This thesis aims to spread some light over the phenomena of gender construction in the upper secondary school. The background of this thesis is the gender gap in education. Girls are more successful in school and receive better grades than boys. The explanation that is given for this is that pupils are limited by far to rigid gender roles (DEJA 2010). The question is how these gender roles ? and specifically masculinity ? are constructed.

Syftet är att undersöka gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hälsa med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i åtta klasser, både på studie- och yrkesförberedande program och på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i vilka faktorer som påverkar elevernas deltagande och icke deltagande i undervisningen i idrott och hälsa 1 och om det fanns några likheter/ skillnader mellan de studie- och yrkesförberedande programmen samt mellan flickor och pojkar. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i undervisningen i idrott och hälsa för att öka motivationen till deltagande. Resultatet visar att både inre och yttre motivationsfaktorer påverkar elevernas motivation till undervisningen i idrott och hälsa.

Barn har en mer begränsad förståelse av begreppet stress än vad vuxna har, men stressens negativa effekter drabbar barn lika mycket. Med utgångspunkt i Erikssons psykosociala teori (Eriksson 1950,1963) om individens utveckling, var syftet med detta arbete att undersöka huruvida det hos barn existerar ett samband mellan hög grad av upplevd stress och försämrad självkänsla. Dessutom, föreligger det någon skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller stress och självkänsla? För studien användes två mätinstrument, dels ett standardiserat psykologiskt test vilket mätte självkänsla och dels ett intervjuformulär vars syfte var att mäta personlig upplevelse av stress. Tio informanter, sju flickor och tre pojkar, i åldrarna 11-12 år deltog i studien.

This paper examines how remedial teachers and subject teachers in two secondary schools talk about pupils with special education needs (SEN) both in general, and more specifically about boys and girls who need special education. The study is based on 6 interviews with teachers in two secondary schools in the Stockholm area. In the analysis of the interviews, two different theories have been used. Firstly, the teachers´ speech has been analyzed based on three perspectives; a compensatory-, a critical- and a dilemma perspective (see Nilholm, 2007). Secondly, discourse analysis has been used to examine how the teachers in the study talk about boys and girls in the special education.

Studiens syfte är att undersöka hur medialiserad populärkultur påverkar barn i deras utelekar och om det finns någon skillnad på pojk-lekar och flick-lekar. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Inspirerar medialiserad populärkultur barns fria utelek? Vilka sorts lekar är det det handlar om? Är det skillnad på vilken typ av populärkultur som inspirerar flickor respektive pojkar? Undersökningen genomfördes i barnens närmiljöer utomhus, urvalsgruppen bestod av 28 barn i åldern ett- till sex år. Den valda metoden var observationer, med papper och penna. I teorianknytning valdes delar av Vygotskijs sociokulturella teori ut.

Ett systematiskt utvecklingsarbete inom skolan behöver utgå ifrån elevernas förutsättningar och behov och förutsätter därför kunskap om unga människors inställning till och upplevelse av sina studier samt deras mål och förväntningarna på skolan. Syftet med denna studie är därför att empiriskt undersöka motivation och stressupplevelser hos elever i årskurs 1 på två gymnasieskolor i sydvästra Sverige samt att undersöka skillnader och likheter mellan skolorna och mellan flickor och pojkar. Studien bygger på teorier om mål inom ?Achievement Goal Theory? och ett interaktionistiskt perspektiv som bland annat inkluderar individens självuppfattning samt sociala faktorer i motivationsbegreppet. För att mäta elevers upplevelser av stress användes PSS-14, ?Perceived Stress Scale?.

Kränkande behandling är ett område som kräver kontinuerligt arbete för att främja eleverna och verksamheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers uppfattningar om kränkande behandling i samband med undervisningen i idrott och hälsa, samt om kränkande behandling är vanligare under idrottslektioner än övrig skoltid. I studien användes en kvantitativ enkätundersökning som metod och besvarades av elever i årskurserna 4 och 5 på en kommunal grundskola. Eleverna fick besvara frågor som rörde kränkande behandling i olika former, hur kränkningarna yttrar sig och i vilka situationer de förekommer. Klasserna som deltog i undersökningen innehöll både pojkar och flickor, vilket var nödvändigt eftersom studien utgår från ett genusperspektiv.

Bakgrund    HPV, humant papillomvirus, är den vanligast sexuellt överförbara sjukdomen i världen. HPV kan orsaka kondylom, vilket innebär könsvårtor, men det kan även ge gynekologiska cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer.Syfte            Syftet var att undersöka vilken kunskap och inställning gymnasieelever, som inte ingår i vaccinationsåldern, hade till HPV och HPV-vaccination samt om det fanns några könsskillnader.Metod   En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en gymnasieskola i Uppsala, Sverige. Enkätdistribueringen skedde vid två tillfällen och 58 (98,3 %) ifyllda enkäter kunde inhämtas, varav 38 var flickor och 20 var pojkar.Resultat    Flickorna på skolan hade en generellt högre andel rätt svar på enkäten, och totalt var det 21 (55,2 %) av flickorna som var vaccinerade medan endast 1 (5 %) av pojkarna. Av samtliga elever var det 22 (37,9 %) som kunde besvara frågan rätt angående hur många typer av HPV-virus det finns, dock kunde 51 (87,9 %) besvara frågan rätt om hur man skyddar sig mot HPV-viruset. Signifikant könsskillnad hittades i kunskapsfrågan gällande om HPV kan orsaka livmoderhalscancer (p<0,045) där flickorna hade flest rätt svar på frågan.

Den här studien fokuserar på Östergötlands fotbollförbund och hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation . Forskning betonar ofta de individuella faktorerna när det gäller den enskilda idrottaren men tar inte hänsyn till de kontextuella förhållandena som finns. Studien belyser även om det görs några skillnader i arbetet beroende på om det är pojk- eller flickfotboll. Forskning idag visar att pojkar och flickor utvecklas olika men tränar de på samma sätt och på samma saker? Sex stycken semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer, med olika roller inom förbundet, både på pojk- och flicksidan för att få klarhet i hur de ser på begreppen samt hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation.

Syftet med denna studie var att undersöka om elevers matematiska prestationer påverkas av en nedsatt minnesförmåga, vilka problem det i så fall medför hos eleven och hur vi som pedagoger kan hitta strategier för att underlätta för dessa elever.I undersökningen har vi arbetat med 62 elever, av vilka 27 är flickor och 35 är pojkar, som går sjätte skolåret i en kommunal skola. I studiematerialet ingår även fyra personer som arbetar i skolans verksamhet. Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. Vår lokala forskning visade att problem med nedsatt minnesförmåga finns i skolverksamheten i storleksordningen ca 16 % hos eleverna. Problemet återfanns oftare hos pojkar än hos flickor.

Syftet med utvecklingsarbetet var att skapa ett genusneutralt läromedeli ämnet kemi om atomen för årskurserna 4-6. Nuvarande läromedelupplevs som för svåra och irrelevanta för eleverna som i stor gradtappar intresset i elvaårsåldern. Framför allt flickor upplever att ämnetinte är riktat till dem. Därför skapade jag ett material utan traditionelltmanliga inslag, för att inkludera alla elever. Fakta förenklades ochkonkretiserades så att den blev relevant och begriplig för eleverna.Produkten syftade till att vara åldersanpassad och kreativtstimulerande, då barns kunskaper gynnas av lekfullt lärande.

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i träningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom områdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade området genus och funktionshinder. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser på bemötandets betydelse, och med hjälp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte är något de fokuserar på i sin undervisning då de utgår ifrån varje elevs behov på grund av elevens funktionsnedsättning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar på olika sätt, men det är svårt att säga om det beror på genusstrukturer eller på barnens olika förutsättningar. Ett sociokulturellt perspektiv på tolkningen av resultaten tyder på att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur fysiskt aktiva elever i årskurs 9 är på en grundskola i Gävle för att sedan göra en jämförelse mellan pojkar och flickor, vilka aktiviteter som är populärast samt ta reda på varför eleverna på denna skola är fysiskt aktiva. Studien belyser elevernas fysiska aktivitetsnivå samt om de är medlemmar inom någon organiserad idrottsverksamhet eller oorganiserad sådan. Undersökningen har genomförts via enkät. Utefter vad resultaten visat har slutsatser gjorts som att det finns skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller fysisk aktivitet samt att det också finns skillnader hos eleverna när det gäller anledningar till att träna. Andra skillnader mellan könen är exempelvis att lagsporterna ishockey, fotboll och innebandy är populärare hos pojkarna medan de individuella sporterna är mer populära hos flickorna trots att fotbollen är den idrott som flest antal flickor utövar.

Abstract Titel: Konfliktstrategier i förskolan ur ett genusperspektiv. Författare: Annette Gustavsson & Susanne Karlsson Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Barn Unga Samhälle, Barndoms- och Ungdomsvetenskap,(2009). Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv se hur förskolebarn hanterar konflikter i den fria leken. Vår frågeställning består av två frågor; Vilka konfliktstrategier använder förskolebarn? Vilka skillnader kan vi se i hur flickor respektive pojkar löser konflikter? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört observationer av barn i den fria leken som vi dessutom har filmat. De teoretiska utgångspunkterna har varit konflikt och konfliktlösning samt utifrån ett könsperspektiv.

Syftet med min undersökning är att belysa varför så få ungdomar väljer de naturvetenskapliga eller tekniska programmen. Mitt syfte kan åskådliggöras i två konkreta frågeställningar: 1. Varför vill så få elever studera naturvetenskap och teknik på gymnasiet? 2. Är det någon skillnad på pojkar och flickor i det här avseendet? För att belysa mina frågeställningar utarbetade jag en enkät som besvarades av 74 elever i år nio i en skola i Skåne. Dessutom intervjuade jag tre elever i samma skola och samma skolår. Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: ? De flesta elever som väljer naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet gör det för att deras framtida studie- eller yrkesplaner kräver dessa program. ? De naturvetenskapliga skolämnena upplevs inte som särskilt intressanta. ? Vissa ämnesområden inom naturvetenskapen kan dock upplevas som intressanta. ? Både pojkar och flickor uppvisar negativa attityder till naturvetenskap i sig. ? Varken pojkar eller flickor uppvisar negativa attityder till personer som sysslar med naturvetenskap.