Glimtar- En konsthall i UppsalaEn konsthall vid Uppsala stationsområde. Bredvid Katalinhuset, det gamla stationsmagasinet som idag huserar ett café, en bar med musikscen, och några mindre butiker.Konsthallen ska visa och förvara den samling som för närvarande finns i Uppsala konstmuseum i Uppsala slott, samt nya verk. En blandning av äldre och modern konst, måleri, skulptur, videoverk m.m.Byggnaden tornar upp och över Katalinhuset, hänger strax över dess taknock och öppnar upp med en 100 meter lång glasfasad mot stationsområdet. Den motsatta sidan mot Storgatan är sluten. Betongfasaden öppnar upp endast med ett fönster bakom det träd som redan innan fanns på platsen samt en glipa högst upp vid fasadens slut.En pelarsal under konsthallen med en lång trappa som leder besökaren upp i byggnaden genom ett inglasat entrérum.

När en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom förändras hela livssituationen för de närstående. För att kunna ge en individanpassad omvårdnad med god kvalitet för personer med Alzheimers sjukdom krävs en bra samverkan mellan sjuksköterskan och de närstående. Genom att få en ökad förståelse och kunskap om de närståendes upplevelser har sjuksköterskan möjlighet att möta de närståendes behov och stödja dem i vårdarrollen. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metoden utgår från Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys där tre självbiografier granskas och analyseras.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade.

Corporate Social Responsibility är ett aktuellt ämne och en strategi som många företag börjar använda sig mer av. Syftet i denna uppsats har varit att titta på tre svenska modebutikskedjor, deras CSR-arbete och CSR:s roll i intrycksstyrningen på företagen och därmed deras anseende.Den centrala teorin i denna studie har varit den om intrycksstyrning skriven av Erving Goffman i hans verkJaget och maskerna(2009). Vi har även använt oss av Archie B. Carrolls teori om CSR-pyramiden.Denna studie är komparativ och tre modeföretag har jämförts i deras intrycksstyrning samt i deras CSR-arbete. Intervjuer har hållits med CSR-ansvariga på respektive företag.

Denna uppsats undersöker Oscar Wildes sagosamling A House of Pomegranates sagor: The Young King, The Birthday of the Infanta, The Fisherman and his Soul och The Star-Child. Med en modifierad form av den tematiska kritiken analyseras hur makt tar sig uttryck i sagorna ?hur makten utövas, vilka som har tillgång till den, vilka som drabbas av den och vilka konsekvenser den har.En slutsats som dras är att samtliga sagor påvisar att makt innehåller något ont eller negativt i sin natur, på samma gång som godhet är relativt inkompetent. Då någon av de grymma makthavarna omvänds i sagorna slutar det ofta med deras död, som The Star-Child är ett exempel på. Begreppet makt definieras med hjälp av handboken Vad är makt? av Fredrik Engelstad, som också erbjuder utblickar mot olika både nutida och äldre maktteorier, och därmed sätter in analysen i en maktteoretisk kontext.Det är tydligt att A House of Pomegranates inte är ämnet för forskares och kritikers ögon lika ofta som andra av Wildes verk, varför denna uppsats har förhoppningar om att fylla en viss del av det tomrummet i forskningen..

I den här uppsatsen analyseras Nawal El Saadawis roman Den stulna romanen ur ett psykoanalytiskt perspektiv, inspirerat av Sigmund Freuds psykoanalys. Syftet med analysen är att nå djupare förståelse för romanen genom att analysera huvudkaraktärerna Bodour och Zakariyas personligheter. Genom detta perspektiv försöker vi fastställa huruvida Bodour och Zakariya lider av neuroser eller inte, och vad dessa i så fall kan bero på. Som inspiration inför analysarbetet har vi även tagit del av Diana Royers och Georges Tarabishis omfattande analyser av El Saadawis tidigare verk. Genom hermeneutisk metod och närläsning har vi läst och tolkat innehållet i Den stulna romanen med freudianskt inspirerade ögon.

I ljuset av en upphovsrätt som har till syfte att skapa incitament för nyskapande, innovation och tillgå allmänheten med kultur krävs förändring av lagstiftningen på området. Detta för att säkerställa de ensamrättigheter, rätt till exemplarframställning samt rätt till tillgängliggörande för allmänheten, en upphovsman erhåller till dennes verk. Idag ger förvisso den gällande rätten dessa rättigheter skydd. Emellertid bryter många svenskar mot detta skydd och gör intrång i den till upphovsmannen eller rättighetsinnehavaren knutna upphovsrätten. Att en förändring är påkallat inom området står klart eftersom ytterst få av dem som gör intrång i upphovsrätten åläggs ansvar för gärningen.  Dock finns olika synpunkter på i vilken riktning förändringen ska ske.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

Utanförskap är ett stort samhällsproblem inte bara i Sverige men även runt om i världen. De som bl.a. lider av utanförskap är muslimska kvinnor som bär hijab dvs. slöja av egen fri vilja. Detta kom jag fram till genom mina intervjuer med unga beslöjade kvinnor.

Examensarbetet berör den bild som Dagens Nyheter publicerade den 21 juni 2006 gällande Komvux och om skolan som en elitenhet. Åsikten är att unga med fullvärdiga betyg vandrar från gymnasium till Komvux, i uppsåt att höja betygen. På så sätt hoppas de att bli antagna till de mer attraktiva utbildningarna såsom jurist kandidatutbildning och läkarutbildning. För att verifiera eller dementera våra frågeställningar, har vi analyserat texter både kvantitativt och kvalitativt samt som vi gjort empirisk undersökning i form av intervjuer, vilket skall återge den sanna bilden av Komvux (Gamlebyskolan) i Varberg. Materialet som vi har använt oss av är bland annat rapporter från både skolverket och utbildningsdepartementet.

Studentexamen som företeelse fanns på läroverken i 100 år och betydde mycket, inte bara för studenterna utan också för deras familjer och hela det omgivande samhället. Syftet med studien har varit att studera hur läroverken, dess lärare och elever och det omgivande samhället skildras i några skönlitterära verk. Arbetet består av en historisk bakgrund och en genomgång av skönlitteratur som skildrar läroverk. Tidsperioden för studien är runt sekelskiftet 1800-1900 då mycket hände kring läroverken. De skönlitterära verken som studerats är Vad rätt du tänkt (E Bengtson), Flickan i frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm får en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman läroverksadjunkt (H Swensson).

Dematerialiseringen av konsten är inget nytt fenomen, den har pågått länge. Under konceptkonsten ansåg många att konsten är en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten är verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten är parallell med annan dematerialiserande samhällsutveckling och immateriell form utvecklas på internet och i virtuella världar. Konstens dematerialising för med sig förändrade konstnärsroller.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mitt författarskap, dess litterära språk och plats i den samtida litteraturen, genom att analysera min novell ?När hedningen kom till byn?.Undersökningen består av översikter över de genrer jag tycker min text passar inom: magisk realism, norrländsk litteratur och skräcklitteratur; undersökning av författares verk som har influerat mig och varit representativa för den genre de skriver inom; mina kurskamraters och handledares reaktioner och konstruktiva kritik på novellen.Resultaten av genreundersökningarna visar hur jag använt eller inte använt mig av respektive genres olika särdrag och markörer samt hur min text förhåller sig till dess samtida författare. I undersökningen av skrivprocessen framgick textens styrkor och svagheter.Mina slutsatser är att genrebestämningen av novellen är beroende av med vilken blick man väljer att läsa texten. Jag upptäckte också att jag delvis följer de traditionella skrivmönstren inom respektive genre samtidigt som jag har min egen särprägel och ton samt sätt att framställa en text..

The aim of the study is to investigate the relationship between text and picture in two works by Sven Nordqvist, with the focus on how the action is propelled. The two works are compared in order to bring out any differences in the relationship and what significance this can have for the interpretation. The study also considers the theory of conceptual worlds to examine how the books can promote pupils? literary understanding. The method of analysis is based on Rhedin?s (2001) theoretical concepts and elements of Nikolajeva?s (2000) terminology.

Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne.Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna.I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet.Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet. .