Föräldrar till barn med psykiska svårigheter ger sin bild av vad som varit till hjälp i kontakten med Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting. Studiens syfte har varit att lyfta fram viktiga aspekter i ett förändringsarbete genom klienters egna upplevelser av vad som hjälpt dem i kontakten med behandling, råd och stöd. Grundtanken var att tillvarata klienters erfarenheter av vad som varit till hjälp och stöd. Trots klientperspektivets centrala betydelse, visar tidigare studier att det nyttjas alltför sällan i det praktiska utövandet.Genom kvalitativa samtalsintervjuer av föräldrar till barn med psykiska svårigheter, som under en längre tid haft kontakt med en av Barn och ungdomspsykiatrins öppna mottagningar i Stockholm, har viktiga erfarenheter samlats in och bearbetats. Detta material har sedan jämförts med tidigare forskning.

KBT, Kognitiv beteendeterapi är en metod som dagens samhälle förespråkas av många om man vill uppnå ett snabbt behandlingsresultat. Syftet med vår studie är att beskriva verksamheten på en LVU-institution samt att undersöka hur personalen upplever att det är att arbeta med KBT. Våra frågeställningar var: Hur kan man använda KBT praktiskt på en LVU-institution? Vilka faktorer i metoden anser personalen underlättar samt försvårar deras arbete? Vilka känslor väcks hos personalen? Vår studie är genomförd på en institution med flickor placerade enligt LVU. Detta är en kvalitativ studie med enskilda intervjuer för att få fram personliga åsikter av personalen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera ett kommunalt åtgärdsprojekt för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år samt hur personalen arbetar med deltagarna som medverkar. Följande frågeställningar har formulerats: Hur ser det kommunala projektupplägget ut? På vilket sätt arbetar personalen med deltagarna som medverkar? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med enhetschefen för projektet samt med personal som arbetar i verksamheten. Vi har även genomfört en deltagande observation i syfte att stärka studiens empiriska resultat. Tidigare forskning visar att det finns sparsamt med undersökningar kring kommunala verksamheters innehåll samt studier som visar om de arbetar efter någon särskild metod.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation.

Bakgrund: Patientföljsamhet har en betydelsefull roll för att få en effektiv behandling. Motiverande samtal kan användas för att få patienten att hitta sin egen motivation för att uppnå livsstilsförändring samt följsamhet till behandling. Genom en hälsosammare kost tillsammans med rökstopp och ökad fysisk aktivitet skulle 80 % av alla fall av hjärtsjukdom, 90 % av diabetessjukdom och 30 % av all cancersjukdom, kunna förebyggas. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan, genom hälsosamtal med fokus på motiverande samtal, kan motivera och stödja patienten till en livsstilsförändring. Metod: En litteraturöversikt gjordes där 13 artiklar valdes ut för analys.

Syftet med examensarbetet är att synliggöra arbetet med barn med funktionshinder på en integrerad avdelning i förskolan. Vi fördjupar oss i ämnet dels genom en kvalitativ observationsstudie och dels genom intervjuer med personalen på avdelningen, samt biträdande rektor. Barngruppen är åldersblandad med 14 platser varav sex platser är för barn med funktionshinder. Vi har tagit del av tidigare forskning och litteratur som belyser barn i behov av särskilt stöd, specialpedagogik, normalitet-avvikelse, empati, social samvaro mellan barn i integrerade miljöer samt invandrarfamiljers syn på funktionshinder, då förskolan ligger i ett invandrartätt område. En del av materialet behandlas utifrån det sociokulturella perspektivet.

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling är och att visa hur den kan använ-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har även gjort en granskning av rättsläge. Varför ska skolor eller någon annan använda medling? På denna fråga finns det flera svar. Medling är oftast ett snabbare sätt att lösa konflikter än den traditionella rättsprocessen.

Syftet med studien ?r att bidra med kunskap om hur yrkesverksamma som m?ter v?ldsutsatta personer f?rst?r, utf?r och hanterar arbetets emotionella krav. Studien unders?ker ?ven vilka copingstrategier som anv?nds f?r att hantera emotionell belastning samt hur organisatoriska villkor p?verkar yrkesverksammas m?jlighet till emotionell h?llbarhet i arbetet. 1.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svårt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vårdrelation till svårt sjuka patienter är avgörande för en god palliativ hemsjukvård. Denna vårdform är distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvårdnadsåtgärder efter den enskilde patientens önskemål, dennes hälsotillstånd, personlighet, närstående och hem.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vårdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; distriktssköterskans förhållningssätt och yttre faktorer som påverkar vårdrelationen. Distriktssköteskans förhållningssätt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur kuratorer vid psykosociala enheter inom primärvården hanterar sina känslor i patientarbetet. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med hjälp av intervjuer med fyra kuratorer vid tre olika psykosociala enheter inom primärvården. Resultatet har analyserats utifrån copingteori och existentiell teori. Resultaten visar att respondenterna använder sig av copingstrategier såsom att söka kunskap, söka lösningar, stöd och vägledning och upphäva stundens allvar i form av humor för att hantera känslor i patientarbetet. Dessutom förlitar respondenterna sig till sin kunskap och erfarenhet inom kuratorsyrket.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation.

Bakgrund: Kronisk sorg är en icke- patologisk, känslomässig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebär många förluster som kan göra det svårt att hantera situationen, särskild om sjukdomens progressivitet innebär nya förluster för patienten. Brist på kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter får behandling mot depression men ingen hjälp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie på vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod på kvalitativ data.  Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg.

Bakgrund: Bekräftelse är ett grundläggande mänskligt behov som är viktigt för patienten och har stor betydelse för upplevelsen i mötet med vården. SAUK (Sympati-Accepterande-Upplevelse-Kompetens) modellen är en metod för att värdera bekräftelse i omvårdnad. Syftet: Syftet med uppsatsen var att få förståelse samt ökad kunskap om hur patienten upplever bekräftelse i mötet med vården. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar valdes ut, dessa var publicerade i Sverige, USA, England, Finland, Norge och Australien, mellan åren 1998-2006. Resultat: Resultatet visade att SAUK-modellens begrepp kunde användas som analysmodell för att undersöka patientens upplevelse av bekräftelse i omvårdnaden.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om kriminalv?rdares upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar och stressorer de m?tte i sitt arbete. F?r det andra var syftet att unders?ka vilka strategier som anv?ndes av kriminalv?rdare f?r att ta sig an dessa utmaningar och stressorer. Empirin f?r studien bestod av sex semistrukturerade intervjuer med kriminalv?rdare som arbetar p? ett h?kte i Sverige.Vi anv?nde oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studiens resultat visade att stress relaterad till personalbrist och h?g personaloms?ttning var central i kriminalv?rdares arbete.

Bakgrund: De medicinska insatser, omvårdnad och rehabilitering som erbjuds patienter i primärvård idag är vedertagna och vanligtvisevidensbaserade. Patienter kan få diagnos, behandling och ofta bot för många åkommor. En dimension som dock mindre ofta är tillvaratagen är effekterna av en genomtänkt fysisk miljö. Ett respektfullt bemötande i kombination med en genomtänkt vårdmiljö kan beskrivas som en god vårdatmosfär.Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever och uppfattar vårdatmosfären vid besök på en rehabiliteringsenhet i primärvård.Metod: Kvalitativaforskningsintervjuer och kvalitativ innehållsanalys Huvudresultat: En vårdatmosfär kan delas in i tre domäner: Fysisk miljö, Bemötande och Organisation. Inom domänerna finns ett antal kategoriermed variationer: Känsla av kontroll, Fysiska förutsättningar för att bli uppmärksammad, Subjektiva upplevelser av miljön, Kunskap om miljöns effekter, Uppmärksammar och bekräftar, Kommunicerar, Helhetssyn, Patienten i fokus, Delaktighet, Empati, Jämlikt möte, Att göradet ?lilla extra?, Innehåll och utbud, Tillgänglighet, Kontinuitet, Vårdkedjor och samverkan, Jämlik vård, Patientens rättigheter, Bemötandeandaoch förbättrings-och utvecklingsanda.Temat som framkommit är Att bli sedd, att vara värdefull.Slutsats: Till begreppet vårdatmosfär kan förutom vårdmiljö och bemötande, organisation läggastill.