Studiens syfte är att identifiera informationslogistiska problem och behov med utgångspunkt i förändringsprojekt inom strategi, organisation och IT för att därigenom visa vad informationslogistik kan lösa för problem och behov. Informationslogistik är ett tvärvetenskapligt ämne och rör sig inom disciplinerna informatik, ekonomi/management och logistik. Utifrån ämnets tresidighet valdes utgångspunkterna strategi, organisation och IT.Forskningen inom informationslogistik redogör för hur IT kan användas för en behovsorienterad informationsförsörjning. I korthet redogör forskningen för hur information kan lagras i datalager och hur informationen är möjlig att bearbetas med olika intelligenta verktyg. Logistik är de bakomliggande förhållningssättet på hur olika IT lösningar kan förse rätt information till rätt person.

In today?s fast changing environment it is important for knowledge intense companies that want to stay competitive to actively work with their knowledge, knowledge sharing and Knowledge Management (KM). Barriers decrease the efficiency of how knowledge is created, stored and shared, and they are therefore important to reduce or preferably remove making the KM activities result in as much value for the organisation as possible. To achieve this, it is important that the KM activities become a natural part of the employees? daily work.

Organisationer ställs numera inför ökade krav på förändring och förnyelse i sitt affärsgörande. Det medför samtidigt nya krav på de affärsstödjande IT-system som befinner sig i organisationen vilka måste klara de högre kraven på anpassning i samband med en förändring av organisationen och affärsprocesserna. För att kunna uppnå de nya kraven på flexibilitet och lös koppling som verksamheten ställer på systemen realiserar nu alltfler service-orienterade arkitekturer vilket innebär att delarna i systemen utvecklas som tjänster, levererade efter behov och konsumerade på begäran.Affärsgörandet i den service-orienterade miljön kräver tillit till både miljön och transaktionerna. Vi menar att det är först när aktörernas trygghetsbehov är tillfredsställt som förutsättningar finns att aktörerna känner ett intresse eller en vilja att delta i den öppna miljöns olika affärsaktiviteter. Affärsvärdet som kommuniceras i miljöns interaktioner bestämmer till stor del säkerhetsbehovet och därmed säkerhetsarkitekturens utformning.För att kunna säkra den öppna miljö där tjänsterna brukas och affärsinteraktionerna sker ser vi ett behov av en säkerhetsmodell som är tillräckligt flexibel för att inte inverka hämmande på serviceorienteringens grundläggande principer såsom dynamik och flexibilitet i arkitekturen eller på autonomin för inblandade aktörer och tjänster.

Den här uppsatsen handlar om projektledning av projekt som tar stöd av agila systemutvecklingsmetoder. Från början skapades de agila metoderna, av utvecklarna själva, som ett svar på de traditionella metodernas rigiditet och, i deras mening, övertro på en dokumenterad process. Ordet ?agil? betyder lättrörlig och kärnan i de agila metoderna är att göra utvecklingen mer flexibel och lättare att manövrera. Det finns andra värderingar som är grundläggande i agil systemutveckling som påverkar projektledaren och dennes arbete för ett agilt projekt.

Utveckling av programvarukomponenter görs för att möjliggöra återanvändning av gemensam funktionalitet i applikationer och därigenom minska organisationers utvecklingskostnader. För att komponenter ska kunna vara möjliga att återanvända så krävs det att de är utvecklade med viss anpassningsbarhet ? generalitet ? och på så sätt kan komponenten vara funktionell i kontexter. Dock kan det ta mångdubbelt mer tid i anspråk i jämförelse med att skräddarsy en komponent för en viss applikation, då det ställs höga krav på bland annat planeringsarbetet. Om utvecklingen av programvarukomponenter ska vara lönsam måste man försäkra sig om att komponenten kommer att användas till den grad att den längre utvecklingstiden är befogad.

Historiskt sett har det hört till ovanligheterna att man anlagt ett användarperspektiv vid systemutveckling. Trots att det finns mycket att vinna på att arbeta användarcentrerat ägnas inte användbarheten någon nämnvärd uppmärksamhet, utan fokus inom systemutvecklingen ligger fortfarande på tekniken. Kostnaden för dåligt användarstöd är mycket stor både beträffande arbetsskador och låg effektivitet hos datoranvändarna. För att förstå varför inte utvecklingen av användbara system kommit längre måste man beakta den process som ligger till grund för utvecklande av nya system. Denna uppsats undersöker vilka hinder det finns för att arbeta användarcentrerat sett ur användbarhetsexperternas perspektiv.

Införandet av ett IT-system är en socioteknisk förändring som ställer många krav på en orga-nisation om det ska betraktas som framgångsrikt. Det finns utmaningar av både teknisk, social och organisatorisk karaktär. I beskrivningar av lyckade systeminföranden framträder ofta fak-torer som påverkade införandets framgång. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om dessa faktorer och hur de kan påverka systeminföranden i kommunala organisationer. I detta arbete identifieras dessa faktorer som kallas framgångsfaktorer i teori och genom studier av verkliga omständigheter i organisationer.

Samtidigt som många kunder avbryter de köp de påbörjar så ökar e-handeln kraftigt varje år.Företaget som vi har träffat har enligt sina siffror lika många avbrutna köp som genomförda.Det innebär i att företaget kan fördubbla sin försäljning enbart genom att få dessa köpare attgenomföra köpen istället för att avbryta.Flertalet studier påvisar att det är allt för få företag som har koll på hur bra eller dåligt derashemsida fungerar. Inom e-handeln blir detta tydligare eftersom det är hemsidan som är derasansikte utåt. Vi tror att detta är en anledning till att många köp avbryts.Att användbarhet är ett brett begrepp med flera olika definitioner, och med det också mångasynpunkter på vad det egentligen innebär, håller de allra flesta med om. Användbarhet ärextremt viktigt för e-handelsföretag, eftersom företag inte har någon kontakt med sina kundergenom fysiska butiker blir de tvungna att lita på att deras hemsida lockar och behåller kunderåt dem. Det är här användbarheten kommer in, hur lättanvänd deras hemsida är för kunden.Eftersom de kanske endast får en chans att charma kunden är det väldigt viktigt att manlyckas med detta, samt att man sedan har en tillräckligt enkel hemsida för att behålla kundenoch samtidigt uppmuntrar till köp.Denna studie handlar om hur man med hjälp av flermetodsforskning kan undersöka ochanalysera vad det är som är avgörande för de avbrutna köpen.

Att värdera investeringar i IS skiljer sig åt från värderingar av andra typer av investeringar. IS kan vara väldigt komplexa och därför kan värdet av en investering i IS vara svårt att värdera. Den svårvärderade nyttan som IS orsakar har tidigare sällan varit accepterad att ta med i värderingar på grund av att den inte direkt går att kvantifiera. För att på ett strukturerat sätt uppskatta den svårvärderade nyttan med IS-investeringar har värderingsmetoder för IS-investeringar utvecklats. En av dem är en svensk innovation, PENG-modellen (Prioritering Efter NyttoGrunder).

Antalet programvaror ökar för varje dag och människor använder dagligen en mängd olika sorters programvara både på datorer och på andra enheter. Det finns idag programvara som kallas för fri och öppen programvara som tar upp kampen med gamla klassiska proprietära programvaror. Öppna och fria programvaror släpper sin källkod helt fri så användaren själv har möjlighet att göra ändringar i den programvara som används medan proprietär programvaras källkod är skyddad och hemlig. Dessa tre olika sorters programvaror jämförs och diskuteras utifrån tekniska likheter och skillnader i denna kandidatuppsats. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att undersöka vad privatpersoner som är tekniskt intresserade har för tankar och attityder kring proprietär, öppen och fri programvara och visa vilka tekniska aspekter som prioriteras vid val mellan dem. I undersökningen har ett kvantitativt angreppssätt bestående av en webbenkät som besvarats av privatpersoner tillämpats. Resultatet från denna enkät har tillsammans med den teori som insamlats visat vilka tekniska funktioner och skillnader som påverkar en privatperson då val av olika sorters programvara ska ske. Undersökningen har visat att det som användaren prioriterar högst i en programvara är användbarheten som handlar om hur användarvänligt användargränssnittet är och hur lättanvänd en programvara är.

Det är inte lätt att sätta fingret på vad samverkan innebär. Olika teorier säger olika saker. Sett till den samlade bilden av vad samverkan är går den ut på att tillsammans med någon annan part sträva efter att tillsammans nå ett gemensamt uppsatt mål. Vägen till målet kan vara gemensam men det behöver den inte vara. Det samma gäller målet, ibland är målet framtaget av bara den ena parten och handlar om vad de vill uppnå i sin samverkan med motparten.Kommunikation är något som är viktigt i samverkan likväl som inom ett projekt eller en organisation.

Antalet programvaror ökar för varje dag och människor använder dagligen en mängd olika sorters programvara både på datorer och på andra enheter. Det finns idag programvara som kallas för fri och öppen programvara som tar upp kampen med gamla klassiska proprietära programvaror. Öppna och fria programvaror släpper sin källkod helt fri så användaren själv har möjlighet att göra ändringar i den programvara som används medan proprietär programvaras källkod är skyddad och hemlig. Dessa tre olika sorters programvaror jämförs och diskuteras utifrån tekniska likheter och skillnader i denna kandidatuppsats. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att undersöka vad privatpersoner som är tekniskt intresserade har för tankar och attityder kring proprietär, öppen och fri programvara och visa vilka tekniska aspekter som prioriteras vid val mellan dem. I undersökningen har ett kvantitativt angreppssätt bestående av en webbenkät som besvarats av privatpersoner tillämpats. Resultatet från denna enkät har tillsammans med den teori som insamlats visat vilka tekniska funktioner och skillnader som påverkar en privatperson då val av olika sorters programvara ska ske. Undersökningen har visat att det som användaren prioriterar högst i en programvara är användbarheten som handlar om hur användarvänligt användargränssnittet är och hur lättanvänd en programvara är.

Att få support eller att tolka information via telefon kan ibland vara problematiskt. Eftersom individer uppfattar och tolkar saker på olika sätt kan det vara svårt att förklara något. Genom att förklara något man ser framför sig, för någon annan, som i sin tur ska tolka och förstå vad det är som sägs, kan ibland vara problematiskt för båda parter. Syftet med denna uppsats i informatik är att testa hur en experimentuppsättning kan se ut. Experimentet går ut på att undersöka hur kommunikation kan uppstå verbalt när en person ska förklara ett skärminnehåll.

Samtidigt som informationsteknologins användning ökar i samhället riktas idag dessvärre för mycket fokus på själva tekniken och användarna tenderar att hamna i teknikens skugga. Det medför en risk för brist av acceptans om användarna själva inte varit med i processen att ta fram ett lämpligt system i verksamheten. Därför är användarinvolveringen en viktig aspekt när det kommer till systemutveckling.Internets utveckling har bidragit till en ökad tillgång av information Vilket ställer krav på att informationen behandlas och hanteras på ett effektivt sätt. En möjliggörare av effektivare hantering och insamling av information är att införa ett informationssystem i verksamheter. Ett nyttigt sätt för verksamheter att kunna fatta goda beslut utifrån information är att använda sig av ett beslutsstödsystem som genererar beslutsunderlag för att stödja verksamheten till beslutsfattande.

En utmaning för dagens organisationer är att flexibelt kunna ändra sina tjänster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att använda IT som möjliggörare är ett sätt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att två eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mål. Interkommunalt samarbete främjas ekonomiskt av staten och EU.