheter och begrÀnsningar nÀr det gÀller att pÄ olika sÀtt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrÀdesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgÄng av forskningsartiklar pÄ omrÄdet samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet frÄn bÄda teoriomrÄdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svÄrigheter som finns. Uppsatsen berör Àven generella frÄgor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det gÄr att kombinera ovan teorier/metoder och att de svÄrigheter som behöver hanteras, frÀmst handlar om lojalitet och sekretess. SvÄrigheterna krÀver en tydlighet frÄn terapeutens sida nÀr det gÀller struktur för behandling och informationsflöde.

För att alla elever ska kunna uppnÄ scientific literacy bör man utgÄ frÄn barnens erfarenheter dÀr naturorienterade Àmnen, NO, knyts till ett sammanhang ? en kontext. I kontexten synliggörs naturvetenskapens mÀnskliga sida, och dÀrmed visa att NO Àr mer Àn fakta. Elever behöver lÀra om naturvetenskapen, vilket kallas nature of science, NOS. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀrare aktualiserar nature of science genom ett Linné-tema.

Dagens huvudrubrik: Den nya trÀdgÄrdstrenden Àr hÀr! Medietrenden Àr tydlig; trÀdgÄrden har blivit populÀrkultur och via tidningarnas löpsedlar, tv, inredningsmÀssor etc. letar den sig ut till en allt bredare publik. TrÀdgÄrden framstÀlls i populÀrpressen som ny och modern med en tydlig trendfokus dÀr utseende och form framhÄlls, nÄgot som ofta baserar sig pÄ marknadsekonomiska incitament. TrÀdgÄrden som ?trendig? Àr en bild som inte sÀllan bekrÀftar den allmÀnna uppfattningen, eller förutfattade meningen om man sÄ vill, om trÀdgÄrden som en förlegad eller gammaldags företeelse.

Den pÄgÄende globaliseringen Àr en högst vÀsentlig frÄga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer Ànnu inte har gjort sitt intÄg pÄ bred front i Sverige kan en etablering av utlÀndska lÄgpriskedjor som Lidl och Metro skönjas pÄ den svenska marknaden. LikasÄ syns en förÀndring i de svenska aktörernas beteende i form samgÄenden, partnerskap och centralisering. FrÄgor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhÄllande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden Àr befogade. Utvecklingen kan ocksÄ skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, nÄgot som vi finner intressant att undersöka.

Denna rapport handlar om en anvÀndbarhetsutvÀrdering av synthesizern OP-1, utvecklad av företaget Teenage Engineering. Studien Àr kvalitativ och undersöker bara den omedelbara anvÀndarupplevelsen av produkten. Rapporten baseras pÄ resultat frÄn ett antal anvÀndbarhetstester, utförda pÄ företaget i frÄga. AnvÀndbarhetstesterna avser att undersöka hur en anvÀndare kan förstÄ hur OP-1:s kan anvÀndas och hur de kan förstÄr dess olika lÀgen och vidare pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar den initiala anvÀndarupplevelsen.Totalt nio av fjorton tillfrÄgade personer har ingÄtt i anvÀndbarhetstesterna. Urvalsgruppen bestod av personer med tidigare, dock varierande mÀngd, erfarenhet av synthesizers.

Tanzania is today one of the greatest aid recipients in the world, but still - after over 45 years of huge amounts of aid - one of the poorest and least developed countries. How can that be? Civil society is said to benefit the democratization process, but has not succeed in Tanzania. Has the extensive aid had any impact? Our purpose is to investigate this set of problems.We are using theories concerning civil society and aid in general, and the theoretical framework developed by Hadenius and Uggla ?Making Civil Society Work, Promoting Democratic Development: What Can States and Donors Do??, in particular.

Ca 19 000 barn under 15 Är blir varje Är polisanmÀlda för brott. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka vad som hÀnder med dessa barn, vilka insatser som görs för dem frÄn olika myndigheters sida. FÄr de nÄgon reaktion frÄn samhÀllet pÄ sin brottsliga handling? Vilken Àr bakgrunden till att man valt att införa en straffbarhetsÄlder pÄ 15 Är och finns det nÄgot som talar för att den behöver Àndras? Innan 15 Ärs Älder har man inte har uppnÄtt tillrÀcklig mognad för att ha ansvarsförmÄga. DÀrför straffas inte dem under 15 Är.

Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förstÄelse för likhetstecknets betydelse i skolÄr 3. I undersökningen anvÀnder vi oss utav ett test för att se hur eleverna uppfattar likhetstecknet nÀr de löser matematiska utsagor skriftligt som involverar likhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrÄn deras förstÄelse för likhetstecknet för att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsaga som involverar likhetstecknet pÄ ett sÀtt som stÀmde överens med vad det skriftliga resultatet visade. VÄr undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har en operationell förstÄelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligt som om de hade en relationell förstÄelse. Det kan bero pÄ att pedagogers framstÀllning beskriver symbolen som en relation mellan tal ?det skall vara lika mycket pÄ varje sida? men anvÀnder likhetstecknet operativt t.ex.

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte Àr att belysa hur nÀttidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nÄs genom följande forskningsfrÄgor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nÀttidning? Hur förhÄller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sÀttet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger pÄ sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nÀttidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjÀlp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men Àven Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering anvÀnds som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nÀttidningarna framstÀller romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer dÀr de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Företaget Rebtel ville ha en ny landningssida som riktade sig till internationella studenter. Denna sida skulle vara optimerad för mÄlgruppen bÄde gÀllande design och innehÄll. En förundersökningen bestÄende av bland annat intervjuer med mÄlgruppen, mÄlgruppsanalyser och research gjordes dÀrför. Förundersökningen bestod ocksÄ av intervjuer med olika roller pÄ företaget Rebtel för att fÄ en inblick i olika arbetsrollers perspektiv och uppgifter under en sÄdan process. Med hjÀlp av förundersökningens fynd togs skisser fram och en landningssida utvecklades bland annat genom programmeringssprÄken HTML5, CSS3, LESS, JavaScript, .NET och C#.

Företaget Cejn AB har idag svĂ„rt att konkurrera prismĂ€ssigt pĂ„ marknaden nĂ€r det gĂ€ller vissa rostfria detaljer. Ett led i att minska kostnaderna för att producera artiklarna Ă€r önskemĂ„let frĂ„n företagets sida att se efter om det gĂ„r att genomföra en stĂ€lltidsreducering pĂ„ maskincellen, se bilaga 5, som tillverkar rostfritt. Företaget har Ă€ven önskemĂ„l om att en checklista ska tas fram för hur stĂ€llarbetet ska gĂ„ till i cellen, för om möjligt standardisera arbetet. SkiftgĂ„ngen i cellen Ă€r idag tvĂ„skift och maskinerna Ă€r bemannade med en operatör per maskin och skift. NulĂ€gesanalysen, som gjordes i början av projektet, visar att den genomsnittliga stĂ€lltiden idag Ă€r pĂ„ ca 18 % av planerad produktionstid.Önskad arbetsmetod frĂ„n företagets sida var SMED (Singel Minute Exchange of Die), metoden myntades av Shiego Shingo som kom fram till att ett stĂ€ll, tiden det tar att byta produktion i en maskin av en produkt till en annan, bör kunna ske pĂ„ under tio minuter.