I denna uppsats har vi valt att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter mellan manliga och kvinnliga korrespondenters sätt att  rapportera från kriget i Afghanistan. Undersökningen baseras på en kvalitativ undersökning av tre manliga samt tre kvinnliga korrespondenters verk.Syftet med uppsatsen var att undersöka om kön påverkar korrespondenternas roll i krig samt deras ämnesval och sätt att rapportera. Vi ville även undersöka huruvida kön påverkade artikelns vinkel och om det fanns skillnader i hur korrespondenterna valde att beskriva kriget utifrån sitt kön. Undersökningen är en typ av stickprov mer än en generalisering.Den kvalitativa analysen av visade att rapportering skiljer sig både från skribent till skribent men även mellan könen. För att kunna analysera korrespondenternas artiklar har vi undersökt dem med hjälp av teorier av bland annat Britt Hultén som skrev i sin bok att kvinnor skriver mer känslosamt och konkret medan män skriver mer abstrakt och analytiskt.

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ?Världssamhällemodellen?, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ?Afghan Bonn Agreement? samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick.

After the fall of the Berlin Wall in 1989 the satellite states of the former Communist bloc immediately departed on a journey towards democracy and market capitalism. Among the many tasks of the newly elected governments, one was to transform the paternalist Communist welfare state into a social system that would decrease the oversized role of the state, at the same time as protecting the citizens from the hardships ensued from the transition.I have studied the evolution of new welfare systems in the Czech Republic, Poland and Hungary, three countries generally agreed as the most similar and most successfull transition countries of the Eastern bloc. Gøsta Esping-Andersen's prominent typology of welfare regimes, consisting of the liberal, corporatist and social democratic regime-types, has constituted the theoretical basis of the analysis. Simultaneously, applying new cases to the typology implies an element of theory testing.The study shows that 40 years of Communism and partial isolation from the West has not prevented these three countries from developing welfare states fully compatible with those of Western Europe and the Anglo-Saxon nations and that all three of them in fact fall within the scope of the corporatist regime-type..

Under slutet av november 2001 samlades, på Förenta Nationernas initiativ, flera betydande afghanska grupperingar i Bonn i Tyskland med syfte att dra upp riktlinjer för Afghanistans framtid. På dagordningen stod framförallt inrättandet av en ny demokratisk regering, vilken också skulle vara väl förankrad hos det afghanska folket och representativ för de många intressena Kabul sågs som ett steg på vägen mot politisk stabilitet i det av krig i landet. Det påföljande inrättandet av en interimsregering i huvudstaden härjade landet. Denna uppsats syftar till att utreda om förutsättningarna i landet tillåter införandet av det tänkta demokratiska styret eller om premisserna istället torde innebära att ett annat styrelseskick bättre passar landet samt vilket styrelseskick detta då kunde tänkas vara. Detta är intressant eftersom de rätta förutsättningarna inom landet måste finnas om resultatet av ett demokratiskt styre ska bli acceptabelt.

In this work I have tried to reconstruct the forest history within Särna-Idre forest common in northern Dalarna from the 19th century until present time. The Särna-Idre region has been an extensively used landscape for a long time. Pollen which indicates grazing has been found in samples orginating from the 10th century. Early travellers from the 18th and 19th centuries seem to have been passing trough a "used" landscape. Burned forests on naked ground are described as common. Also large areas are mentioned as undisturbed with lots of large trees, snags and dead wood.

Full-field flash electroretinography is an electrodiagnostic method used to examine the function of retinal cells. Light stimulation of the eye elicits electrical potentials in the retina. By aid of a corneal electrode and a reference electrode close to the back of the eye, the electrical potentials can be recorded and presented as an electroretinogram (ERG). ERGs driven by mainly one type of cones can be used to examine the function of a single cone class. In human beings, studies have shown the cone class sensitive to light of short wavelengths, the S-cones, to be more vulnerable to acquired damage than the other cone classes (Daley et al., 1987; Gouras et al., 1993; Greenstein et al., 1989). Dogs have two cone classes, S-cones, and M/L-cones (most sensitive to medium to long wavelengths).

I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick på Snöå Lanthushållsskola i Dala-Järna, att ta reda på varför de valde att gå där och att undersöka vad som hände med eleverna senare i livet. Metoden som använts hör till den muntliga historieforskningens sätt att gå till väga: Under ett besök på skolans 100-års jubileum i september 2009 delades en enkät ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den äldre generationens elever från 1936-1960, mellangenerationens elever från 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever från 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushållsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöåkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushållning för att kunna vidareutbilda sig.

The purpose of this thesis is to study how swedishness is constructed and narrated in two Swedish documentary series that picture the Swedish participation in the international ISAF mission in Afghanistan. The main focus lies on how the Swedish soldier as such is portrayed, on which values, characteristics and qualities that they are said to embody and how these are linked to notions of swedishness, particularly the strong historical narrative, formed during the second half of the twentieth century, that defines Sweden as a peaceful, neutral and humanitarian state, with peaceful, enlightened and democratically minded citizens. Theoretically it draws on the concept of metanarrative to explain how ideas of shared national origin translates in to a broad organizing discourse, that defines, interprets and communicates notions of what it means to be a Swede and what is needed to make claims on swedishness. Another concept, that of national bodyscape, is also used to further define and explain how ideas of nationality are embodied and take the form of specific characteristics and  personal qualities. The meaning-making in these two series makes use of the above mentioned definition of swedishness as defined by humanitarian concerns, democratic ideals and moral superiority to construct an image of the Swedish soldiers as on the one hand soft, humanitarians, who are needed in Afghanistan because of their especially strong sense of justice and moral, and, on the other, as tough soldiers, who are able to participate in every aspect of the war as fighters.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Afrika har haft så dålig tillväxt de senaste sexton åren jämfört med resten av världen. Paneldata från 41 afrikanska länder mellan åren 1989 och 2004 används för att undersöka åtta variablers påverkan på den ekonomiska tillväxten. Variablerna som ska granskas är sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistånd, öppenhet, jämställdhet och aids. Fokus ligger på aids och jämställdhet, eftersom de inte varit föremål för tidigare empirisk forskning i samma utsträckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treårsintervall och dels över ett femårsintervall för att undersöka hur variablerna påverkar tillväxten för olika tidsperioder.

Min målsättning med denna uppsats har varit att forska kring hur kortvågsradion kan öka rörligheten på svenska förband i utlandsstyrkan. Inledningsvis har jag definerat vad jag menar med manöverkrigsföring, uppdragstaktik, de sex grundläggande förmågorna och radio. Jag har intervjuat individer som varit på enheter som rört sig i terrängen i Afghanistan och Kosovo. Jag har sedan diskuterat kring hur man kan öka rörligeheten genom att använd sig av uppdragstaktik och kortvågsradion. Jag har jämfört ledningsätt och radioanvändande mellan Afghanistan och Kosovo och dragit slutsatser från detta.En av slutsatserna som har dragits ur uppsatsen är att det är räckvidden som möjliggör en högre rörlighet genom att enheterna inte blir styrda till att hålla sig inom t.ex.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur det nationella ma?let fo?r trafiksa?kerhet ga?r att fo?lja upp pa? la?nsniva? via befintlig statistik fra?n polis och sjukva?rd. Ger de tva? ka?llorna en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade under den ga?ngna tjugoa?rsperioden? Underso?k- ningen omfattar personer som skadats och o?verlevt va?gtrafikolyckor i Va?stmanlands la?n. Data fra?n 1989/1990 respektive 2008/2009 ja?mfo?rs.De tva? statistikka?llorna ger en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade bilister, motorcyklister och mopedister.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om det sätt som svenska politiker talar om och beskriver samhället (framförallt det svenska) på har förändrats över tid. Studiens perspektiv är socialkonstruktionistiskt, vilket innebär att det sätt som politikerna talar om samhället på ses som en del i den ständigt pågående konstruktionen av vårt medvetande om, och därmed av, samhället. Det material som undersöks är fem svenska borgerliga regeringsförklaringar, framförda 1976, 1979,1991, 2006 och 2010. Den textanalytiska metod som används för att analysera dessa regeringsförklaringar är en form av kvantitativ innehållsanalys.Konkret är studiens syfte att longitudinellt undersöka om det finns skillnader i vilka ideologiska idéer som dominerar i de analyserade regeringsförklaringarna. Detta görs med hjälp av två olika sorters innehållsanalys.

Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och är därmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rättigheter, varav en av dessa är delaktighet och en annan är omsorg och skydd. Dessa två upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjänstens verksamheter där denna bedömning kan bli aktuell.Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att få kunskap om detta gjordes åtta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänstens del Råd & Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrån de två teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och empowerment.Resultatet framhåller att det finns tre olika sätt att se på barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn även görs på tre olika sätt, vilket anpassas från fall till fall.

Uppsatsens syfte är att undersöka två företag med olika ägarförhållande och vinstintresse, för att se om de skiljer sig åt avseende vad de prioriterar att kommunicera av sitt CSR-arbete till sina intressenter, samt vilka CSR-kategorier företagen väljer att arbeta med. Vår avsikt är att undersöka om och hur ägarförhållande och vinstintresse kan bidra till att forma företagens CSR-strategier. Området är intressant att undersöka då ägarförhållande och vinstintresse som bidragande faktorer till att forma CSR-arbete och kommunikationen av detta är relativt outforskat..

I uppsatsen jämförs Terry Pratchetts roman Sourcery (1989) med svenska översättningen Svartkonster (2002) av Peter Lindforss. Pratchett är känd för sin humor, vilket gör det intressant att undersöka om och hur humor förändras vid en översättning. Uppsatsen behandlar humor på ett generellt plan men fokuserar på översättning av (humoristiska) ordlekar..