Ett av de omrÄden dÀr utvecklingen idag gÄr som snabbast Àr IT och de senaste Ären har det varit mobilapplikationsutveckling som dominerat. Allt fler skaffar smarta mobiler och antalet applikationer (appar) till dessa ökar konstant. Med en internetuppkoppling finns det idag ytterst fÄ begrÀnsningar för vad du kan göra med en smartphone. I takt med att antalet internetuppkopplade enheter eskalerar, ökar ocksÄ antalet illasinnade individer vilka ser Internet som sin frÀmsta inkomstkÀlla.I den hÀr kandidatuppsatsen intervjuades företagsrepresentanter angÄende hur företagen tÀnker kring implementationen av sÀkerhet vid utveckling av mobilapplikationer. Studien bygger pÄ en empirisk sÄvÀl som en teoretisk del.Det som framkommit under arbetet med uppsatsen Àr bland annat att företagen Àr vÀl medvetna om sÀkerhetsriskerna.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever Àr implementerad i grundskolan. Lagen innebÀr en skÀrpning för alla verksamheter som lyder under skollagen att se till barn och elevers rÀttigheter. De ska Àven bedriva aktiva ÄtgÀrder för att uppfylla lagens krav, samt utreda och förhindra att trakasserier och annan krÀnkande behandling uppstÄr. I en kvalitativ studie genomfördes intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ grundskolor. Detta för att ta reda pÄ deras instÀllning till likabehandlingsplanen och deras arbete med den.

Syftet med denna studie har varit att följa implementeringen av ett nytt svensk evidensbaserat program, SkolKomet, med fokus pÄ lÀrarnas upplevelser av implementeringsprocessen pÄ en skola. Metoden för detta Àr en kvalitativ, explorativ fallstudie. Triangulering sker genom intervjuer, observationer, dagboksanteckningar samt genom att vistas i den miljön som lÀrarna befinner sig i.LÀrarnas uppfattningar Àr förankrade i teorier frÄn implementationsforskningen, först i en analys för att fÄ en fördjupad förstÄelse av detaljerna och sedan i en syntes, för att söka en helhet bestÄende av ett meningsfullt mönster.Mönstret som utkristalliserats utifrÄn lÀrarnas uppfattningar Àr att metoden SkolKomet Àr vÀl integrerad i skolans befintliga verksamhet, men att vissa farhÄgor kring implementeringen finns - frÀmst avsaknaden av elever med problembeteende..

Som ett kostnadsreducerande verktyg har förpackningslogistiken synnerligen blivit ett attraktivt omrÄde inom den svenska detaljhandeln. Hur organisationer inom branschen sedan anpassar sig till förpackningslogistik blir i sig fundamentalt för utfallet. Med grund till detta har tre vÀlkÀnda aktörer inom den svenska detaljhandeln djupgÄende studerats. Dels för att belysa de möjligheter och svÄrigheter ett förpackningslogistiskt styre medför, men ocksÄ för att klargöra om hur ett företag bör förbereda sig organisatoriskt för att implementera ett förpackningslogistiskt förhÄllningssÀtt.Det teoretiska forskningsbidraget frÄn studien inkluderar ett förpackningslogistiskt hjÀlpmedel/analysverktyg för företag att förhÄlla sig till inför en eventuell implementation av den. UtifrÄn analysverktyget exemplifierades fem fundamentala steg som ett företag inom detaljhandeln bör ta i hÀnsyn för en lyckad förpackningslogistisk implementering och fortsatt styrning av den..

Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över vÀrlden och mÄnga företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebÀr att arbetsförhÄllanden för mÄnga arbetstagare pÄverkas och konsekvenserna för dem Àr inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts pÄ STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhÄllanden och hÀlsa pÄverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns dÀrför ett behov av att kunna mÀta eller uppskatta om nÄgon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartlÀggning av metoder som anvÀnts för att göra detta.UtifrÄn dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanstÀlla metoder som anvÀnts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle ocksÄ testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjÀlp av intervjuguiden och i vilken omfattning den tÀckte in de omrÄden som kommit fram i litteraturstudien.

Skolan Àr en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur hÀlsodirektiv framskrivs i skolhÀlsovÄrdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:? Vilka direktiv för hÀlsa finns för skolhÀlsovÄrden och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hÀlsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur pÄverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillÄts inomde nationella hÀlsodirektiven?Metod: Studien utfördes pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjÀlp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hÀlsa samt lokala styrdokument för skolhÀlsovÄrden och lÀrare.

Vid implementeringar av FIFO-arkitekturer har asynkrona FIFO-konstruktioner anvÀnts. Denna lösningsmetod har visat sig innehÄlla en del brister vid tillÀmpning pÄ höghastighets system, vilket ledde till att synkrona FIFOn började ersÀtta asynkrona FIFOn. Den synkrona arkitekturen har samma funktonalitet som de asynkrona typerna med fördelar som högre hastighet och enklare grÀnssnitt. I rapporten har olika FIFO-konstruktioner behandlats och jÀmförelser har gjorts mellan synkrona och asynkrona arkitekturer. Det vid ISY konstruerade SRAM-minnet har sedan avgjort vilken typ av FIFO-arkitektur som varit bÀst lÀmpad för implementering.

Syfte: Syftet Àr att undersöka och analysera hur arbete med CSR (Corporate SocialResponsibility) och hÄllbarhet kan manifesteras och implementeras i ett mindre företag för attstÀrka företagets varumÀrke.Metod: Uppsatsen grundas i en kvalitativ metod för att efterstrÀva en holistisk- ochövergripande bild. Metoden Àr explorativ och utforskande och ger en djupare insikt ochförstÄelse för företagets tillvÀgagÄngssÀtt. Som utgÄngspunkt för sekundÀra kÀllor harelektroniska och tryckta kÀllor samt akademiska artiklar anvÀnts.Slutsats: Efter avslutade studier kan konstateras att genom företagets stÄndpunkt i etik, moraloch vÀrderingar i kombination med de praktiska handlingar de utför, manifesteras ochimplementeras CSR- och hÄllbarhetsarbete i verksamheten. Kundens medvetande ger styrkanoch det vÀrdefulla i varumÀrket vilket leder till att dessa aktiviteter pÄ ett omsorgsfullt ochgenuint sÀtt bör planeras och genomföras för att behÄlla och stÀrka företagetsvarumÀrkesimage..

I dagens företagsklimat har kraven pÄ produktionskapacitet i tillverkande företag blivit allt högre. FörÀndringar i och utanför produktionen blivit mer dynamiska och komplexa och företagen mÄste sÀkerstÀlla stÀndig och hÄllbar utveckling av produktionen. Idag Àr ett vanligt förÀndringsinitiativ Lean, vilket Àr ett begrepp som innehÄller bÄde filosofi och principer samt kvalitativa och statistiska verktyg. Men ett stort antal av förÀndringsinitiativen misslyckas och företag som tidigare vunnit pris för operationell excellens klarar i mÄnga fall inte av att upprÀtthÄlla utvecklingen. För att lyckas med förÀndringar verkar det alltsÄ krÀvas nÄgot mer ? inte bara ett systematiskt ledningskoncept, som till exempel Lean.De senaste Ären har LKAB satsat pÄ ett antal förÀndringsinitiativ som syftar till att skapa en mer medveten kultur för att nÄ de uppsatta mÄlen enligt den framtagna strategin.

Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över vÀrlden och mÄnga företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebÀr att arbetsförhÄllanden för mÄnga arbetstagare pÄverkas och konsekvenserna för dem Àr inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts pÄ STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhÄllanden och hÀlsa pÄverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns dÀrför ett behov av att kunna mÀta eller uppskatta om nÄgon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartlÀggning av metoder som anvÀnts för att göra detta.UtifrÄn dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanstÀlla metoder som anvÀnts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle ocksÄ testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjÀlp av intervjuguiden och i vilken omfattning den tÀckte in de omrÄden som kommit fram i litteraturstudien.

Fo?r att implementera en adaptiv niva?reglering av ljudsignaler i en industriell miljo? kra?vs ha?nsyn till ma?nga faktorer info?r en reell implementering. Rapporten avser identifiera dessa faktorer, bedo?ma deras betydelse, samt presentera en grundla?ggande o?versiktlig implementeringsmetod. Fo?rutsa?ttningarna a?r ett verklighetsbaserat scenario, i form av ett nyinstallerat larmsystem i ett kontrollrum pa? ett pappersbruk, da?r ett av huvudma?len a?r att fo?rtydliga ljudande larmsignaler fo?r personalen.Da? fysisk tillga?ng till implementeringsmiljo?n var begra?nsad, samplades ljudmiljo?n sa? att analys av pa?verkande bruska?llors betydelse fo?r niva?regleringen kunde utfo?ras.

Abstract: Since the implementation of IFRS, many changes in accounting standards have occured. Companies that follow IFRS must therefore always adapt and change its accountingprinciples according to changes made by IFRS. The latest change that companies must consider and adapt to in their financial accounting is the revised version of IAS 19 regarding pensions. This study aims to investigate if there is a relationship between financial accounting and management accounting due to changes made by IASB. More specifically the study investgates how the removal of the corridormethod and the introduction of IAS 19 as an external approach has affected its management accounting in three large corporations in Sweden.

Vid organisatoriska förÀndringar Àr det vanligt att motstÄnd uppstÄr vilket kan leda till försÀmrad implementering av förÀndringen. Ledaren har hÀr en viktig roll men det rÄder delade meningar kring hur motstÄnd bÀst bör hanteras.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad som pÄverkar ledarens val av metoder för att hantera motstÄnd mot förÀndring. Fokus ligger pÄ ledarens instÀllning, orsaksförklaringar till förÀndringsmotstÄnd, metoder att hantera motstÄndet samt kontextens betydelse i förÀndringsprocessen.Uppsatsen Àr genomförd som en kvalitativ flerfallstudie med ett abduktivt förhÄllningssÀtt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra ledare och det empiriska materialet har analyserats genom innehÄllsanalys.Studien har visat att förÀndringens kontext Àr avgörande för val av metoder att hantera det motstÄnd som kan uppstÄ i en förÀndringsprocess. Underordnat kontexten hade instÀllningen en stor pÄverkan, bland annat i avseende pÄ ledarens subjektiva tolkning av motstÄnd och hur motstÄndet uttrycktes..

TjÀnsteorienterad arkitektur innebÀr nya möjligheter att implementera IT-system till lÀgre kostnader och pÄ kortare tid. Detta sker genom att direkt representera affÀrsprocesser i verksamhetens IT, i s.k. tjÀnster. OmrÄdet Àr dock nytt och kunskapen begrÀnsad. Detta arbete identifierar problem vid implementeringar av tjÀnsteorienterade arkitekturer.

Landstingen Àr organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav frÄn samhÀllet pÄ bland annat effektivare vÄrd har förÀndringar skett inom sjukvÄrden den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vÄrdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stÀrkt ledarskap samt mÄlstyrning. Ett populÀrt verktyg för detta ÀndamÄl Àr idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av tvÄ amerikaner, Kaplan och Norton. VÀrmlands landsting har, liksom mÄnga andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och mÄlsÀttningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att Àga rum under de nÀrmaste verksamhetsÄren.Sista kvartalet 2005 pÄbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet pÄ den enhet av VÀrmlands landsting som vi baserar vÄr uppsats pÄ, Kronoparkens vÄrdcentral i Karlstad.