In the process of globalization, identity has become one of the central factors.An understanding of the difference that makes up our society has made thequestion of weather is it possible to envision a society where difference is thecommon ground, one that has been up for contest. To answer this we need to seeif this kind of democracy is possible at all. For this I?m turning to the socialmovments who while they are working close to the reality also can give us somereal answers. Therefore I have looked at how social movements adress identity,difference and conflict and concluded that three things are crucial in organizing ongrounds of difference.

There are lots of theories about participatory democracy, but rather few examples of how to create it in practice. In the 1930´s, scientists at the Chicago School, implemented some projects within the Chicago Area Project, with the aim to decrease the youth delinquency in the socio disadvantaged areas surrounding Chicago. In this thesis, I assess wether these projects, and in particular the one at the Russell Square Area, have some common features with the thoughts of two of the most famous participatory democrats, Carole Pateman and Benjamin Barber. My question is if the Chicago Area Project could be seen as an experiment in participatory democracy. I find that participatory democrats could benefit from the experiences of the Chicago Area Project.

What every theory of democracy has in common is a reference to ?a people? who are, in one way or another, collectively self-governing. Given that, surprisingly little attention has been paid to the so called boundary problem of democratic theory, or, in other words, the question of who should be included in the democratic community. Lately, the historically given boundaries have been questioned in favour of a cosmopolitan democracy. Still, little has been said about the boundary problem in general, especially from a theoretical point of view.

Uppsatsen granskar det avtal mellan Indien och USA som ingicks under 2006.Utifrån det rationella aktörsperspektivet har vi undersökt hur man kan förklara debeslut USA och Indien tog då de ingick avtal med varandra. Vi har använt oss avfyra grundbultar som utgångspunkt: målsättning, alternativ, valmöjligheter ochkonsekvenser. Med dessa fyra bultar har vi försökt förstå vilka för- och nackdelarIndien respektive USA haft när de ingick avtalet och hur de kan ha resonerat införundertecknandet av avtalet. Vi har också försökt se vilka konsekvenser avtalet kanha fått för icke-spridningsavtalet NPT och för andra länder i världen.Vi kom fram till att både Indien och USA agerat rationellt utifrån sinanationella intressen och att detta samarbete trots flera risker är betydande för bådaländerna och värt de uppoffringar som man gjort..

Utbildning har som regel inte fått hög prioritet av staten i Nicaragua. Det har bland annat medfört att analfabetism är utbrett samt att barn arbetar på gatan istället för att gå i skola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det civila samhället gör för att förbättra utbildningssituationen i Nicaragua. Det civila samhället i Nicaragua arbetar med en rad olika projekt där utbildning är ett av dem. Vi har med hjälp av teorier om demokratisering och det civila samhället kopplat samman vikten av utbildning för att ett land skall gå mot att bli en konsoliderad demokrati.

Over the last years there has been a considerable change in Swedish municipals. The number of municipals run by a rainbow coalition, a coalition made up of parties from different political blocks, has increased dramatically. Despite this clear pattern little research has tried to explain this increase. My thesis? aim is to try and clear the water around this subject by answering three questions about this type of coalitions.

Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¡Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motståndsrörelsen utifrån gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion på den rådande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar så menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstånd beläget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhället. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa på att alternativ till neoliberalismen existerar..

The aim of my study is to critically analyse the discourse behind two different integration projects in Sweden, by using post colonial theory. My hypothesis is that many projects intended for increased integration includes a view of immigrants as the ?Others? which can be seen in how one talks about integration and culture in the discourse behind integration projects.The first of these two projects aims at increased diversity in the cultural sphere, organized on at state level. The purpose of the second project is to increase the communication and results for schools in areas with a high rate of immigrants in Malmö. In my study I make a discourse analysis of the discourse behind these two projects and study how they are motivated and how one conceptualise culture and integration in these documents.

Syftet med denna uppsats är att påvisa de likheter som finns mellan det kommunistiska KPML(r)/RKU och det nazistiska NSF i deras kritik mot den representativa demokratin. Uppsatsen bygger på en komparativ ideologianalys. materialet består av artiklar, rapporter och partiprogram som publicerats på Internet. I teoriavsnittet stödjer jag mig på Dahls och Lipsets problematiseringar av fenomenet demokrati- extremism och relationen mellan olika typer av extremism. Undersökningen visar att de nutida "vänster"- och "högerextremisterna" har mer gemensamt än vad som kan anas.

This essay discusses in a comparative way the Swedish and Norwegian legal system, mainly laws that contain adoption regulations. It also compares the administrative work that the government in both countries practices in relation to the individual person. In this essay, focus lies on the legal rights of the child in the adoption process and how well the government and its service meet the requirements from abroad.This essay has shown that the government has many rules and regulations that regulate their work and that all the sub processes are designed to ensure the child?s best in the adoption in both Sweden and Norway. Despite some differences in the investigation process, the work is very much alike.

Ever since its conceptual birth, the questioning of consequences due to the implementation of ideas from the reformation doctrine, called New Public Management, has been a common occurance among those who have dedicated themselves to research in superior methods of Public Administration. What this thesis aims to do is shed light upon what value-conflicts may occur within public administration organisations when they begin to idealize the rationalization of economic issues. The goal of this thesis will be fulfilled through the creation of two ideal types of public administration that exist in opposition to each other. These two ideal types will show two different views on how decision-making and organisation will be managed in their respective sectors. By doing this, there will be clarification as to what conflicting values arise with the implementation of ideas taken from New Public Management, as well as defining the fundamental difference between which ethical decision model is used..

I denna uppsats så tar vi upp frågan om individuell lönesättning för domare. Detta blev nyligen implementerat för Sveriges domare på initiativ av Domstolsverket. Frågan blev en konflikt då domarna ansåg att det var ett hot mot deras självständighet i den dömande verksamheten då individuell lönesättning skulle kunna vara ett verktyg för styrning. Vi har intervjuat domare och Domstolsverket och vi har gjort en argumentationsanalys av det som skrivits om frågan och jämfört parternas argumentation. Vi har även belyst frågan genom att använda Lennart Lundquists teori om demokratins väktare samt ett ramverk utvecklat av Björn Johnson om policyöversättning.

Regimen i Iran är i denna stund utsatt för stor press från USA och EU3 som vill få regimen att avbryta dess kärnteknikprogram. USA hävdar tillsammans med de europeiska stormakterna att det iranska kärnteknikprogrammet inte har fredliga syften, istället menar de att det används som kamouflage för att utveckla kärnvapen. Iran menar att påståendena är osanna och att landet är i behov av kärnenergi i takt med att deras befolkning snabbt expanderar. Syftet med vår uppsats är att bringa klarhet kring problematiken. Därför fokuserar vi på att undersöka Irans motiv för respektive emot ett anskaffande av kärnvapen.

This paper has its aim to investigate in which way the theory about the dynamic of the triadic nexus, presented by Brubaker, needs to be revised. In the first place this theory is presented and after then applied on the triad formed by: the Hungarian national minority in Transylvania, Romania and Hungary. Through the empirical evidences, that are presented here by following up the political relations and its dynamics over time between the three fields, is shown that the theory is usable for the case in question. Further as we approach the more actual development of the political life in the triad appears a need to deal with one more field which would be for example the NATO or/and EU.This means that Brubakers theory has to be revised so it would take in account a forth field and that of an international organization/institution. The arguments for this needed change is put forth through empirical evidences on the political relations that the two states has with NATO or/and EU and the huge influence these have on the states..

År 1980 startade Iran-Irak kriget som pågick i åtta år. Kriget utspelade sig mellan två starka makter i Mellanöstern. Jag har undersökt varför kriget kunde pågå så länge och koncentrerat mig på medlingens roll i att avsluta en konflikt.Under arbetet har jag diskuterat tre anledningar till varför medlingsförsöken i Iran-Irak kriget misslyckades. FN:s svaga handlingar, de konservativa mullornas utnyttjande av kriget och slutligen supermakternas ingripande i kriget är de orsaker jag funnit som svar. För att analysera konflikten och komma fram till mitt resultat har jag använt mig av teorier om medling.Resultatet i arbetet kan användas för att ge en inblick och förklaring till dagsläget i Iran och Irak och Mellanöstern i stort.