Sök:

Sökresultat:

827 Uppsatser om Affärsdrivande verk - Sida 50 av 56

Genus - en medial konstruktion? : En kvalitativ text- och bildanalys av Cosmopolitan och FHM

Genom Ären har debatten om hur mÀn och kvinnor framstÀlls och portrÀtteras i media handlat om vilka signaler dessa sÀnder ut till samhÀllet, med tyngdpunkten pÄ negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhÄlls.I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur förestÀllningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan Àr ett medium som vÀnder sig till unga kvinnor i Äldrarna 20-30 Är medan FHM vÀnder sig till mÀn i Äldrarna 18-35.För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som Àr specifikt manligt respektive kvinnligt utgÄr uppsatsen frÄn en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskÀlla stÄr medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt.Uppsatsens genomförande vilar pÄ en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel stÄr 20 artiklar som Àr hÀmtade frÄn fyra olika utgÄvor frÄn respektive livsstilsmagasin under Är 2006, dÀr artiklar som pÄ nÄgot sÀtt behandlar sexualitet och relationer har analyserats.Med utgÄngspunkt frÄn det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har sÄledes vissa tendenser kunnat identifieras som visar pÄ att det finns tydliga skillnader, men ocksÄ likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrÄn ett manligt godkÀnnande dÄ hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhÄllande till mannen.

Film i svenskundervisningen : Vilka potentiella anvÀndningsomrÄden har filmmediet för svenskundervisningen i den svenska grund- och gymnasieskolan?

SvenskÀmnets kursplaner betonar att eleverna ska ges möjlighet att möta flertalet olika texttyper under sin utbildning. Film Àr ett medium som de allra flesta möter frekvent under sin fritid, att anvÀnda sig av ett sÄdant i undervisningssyfte bör ha stora motivationsrelaterade fördelar.Denna uppsats strÀvar efter att finna undervisningsmetoder som anvÀnder sig av film i utbildningssyfte, och att försöka peka pÄ arbetsomrÄden inom svenskÀmnet dÀr dessa metoder kan vara möjliga att nyttja.Uppsatsen Àr av konsumtionsart, alltsÄ har forskning konsumerats och sammanstÀllts till ett arbete. Jag har sökt och lÀst forskning inom en mÀngd omrÄden som alla kan relateras till film inom skolvÀrlden. Uppsatsen har inte avgrÀnsats till att beröra nÄgot sÀrskilt stadie av den svenska skolan, men en koppling till Àmnet Svenska finns.Ungdomarna som idag befolkar skolorna bÀr med sig mÀngder av kulturella erfarenheter nÀr de kommer, det Àr en svÄr, men viktig uppgift för skolan att ta tillvara pÄ dessa erfarenheter. Film Àr ett visuellt medium som talar till sina konsumenter pÄ mÄnga sÀtt, att ge elever förutsÀttningar att möta alla dessa meddelanden ligger Àven det inom skolan uppgift.Jag har försökt peka ut fem stycken omrÄden inom svenskÀmnet dÀr film passar sig som ett undervisningsmedium: Filmkunskap, som ger eleverna rÀtt verktyg för att tala om och resonera kring de filmer som de ser.

Minireningsverk i LuleÄ kommun: en funktionsstudie

Miljökontoret i LuleÄ har sedan 1997 gett tillstÄnd till ett antal minireningsverk i LuleÄ kommun. I april 2006 fanns det totalt 42 hushÄll med minireningsverk. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vilka typer av minireningsverk det finns i kommunen, hur de fungerar, vad som egentligen kommer ut frÄn anlÀggningarna och om serviceavtal finns. I examensarbetet finns en litteraturstudie över vad avloppsvatten innehÄller och allmÀnt hur minireningsverk fungerar. De reningsverk som finns i kommunen Àr frÄn tre olika tillverkare, arbetet innehÄller en beskrivning av dessa anlÀggningar baserat pÄ det material som finns frÄn tillverkarna.

Förstudie inför upprÀttande av verksamhetsomrÄde för dagvatten i LuleÄ kommun

De verksamhetsomrÄden som togs fram pÄ 1980-talet inom LuleÄ kommun var benÀmnda verk-samhetsomrÄde för vatten och avlopp. I begreppet avlopp omfattades sÄvÀl dag- som spillvatten. I samband med revideringen av verksamhetsomrÄden under Är 2008 valde dÄvarande arbetsgrupp att ta fram verksamhetsomrÄden för vatten respektive verksamhetsomrÄde för spillvatten. SÄledes saknas det för nÀrvarande verksamhetsomrÄden för dagvatten i LuleÄ kommun i och med denna revidering.Det övergripande mÄlet med denna rapport var att ta fram ett förslag pÄ arbetsmetodik som kan anvÀndas vid upprÀttande av verksamhetsomrÄde för dagvatten i LuleÄ kommun. En riskanalys skulle genomföras pÄ föreslagen arbetsmetodik.

Internrevisionens betydelse idag och imorgon

 Problem: Uppsatsens problemformulering bygger pÄ internrevisionens position idag, internrevisionens betydelse för företagen i Sverige samt internrevisionens betydelse för företag i Sverige i framtidenSyftet: Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av information frÄn respondenter, forskare samt litterÀra verk hitta intressanta aspekter som likheter samt olikheter gÀllande dagens och den framtida internrevisionen. Metod: Vi vÀljer kvalitativa metoder i vÄra undersökningar. Den kvalitativa metoden omfattar intervjuer med fyra svenska företag. Vi i denna uppsats försöker klarlÀgga om internrevisionens framtida utveckling och betydelse hos Svenska företag. Denna belysning sker med hjÀlp av faktorer som internrevisionens utveckling, tidigare forskningar om internrevision, organisering av internrevision, olika incitament som pÄverkar internrevisionen samt kommunikationskanalerna mellan internrevisorer, externrevisorer och styrelsen.  Teori: Svenska Koden för bolagsstyrning Àr en reglering som liknar den amerikanska modellen Sarbanes Oxley Act (SOX) som uppstod efter de omfattande skandaler och företagskonkurser i USA. Denna reglering tillÀmpades Är 2005 för svenska börsnoterade företag i Sverige vars syfte Àr att skapa mervÀrde för företagen.

Brazil?s Awake, Sweden?s Asleep? : De brasilianska demonstrationerna i svensk press juni-juli 2013

I denna uppsats undersöks representationen av de brasilianska demonstrationerna i svenskpress 15 juni-19 juli 2013. Fokus Àr Àven att utgöra hur nyheten har vinklats och hur dennavinkling tagit sig form, samt en jÀmförelse mellan sportjournalistik och övrig journalistik,p.g.a. nyhetens koppling till sport.Till min teoretiska ram har jag frÀmst anvÀnt mig av tre medieforskares verk ? Anna RoosvallsUtrikesjournalistikens antropologi, Mattias Ekmans Den globala rÀttviserörelsen i svenska medieroch Kai Hafez The Myth of Media Globalization ? som sammanfattningsvis berörnyhetsvÀrdering, utrikesjournalistisk, diskurs, hegemoni och globalisering.Uppsatsen anvÀnder sig av först en kvantitativ innehÄllsanalys, dÀrefter en kvalitativdiskursanalys. I den kvantitativa separeras artiklar frÄn sport- och övrig journalistik.

Miljöpolitik i praktiken: Den politiska kulturens inverkan pÄ policy

Den fundering som ligger bakom denna uppsats Àr varför lÀnder som i stort liknar varandra vÀljer att anvÀnda olika lösningar och har olika förhÄllningssÀtt gentemot klimatfrÄgan. I denna uppsats för jag fram politisk kultur och de bakomliggande vÀrderingarna som ett förslag till varför variationen uppstÄr. En annan grundlÀggande faktor jag testar Àr huruvida ett lands ekonomiska karaktÀr ocksÄ pÄverkar förhÄllandet i klimatfrÄgan. Tesen detta vilar pÄ Àr att ekonomiskt beroende av miljöbelastande verksamheter minskar benÀgenheten att föra en ambitiös klimatpolitik. De tvÄ nÀmnda variablerna kan kombineras pÄ fyra olika sÀtt vilket Àr anledningen till jag vÀljer fyra lÀnder; Sverige, Norge, Nya Zeeland och Australien som fall dÄ dessa har en kulturell uppdelning i skandinavisk och anglosaxisk kultur samt olika typer av ekonomier.

Flödesbalans för förÀdlingsverken i Svappavaara

LKAB har som mÄl att utöka produktionen av jÀrnmalmsprodukter till 37 miljoner ton Är 2015. Det planeras att öppna tre nya gruvor i nÀrheten av Svappavaara och dessa ska förse Svappavaaras förÀdlingsverk med rÄgods. I nulÀget anvÀnds endast rÄgods frÄn Kiruna och Gruvberget, och det Àr av intresse att kartlÀgga processdata med dessa malmer som rÄgods för att etablera ett nollÀge. PÄ det sÀttet finns det kÀnda referenser nÀr verken i Svappavaara förses med rÄgods frÄn andra dagbrott och gruvor.Syftet med examensarbetet var att göra en flödesbalans över produktionen i Svappavaaras verk för att skapa en nulÀgesanalys. Energi- och jÀrnförluster identifierades och möjligheten till Ätervinning av vatten och spill frÄn pelletsverket studerades.

"Tjudrad som en galen kossa" - om kvinnliga könsroller och sjukroller i Kristina Lugns poesi ur ett feministiskt och ett idéhistoriskt perspektiv

Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte och fick sitt genombrott 1983 med samlingen Bekantskap önskas med Àldre bildad herre. DÀremellan gavs samlingarna Till min man, om han kunde lÀsa (1976), Döda honom! (1978), Om ni hör ett skott... (1979) och Percy Wennerfors (1982) ut. Efter genombrottsdiktsamlingen kom Hundstunden (1989) och slutligen Hej dÄ ha det sÄ bra! (2003). Hon har Àven skrivit flera dramatiska verk och driver sedan 1997 teatern Brunnsgatan 4 i Stockholm.

Personlig fÀrgning eller tradition? : En komparativ studie i musikalisk interpretation

Den hÀr uppsatsen handlar om det som inom vÀsterlÀndsk konstmusik benÀmns interpretation eller tolkning, d.v.s. den process som börjar med artistens studium av musikverkets noterade förlaga och slutar med det klingande resultatet. Uppsatsens fokus Àr det sistnÀmnda ? artistens musikaliska gestaltning av ett verk. Syftet Àr att studera det estetiska spÀnningsfÀlt som finns inom interpretationskonsten: Ä ena sidan hyllas det personliga och unika; Ä andra sidan finns konventioner om vad som Àr rÀtt och fel i en tolkning.

Sourcingstrategier för komplexa produkter och system

 Denna uppsats behandlar hur sourcingprocessen av komplexa system pÄ Försvarets Materielverks (FMV) kan struktureras genom att undersöka parametrar som Àr viktiga att beakta vid outsourcing. En del av FMV:s strategi grundar sig i att minska den interna verksamheten och att lÀgga större Ätaganden pÄ leverantörer av systemlösningar, för att pÄ sÄ sÀtt kunna minska behovet av interna resurser. DÀrför blir det viktigt att besvara huruvida systemansvar bör tas av FMV eller av en leverantör.Rapporten behandlar processen om att fatta ett beslut om make-or-buy och nÀr och varför det Àr motiverat att överlÄta systemansvar till leverantörer. McIvors modell om outsourcing anvÀnds för att besvara frÄgan hur FMV bör fatta ett beslut rörande make-or-buy genom att modellen tillÀmpas pÄ tre pÄgÄende projekt. DÀrefter anvÀnds "the strategic supply wheel" för att bedöma vilka parametrar som Àr viktiga att uppfylla bÄde internt och externt vid outsourcing av aktiviteter beroende pÄ om tid, kostnad eller kvalitet Àr prioriterat i respektive projekt.

Det estetiska : en nÀrlÀsning av Martin Heideggers "On the way to Language"

I den hÀr uppsatsen har jag gjort en nÀrlÀsning av Martin Heideggers ?On the way to Language? (?Unterwegs zur Sprache?) skriven Är 1959. Boken som var Heideggers sista verk Àr en dialog mellan Heidegger och en japan som spelas av honom sjÀlv i syfte reflektera. Uppsatsen behandlar bokens tema om hur nÄgot frÀmmande oss sjÀlva (som Àr vi sjÀlva) kan mötas eller inte mötas genom ett sprÄk. Jag har i och med Heidegger sett pÄ ett sprÄks fara och begrÀnsningar liksom dess möjligheter och vÀgar till kunskap via dialogformen och den estetiska yttringen poesi.

Additiv tillverkningstekniks potential att inom en snar framtid anvÀndas för att konstruera enfamiljshus

Vid additiv tillverkning sÄ skapar man en produkt genom att sammanfoga material, till skillnad frÄn traditionella maskinbearbetningsmetoder som Àr sÄ kallade subtraktiva tillverkningsmetoder dÀr en produkt skapas genom att material tas bort frÄn ett rÄmaterial. I denna tillverkningsmetoden sÄ utgÄr man frÄn en CAD-modell av produkten. Vid produktionen sÄ lÀser den additiva tillverkningsmaskinen hela tiden av modellens tvÀrsnitt och lÀgger pÄ material lager för lager tills produkten Àr fÀrdig.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om additiva tillverkningsmetoder kan anvÀndas för att ersÀtta konventionella byggmetoder vid byggandet av enfamiljshus i framtiden. I arbetet undersöks Àven i vilken utstrÀckning som detta kan ske. För att besvara pÄ detta sÄ undersöks, förutom konventionella byggmetoder, Àven bygge av hus genom att anvÀnda prefabricerade byggelement, dÄ detta eventuellt kan vara en konkurrent till de additiva tillverkningsmetoderna.

Att leda olika generationer : En studie om hur projektledare gör för att leda projektdeltagare med olika generationstillhörighet

Den vĂ€sterlĂ€ndska kanon har varit ett omdiskuterat begrepp Ă€nda sedan dess intĂ„g i litteraturvetenskapliga kretsar - en debatt som pĂ„gĂ„r Ă€nnu idag. Debatten har frĂ€mst kommit att handla om kanons legitimitet i förhĂ„llande till dess representation, dĂ„ den sedan uppkomsten frĂ€mst har representerats av litteratur skriven av vĂ€sterlĂ€ndska mĂ€n. År 2004 uppmĂ€rksammades debatten i Norden, vilket resulterade i att Danmark fick en etablerad kulturkanon, som syftar till att representera det danska kulturarvet. Detta inspirerade till en liknande debatt i Sverige, dĂ€r folkpartisten Cecilia Wikström lade fram ett förslag pĂ„ en liknande svensk kulturkanon för att dĂ€rmed stĂ€rka det svenska kulturarvet. Detta förslag möttes av kritik frĂ„n olika hĂ„ll, vilket vi undersöker i denna uppsats för att ge en bild av kanons mĂ„nga aspekter.Uppsatsen Ă€r uppdelad i tvĂ„ delar: en makroanalys och en mikroanalys.

Tilltalsformer och personbeteckningar i skönlitterÀra översÀttningar mellan svenska och tyska

Tilltalsformer och personbeteckningar anvĂ€nds olika i svenskan och tyskan och kan dĂ€rför skapa kulturrelaterade översĂ€ttningsproblem. I tyskan anvĂ€nds idag du i informella och Sie i distanserade relationer medan nĂ€stan alla duar varandra i svenskan. I kombination med Sie anvĂ€nds Herr/Frau samt efternamn pĂ„ tyska; pĂ„ svenska anvĂ€nds nĂ€stan alltid förnamn. Personbeteckningar skiljer sig Ă„t genom att personens kön oftast specificeras pĂ„ tyska; pĂ„ svenska anvĂ€nds oftast neutrala beteckningar. ÖversĂ€ttaren mĂ„ste vĂ€lja mellan att anvĂ€nda tilltalsformer och personbe­teckningar som de Ă€r brukliga i kĂ€llsprĂ„ket eller som de Ă€r brukliga i mĂ„lsprĂ„ket.I den hĂ€r uppsat­sen undersöktes 16 svenska och 16 tyska skönlitterĂ€ra verk och deras över­sĂ€ttningar till det andra sprĂ„ket med fokus pĂ„ om tilltal och personbeteckningar översĂ€tts enligt en kĂ€lltextsorienterad eller en mĂ„lsprĂ„ksorienterad översĂ€ttningsstrategi.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->