Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Tre studenter med tvÄ olika inriktningar har tillsammans utfört ett examensarbete.Arbetet Àr ett led i ingenjörsutbildningen pÄ Jönköpings tekniska högskola pÄprogrammen Industriell organisation och ekonomi, med inriktning logistik ochledning och Maskinteknik med inriktning industriell ekonomi och produktion.Detta examensarbete har bedrivits pÄ Thules anlÀggning Hillerstrop. Thule Àr idag ettvÀrldsledande bolag som erbjuder transportlösningar för bilen pÄ ett sÀkert, enkelt ochelegant sÀtt (Thule 2007).Arbetets inriktning har varit att analysera och implementera ett fullt fungerandelagersystem för ett av Thules mellanlager med en kapacitet pÄ 2268 lagerplatser. Idetta lager lagerförs etiketter och monteringsanvisningar. Dessa tvÄ artikelgrupper Àrviktiga för Thules materialhantering, dÄ de tvÄ artikelgrupperna pÄ ett eller annat sÀttingÄr i varje slutprodukt som skickas ifrÄn Thules fabrik i Hillerstorp.Problemet som Thule hade med materialhanteringen vid mellanlagret var attlagerpersonalen hade svÄrigheter med att lokalisera de artiklar somproduktionsgrupperna behövde. Detta berodde i grunden pÄ otillrÀckligt mÀrktalagerplatser och bristande information om vad lagret innehöll.Analysen som examensgruppen har bedrivit innehöll en jÀmförelse mellan fyra olikalagerhanteringssystem.

ABSTRACTTitel: GavlegÄrdarnas BSC, Balanserat styrkort i ett fastighetsbolagNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Daniel Lazic & Adrian OttossonHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2011 - Maj Syfte: VÄr C-uppsats tar sin början i en litteratur- och fallstudie som vi utförde i kursen Verksamhetsstyrning 2 dÀr syftet var att fördjupa oss inom ett styrkoncept. Syftet med den hÀr studien Àr att uppdatera GavlegÄrdarnas balanserade styrkort. Genom en studie i litteraturen ville vi fÄ en uppfattning samt presentera hur ett effektivt styrkort kan vara utformat. DÀrefter ville vi identifiera de brister som finns i GavlegÄrdarnas styrkort och utifrÄn detta ge förslag pÄ hur uppdateringen av styrkortet kan gÄ till.Metod: I vÄr studie har vi arbetat utifrÄn en deduktiv ansats. Vi valde att arbeta kring en kvalitativ vetenskaplig metod dÄ vi skulle göra empiriska intervjuer.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka i vilken grad gymnasielĂ€rare kĂ€nner sig motiverade. Vi har valt att inrikta studien mot nyexaminerade lĂ€rare samt lĂ€rare med lĂ€ngre Ă€n 15 Ă„rs erfarenhet av lĂ€raryrket. Genom intervjuer har vi försökt analysera hur lĂ€rarna ser pĂ„ sitt arbete och vilka faktorer som pĂ„verkar deras motivation positivt respektive negativt. För att ge uppsatsen ett ytterligare perspektiv har vi sedan jĂ€mfört de nyexaminerades syn med de lĂ€rare som har lĂ„ng erfarenhet för att se om det finns nĂ„gra skillnader nĂ€r det gĂ€ller hur de ser pĂ„ arbetet som lĂ€rare. För att kunna uppnĂ„ studiens syfte valde vi att intervjua totalt 12 lĂ€rare i tvĂ„ olika lĂ€n, Östergötland och Kalmar lĂ€n.

Det finns olika hypoteser kring hur organisationer skall nÄ framgÄng och hur de skall fÄ tillgÄng till vÀsentlig information som gör att resultatet slutligen pÄverkas positivt. I detta sammanhang Àr nyckeltalen ett verktyg som kan reducera denna problematik genom att i stÀllet för att mÀta den direkta resultatpÄverkan av en ÄtgÀrd sÄ kan organisationen mÀta pÄverkan pÄ nyckeltalet. PÄ sÄ sÀtt kan beslut rationaliseras genom att styra de faktorer som antas leda till framgÄng. Det finns mycket teori om och kring hur nyckeltal skall utformas, implementeras och anvÀndas, men den stora frÄgan Àr hur de anvÀnds i praktiken av företagsledningen och organisationen? Motsvarar de teorins förvÀntningar med tanke pÄ utformning, implementering och anvÀndning? Vi genomförde en fallstudie pÄ ett tillverkningsföretag med syfte med att utforska de betydande aspekterna, för att skapa tillfredstÀllande nyckeltal, med fokus pÄ de icke-finansiella, som genomsyrar hela den löpande verksamheten i företaget.

Ett digitalt vÄgfilter av Richardstyp har implementerats i en FPGA pÄ ett utvecklingskort. Sampel kan skickas till filtret och mottas frÄn filtret via serieporten pÄ en dator. Metoden som anvÀndes Àr att en modell av filtret konstruerades i Simulink. Filtret har modifierats med avseende pÄ skalning, brus och stabilitet. VHDL-koden till filtret genererades i Simulink genom att bygga modellen av Xilinx Blockset.

Arbetet med miljöfrĂ„gorna Ă€r svĂ„ra att strukturera och dĂ€rför har olika internationella miljöstandarder skapats. SS-EN ISO 14000 Ă€r en serie internationella miljöstandarder, som i dagligt tal kallas ISO 14000 och i denna standard ingĂ„r ISO 14001 vilken kan anvĂ€ndas som grund vid uppbyggandet av ett miljöledningssystem och det Ă€r införandet av denna som analysen vilar pĂ„. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka hinder som kan uppstĂ„ vid införandet av ISO 14001-standarden. Även att identifiera vilka lösningar som finns att tillgĂ„ gĂ€llande hindren. Dessutom utforskas vilka de olika incitamenten Ă€r som driver en verksamhet till att vilja integrera miljöfrĂ„gor bland övriga beslut.

Undersökningens syfte var att synliggöra hur nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans senare Är upplever och uppfattar hÀlsa i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa. Studien utgÄr frÄn den kvalitativa forskningsansatsen dÀr semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hÀlsa Àr ett svÄr definierat begrepp med mÄnga dimensioner, vilket Àven litteraturen pÄvisar. Begreppets oklarhet visar att hÀlsa kommer till olika uttryck i undervisning.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur lÀrare skapar mening Ät alternativa verktyg/kompensatoriska hjÀlpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal frÄn fyra fokusgrupper bestÄende av sammanlagt 19 personer frÄn fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men Àven begrÀnsningar, med att anvÀnda it i klassrummet. De Àr eniga om att verktygen Àr anvÀndbara, men visar att det Àr viktigt att fundera kring hur de ska anvÀndas pedagogiskt. I pedagogernas berÀttelser framgÄr att elever har fÄtt bÀttre sjÀlvförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bÀttre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig ocksÄ ha ett pragmatiskt förhÄllningssÀtt till it och alternativa verktyg.

Humanistiska begrepp somkÀrlek har idag inte fÄtt sÄ stort utrymme i utbildning för sjuksköterskoreller ute i vÄrdverksamheterna. DÀrför var syftet med den hÀr studien attbelysa vad kÀrlek kan vara i omvÄrdnad. Studien utfördes som en systematisklitteraturstudie. I resultatet framkom tre teman: kÀrlek i relationen mellanpatient och sjuksköterska, kÀrlek som en osjÀlvisk handling och kÀrlekensbetydelse för patienter och anhöriga. UtifrÄn resultatet utformades en modellsom visar pÄ att kÀrlek Àr en osjÀlvisk handling som innebÀr att sjuksköterskangÄr utanför ramarna för omvÄrdnad, dÀr motivationen till kÀrleksfull omvÄrdnadkommer djupt inifrÄn sjuksköterskan sjÀlv och att kÀrlek skapar glÀdje hos bÄdesjuksköterskan och patienten.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Syftet med vĂ„r uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som Ă€r idĂ©bĂ€rarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmĂ€ssiga placering belyses.DĂ„ undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som anvĂ€nds för att kartlĂ€gga spridningen av modellen i kommunerna Ă€r NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkĂ€tundersökning, och vĂ„r mĂ„lpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen pĂ„ undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjĂ€lp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivĂ„ pĂ„ 5%. VĂ„rt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invĂ„narantal.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Anhöriginvandring har varit en stor del av invandringen till Sverige under mÄnga Är. Men det Àr först nu som regeringen har valt att lagstifta om att de som vill Äterförenas med en anhörig mÄste ocksÄ kunna försörja för denna och ha ett skÀligt boende. Detta Àr inget nytt fenomen i Europa men Sverige har alltid ansetts vara ett generöst land nÀr det gÀller migrationspolitiken. Trots införandet av ett försörjningskrav sÄ har det nya tillÀgget mÄnga undantag. Dessa omfattas inte av ett krav och mÄnga kan antas vara bland de största grupperna i det svenska samhÀllet.