Under de senaste åren har användandet av Internet ökat snabbt i världen och om man tittar på hur stor andel av befolkningen som har tillgång till Internet i hemmet är Sverige ett av de ledande länderna. Alla datorer med en uppkoppling till Internet kan bli smittade av spyware, men trots detta är inte många användare medvetna om riskerna som spyware innebär. Syftet med denna studie är att ge en bred bild av vad spyware är och vilka hot det innebär. Vidare vill vi undersöka hur medveten om dessa problem hemanvändaren är.För att uppnå syftet har vi använt en kvantitativ metod genom att skicka ut enkäter till användare av PC-datorer i hemmet. Vi har också använt en kvalitativ metod genom att studera litteratur och artiklar för att göra kopplingarna klarare.Spyware är program som övervakar en datoranvändares aktiviteter och fångar upp data om användaren som skickas till tredje part.

Syfte: Att beskriva och analysera IT-bubblan och dessefterverkningar samt konsekvenserna av denna kris för destuderade företagen. Vi kommer att undersöka hur de harförändrat sina system, sitt sätt att arbeta och anpassat sinfinansiering och sina tillgångar för att passa dagens kunderoch investerare. Kunskapsbidraget är att ge en tydligare bildöver hur företag överlever en så omfattande börskrasch somIT-kraschen och använder erhållen kunskap som en resurs.Metod: Vi har använt oss av en induktiv ansats med en kvalitativmetod. Vår utredning bygger på intervjuer med IT-företagsamt en börsanalytikerTeoretiskt perspektiv: Tidigare gjorda analyser av börskraschen samt artiklarkommer att ligga till grund för vår teoretiska bas.Vidare kommer företagsekonomisk- och informatiklitteraturanvändas för att få en bredare bas.Empiri: Intervju med åtta IT-företag för att se hur dessa hanteradeIT-kraschen och vad de lärt sig inför eventuellakommande kriser, samt hur de har förändrat tillämpningen avsina system. Vi kommer även att analysera företagensfinansiella information innan kraschen jämfört med idag.

Mobiloperatörer har under en längre tid haft en stark fokusering på konsumentmarknaden och i flera avseenden försummat företagsmarknaden för mobila tjänster. Detta har till viss del förändrats under de senaste åren i takt med utvecklingen av mobil e-post som primärt riktas mot företag och organisationer. Vi har uppmärksammat denna förändring och därmed intresserat oss för organisationers användning av mobila tjänster. En marknad som vi tror kommer att expandera än mer under de kommande åren. Syftet med vår uppsats är att empiriskt undersöka vad som påverkar anställdas användning av mobila tjänster.

Idag investerar många organisationer flera miljarder på IT-lösningar i önskan att deras IT-investering ska resultera i ökat affärsvärde. Genom en gjord litteraturstudie om hur dessa IT-investeringar skapar affärsvärde fann vi att ett mindre utforskat område är det stadiet som föregår själva IT-investeringen, alltså skedet där IT-företag säljer in IT-lösningen till en organisation. Vi ansåg det därför intressant att undersöka, ur ett företagsperspektiv, om säljarna i IT-företagen vet hur en IT-investering kan skapa affärsvärde. Detta eftersom att IT-företag som säljer produkter och tjänster vill att deras säljare ska kunna skapa och bidra till ökad kundnytta. För att uppnå uppsatsens syfte har vi analyserat vilken kunskap säljarna i en viss IT-företagsdomän har om utvalda teorier som pekar på viktiga villkor för att IT ska generera affärsvärde.

Användningen av mobila enheter, det vill säga smarta mobiltelefoner och surfplattor ökar ständigt och det nya mediet ställer helt nya krav på användbarhet och användarvänlighet. Vi tror att personer med funktionsnedsättning glöms bort i de nya smarta enheterna och att tillgängligheten i dessa enheter inte prioriteras och utvecklas tillräckligt bra.Syftet med denna C-uppsats i informatik är att undersöka på vilket sätt röststyrning och text-till-tal i mobila enheter påverkar användbarheten, främst för personer med läs- och skrivsvårigheter men även generellt sett för alla typer av användare, och att belysa vilka problem och begränsningar som upplevs vid utveckling av röststyrningsapplikationer.För att undersöka detta utvecklade vi en applikation till Android-enheter som använde både röststyrning och text-till-tal-funktioner. Denna applikation gjorde vi sedan tester på för att besvara vår frågeställning och vårt syfte.Vi fann att utvecklingen av en ständigt lyssnande applikation var svårare än vad vi först trodde och att utveckling för Android inte hade stöd för ljudigenkänning. Den röststyrning som fanns som stöd var en serverbaserad ord-igenkännare som försökte tolka ljudinmatningen till ett eller flera ord. Med lite brytning eller dialekt var risken för feltolkning stor.Vår slutsats blev att röststyrning och text-till-tal till viss grad ökar användbarheten för personer med läs- och skrivsvårigheter.

Denna uppsats dokumenterar en fallstudie som gjordes hösten 2006 vid Linde Material Handling i Örebro. Företaget var på väg att expandera och planerade att utöka användningen av IT i verksamheten. I samband med detta gavs undertecknade i uppdrag att utforma en informationssäkerhetspolicy för verksamheten. I en litteraturstudie kunde det konstateras att det inte fanns några enklare riktlinjer för att utforma sådana policies, varmed syftet blev att göra detta. Genom en fallstudie på företaget där vi utformade en IS-policy för deras verksamhet, och även gjorde intervjuer med ledning och dokumentationsanalyser, utrönas vilka problem som kan uppstå och vilka överväganden som bör göras för att utforma en lyckad policy.

Organisationer investerar mycket resurser inom informationsteknologi (IT). Många av dessa investeringar är i förhoppning om att öka användarnas produktivitet och utförande. Införande av en IT-lösning som ingen använder kan inte ses som lyckad utan lösningen i sig måste användas för att man skall kunna utvärdera dess effektivitet. Införande av en IT-lösning, som i hög grad används, kan inte heller bara på grund av användandet ses som tillfredställande. Vårt syfte är att belysa användning av IT och definiera hur man med hjälp av användningen ska mäta framgång hos en IT-förändring.

Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) används dagligen i en organisationsverksamhet. De organisationsmässiga förändringar som sker inom organisationen bördå påverka eller påverkas av den IKT-utveckling som sker inom organisationen.Uppsatsens frågeställning är om det går att urskilja hur och i vilken utsträckning somdetta sker. Detta behandlas i uppsatsen genom att studera olika faktorer såsomorganisationens struktur, mål och strategi. När informations- ochkommunikationsteknologin förändras och utvecklas kan kvalitet och kvantitet förorganisationens produktion förbättras. Om det går att fastställa vilka faktorer sompåverkar olika förändringar, så skulle man kunna styra effektivisering,konkurrensförmåga och produktiviteten hos en organisation.I denna uppsats har ett högteknologiskt konsult- och forskningsföretag använts somundersökningsobjekt.

Denna uppsats redovisar huruvida användarmedverkan kan ses som en kritisk framgångsfaktor i införandet av ett ERP-system. ERP-system kan sägas vara en vidareutveckling av Informationssystem (IS) och i tidigare avhandlingar och uppsatser har det framgått att användarmedverkan är en kritisk framgångsfaktor vid införandet av olika IS. I samband med detta kunde därför följande hypotes formuleras:Borde inte användarmedverkan vara viktigt även i införandeprocesser av ERP-system?Med hjälp av denna hypotes så har uppsatsens frågeställning specificerats enligt följande:Kan användarmedverkan ses som en kritisk framgångsfaktor i samband med ERP-system?Vad innebär i sådana fall användarmedverkan i samband med införandet av ett ERP-system?Hur och med vilka hjälpmedel kan man involvera användare vid införandet av ERP-system?Syftet i denna uppsats är att skapa en uppfattning om, och i sådana fall varför, användarmedverkan kan ses som en kritisk framgångfaktor i samband med införanden av ERP-system. Samtidigt kommer undersökningen att kartlägga hur, dvs.

Idag misslyckas en stor andel förändringsprojekt inom IT vilket är oroväckande med tanke på hur centralt IT är för verksamheter. En återkommande anledning till att så många projekt misslyckas anses vara svårigheten i att hantera människors tankar och attityder när de genomgår en förändring. Speciellt förändringar av system, som har en så påtaglig inverkan på de anställdas arbete. För att hantera dessa svårigheter förespråkar teoretiker att en användardeltagande strategi bör implementeras vid förändringsarbeten inom IT. Syftet med studien är därför att utreda hur organisationer använder sig utav användardeltagande och om det faktiskt har någon effekt på användarnas acceptans för systemförändringar.

Denna uppsats behandlar en ny typ av incitament för användning i företags belöningssystem. Denna nya typ av belöningar innefattar incitament i form av mjukvara. Med andra ord behandlar studien tanken kring en applikation genom vilken arbetsgivaren belönar den anställde med belöningar i form av, för den anställde, statusladdade symboler eller funktioner på den anställdes arbetsstation. Då denna idé, vad vi vet, inte har behandlats tidigare inriktar vi oss på att undersöka vad olika representanter på företag anser om idén. Vi har också till syfte att ta reda på om de anställda upplever att det redan existerar statussymboler i form av mjukvara.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Under IT-boomen i början av 2000-talet släpptes regeringens IT-proposition som bland annat behandlade svenska folkets tillgång till bredband med hög överföringskapacitet. Kommunerna fick i uppdrag att bygga en infrastruktur för bredband baserad på fiber genom så kallade stadsnät. Förhållningen från staten var att näten skulle byggas enligt en öppen modell som skulle stimulera fri konkurrens och operatörsneutralitet. Detta skulle i slutändan resultera i ökad valfrihet för kunden och ett ökat tjänsteutbud.I denna magisteruppsats har vi undersökt hur affärsmodellen som stadsnät ar-betar efter inverkar på tjänsteutbudet. Vi har även identifierat andra faktorer som påverkar tjänsteutvecklingen.

Web 2.0 har blivit ett vanligt förekommande ord ute på Internet och i datorrelaterad press. Men vad innebär detta egentligen? Ordet innebär i grund och botten en attitydförändring som har med hur Internetanvändare använder Internet och dess applikationer att göra. Det råder dock delade meningar om vad, vilka tekniker och applikationer, som kan räknas till Web 2.0. I detta arbete reder vi ut begreppet tydligare för att skapa oss en bättre förståelse för ordet och dess innebörd.

Med denna uppsats vill vi ge läsaren en uppfattning om vad Free Software och OpenSource (FOSS) handlar om och mer specifikt analyseras huruvida FOSS kan fungera ien kapitalistisk värld eller inte. Den grundläggande idén med Free Software ochOpen Source, eller fri programvara och öppen källkod, är att ge varje användare avett datorprogram rätten att fritt köra, undersöka, ändra och vidaredistribueraprogrammet.Författarna ställer i uppsatsen frågan ?Hur kan pengar tjänas på FOSS?. Uppsatsensyftar till att försöka bena ut denna frågeställning. Frågeställningen ger upphov till tvåperspektiv; dels i meningen ?på vilka sätt kan man tjäna pengar på FOSS? och dels ibetydelsen ?hur kommer det sig att det går att tjäna pengar på FOSS då det är gratis?.Uppsatsen knyter an till litteratur kring FOSS samt ekonomisk teori och är främstteoretisk till sin natur.I uppsatsen visas att gamla beprövade affärsmodeller inte kan användas rakt av förföretag som använder eller utvecklar produkter baserade på Open Source.