UtgÄngspunkten för studien Àr den statliga styrningen och dess förÀndring frÄn detaljstyrning till en mer allmÀnt formulerad mÄlstyrning. Ett omrÄde dÀr det hÀr kan mÀrkas Àr integrationspolitiken som formuleras genom allmÀnna mÄl och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande Àr den offentliga förvaltningen som bör föregÄ med ett gott exempel gentemot övriga samhÀllet. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mÄngfaldsarbete med mÄlet att personalens etniska sammansÀttning ska spegla samhÀllet i övrigt. NÄgra mer precisa direktiv hur detta ska uppnÄs och exempelvis hur det ska mÀtas anges inte.

Syftet med uppsatsen Àr att utröna om det gÄr att urskilja nÄgra könsstereotypa mönster inom den straffrÀttsliga processen i vÄldtÀktsmÄl. Min frÄgestÀllning Àr: Finns det nÄgon förutbestÀmd mall över hur mÄlsÀgande skall agera i den rÀttsliga tillÀmpningen av bestÀmmelserna om vÄldtÀkt i 6:1 BrB, för att anses vara trovÀrdig? En grundlÀggande utgÄngspunkt i diskussionen Àr att förestÀllningarna om rÀtten uppstÀller de kriterier som skall gÀlla för rÀtten och den praktiska tillÀmpningen. VÀrderingar och förestÀllningar om rÀtten Àr dÀrmed centrala för förstÄelsen av rÀtten och den juridiska processen. Jag har valt att rikta fokus mot den straffrÀttsliga processen rörande vÄldtÀkt och centralt blir dÄ Àven förestÀllningar om genus.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra vilka faktorer i lÀrares arbetsmiljö i storstad och mindre tÀtort, som samvarierar med lÀrares upplevda hÀlsa. För att uppfylla detta syfte har tre frÄgestÀllningar utformats: (1) Vad i arbetsmiljön upplever lÀrarna som stressorer vilka pÄverkar deras upplevda hÀlsa? (2) Vilken roll spelar skolledningen respektive kollegorna för lÀrarnas upplevda hÀlsa? (3) Hur korrelerar lÀrarnas upplevda hÀlsa med deras fysiska aktivitetsgrad?MetodEn kvantitativ metod i form av enkÀter har anvÀnds för att kunna besvara och analysera syftet och frÄgestÀllningarna. I huvudsak har enkÀten utformats med fasta svarsalternativ. Ett sÄ kallat bekvÀmlighetsurval har gjorts i val av skolor, dÀr lÀrare pÄ respektive skola som velat delta i studien har legat till grund för resultatsammanstÀllningen.

Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), en lag vars primÀra syfte Àr att skapa lika spelregler för alla entreprenörer inom den europeiska unionen (EU) genom att bland annat förhindra diskriminering, korruption och s.k. svÄgerpolitik bland EU:s statliga och kommunala organisationer. Lagen har sedan den infördes 1994,( Persson (1996)), givit upphov till mÄnga tankar, funderingar och framförallt Äsikter. Tanken med studien Àr att identifiera olika arbetssÀtt hos bÄde offentliga och privata bestÀllare med inriktning pÄ förvaltning samt park- och grönyteskötsel. Varför jobbar man pÄ ett visst sÀtt? Finns det nÄgon djupare bakomliggande tanke eller Àr det för smidighetens skull de jobbar pÄ ett specifikt sÀtt? Syns det i slutresultatet huruvida entreprenaden upphandlats bra eller dÄligt? Syftet med rapporten Àr sÄledes att studera upphandlingsförfaranden pÄ privat och offentlig marknad.

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förĂ€ndrades det skatterĂ€ttsliga sanktionssystemet pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de administrativa myndigheterna skulle kunna pĂ„föra ekonomiska sanktioner istĂ€llet för de allmĂ€nna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att fĂ„ en effektivare och jĂ€mnare rĂ€ttstillĂ€mpning dels att sanktionen skulle kunna anvĂ€ndas mot ett större antal skattskyldiga som lĂ€mnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lĂ€mnat in deklarationen för sent.DĂ„ en skattskyldig har lĂ€mnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n muntligen eller dĂ„ ingen deklaration har lĂ€mnats alls sĂ„ kan denne pĂ„föras en sanktion i form av ett skattetillĂ€gg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillĂ€gget dock inte pĂ„föras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felrĂ€kning eller skrivfel?, ?rĂ€ttelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rĂ€ttelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

Syfte: Med start Är 2009 genomförde den svenska regeringen flera ÄtgÀrder för att minska de administrativa kostnaderna för företagen, varpÄ revisionsplikten för mindre aktiebolag upphörde. Finansieringen för de mindre företagen Àr en viktig frÄga för ekonomisk tillvÀxt i Sverige, och för att kunna utöka verksamheten krÀvs kapital. Det vanligaste i Sverige Àr att all expansion sker med lÄnade pengar. För dessa företag Àr det av yttersta vikt att kreditprövningen sker med stor aktsamhet för att undvika framtida förluster. Vi stÀller oss dÀrför frÄgande till hur den frivilliga revisionen pÄverkar företagets möjligheter till lÄn och i förlÀngningen den expansion som Àr viktig ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv.

Före Är 2009 lÄg ansvaret för den operativa djurskyddskontrollen hos kommunerna men i och med regeringens proposition 2007/08:63 flyttades ansvaret över till lÀnsstyrelserna. Kontrollresurser i antal Ärsarbetskrafter minskade nÄgot efter överflytten och antalet personer som dessa var fördelade pÄ minskade med 22 % första Äret och Äret dÀrpÄ med ytterligare 35 %. Antalet genomförda kontroller har halverats sedan lÀnsstyrelsen tog över ansvaret för djurskyddskontrollerna. I forskningen har man sett att de största kÀllorna till stress hos andra arbetsgrupper bland annat varit personliga konflikter, hög arbetsbelastning, brist pÄ samordning, organisatoriska begrÀnsningar och ineffektivitet. Djurskydds-handlÀggare Àr ett yrke dÀr hot och vÄld förekommer, inte bara under inspektioner utan Àven i sociala medier.

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förĂ€ndrades det skatterĂ€ttsliga sanktionssystemet pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de administrativa myndigheterna skulle kunna pĂ„föra ekonomiska sanktioner istĂ€llet för de allmĂ€nna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att fĂ„ en effektivare och jĂ€mnare rĂ€ttstillĂ€mpning dels att sanktionen skulle kunna anvĂ€ndas mot ett större antal skattskyldiga som lĂ€mnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lĂ€mnat in deklarationen för sent.DĂ„ en skattskyldig har lĂ€mnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n muntligen eller dĂ„ ingen deklaration har lĂ€mnats alls sĂ„ kan denne pĂ„föras en sanktion i form av ett skattetillĂ€gg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillĂ€gget dock inte pĂ„föras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felrĂ€kning eller skrivfel?, ?rĂ€ttelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rĂ€ttelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

Dagens globala marknad stÀller allt högre krav pÄ företag att förlÀgga tillgÀngliga resurser korrekt inom verksamheten samt att hantera de effektivast möjligt. Supply Chain Management har pÄ senare tid blivit en allt viktigare del av företagen för att nÄ framgÄng och effektivisera företaget i sin helhet. Total Àgandekostnad Àr ett verktyg vilket kan anvÀndas för att ge företagen en överblick över samtliga kostnader, direkta som indirekta, som tar hÀnsyn till fler parametrar Àn endast tillverkningskostnaden. Vid undersökning av kostnader Àr det viktigt att ta del av och effektivisera inköpsarbetet dÄ inköpsavdelningen oftast svarar för majoriteten av ett företags totala kostnader. ABB Motors and Generators i VÀsterÄs, studiens fallstudieobjekt, tillhör koncernen ABB Ltd med anor frÄn 1883 men som funnits i nuvarande form sedan 1988.

Uppsatsen behandlar ett urbant grÀnsomrÄde i Barcelona. Studien syftar till att visa att det Àven i det urbana rummet finns grÀnser. GrÀnser som inte Àr tydligt utstakade, men skapade i tidsrummet och formade av olika processer som lett fram till dagens situation. De utvalda omrÄdena för studien Àr barriosen Poble Sec och El Raval i stadens distrikt Sants Montjuïc respektive Ciutat Vella. De bÄda barriosen/kvarteren angrÀnsar till varandra, men skiljs ÀndÄ Ät av den stora avenyn Paral?lel.

Denna studie bygger pÄ ett uppdrag frÄn UmeÄ kommuns personalfunktion. I UmeÄ kommuns JÀmstÀlldhetsplan 2012-2014 stÄr det att det ska genomföras en ?analys av möjligheten till lÀrande och utveckling och om det finns skillnader som Àr könsrelaterade samt vidta ÄtgÀrder med anledning av resultaten?. Det övergripande syftet för studien Àr att granska och analysera vilka möjligheter medarbetare inom UmeÄ kommun har till utveckling och lÀrande och sÀrskilt om det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn. VÄr frÄgestÀllning Àr: hur pÄverkas möjligheterna till lÀrande och utveckling av organisationsförÀndringar och kön? Studien utgÄr frÄn tre teoretiska ramverk: politisk styrning och organisationsförÀndringar, arbetsliv och könsamt kompetensutveckling.

Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner dÀr sÄ kallade internprissÀttning sker. Genom internprissÀttningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lÄgbeskattade lÀnder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmÀssiga villkor styr prissÀttningen upprÀttats. De svenska bestÀmmelserna för internprissÀttning utgÄr frÄn korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlÀngdsprincipen.

Att skolan ska arbeta med hÀlsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhÀlsovÄrden ska vara en tydlig aktör i det hÀlsopreventiva arbetet som samhÀllet riktar till barn och ungdom. DÀrtill betonas skolhÀlsovÄrdens medverkan i det hÀlsopedagogiska arbetet sÄsom hÀlsofrÀmjande undervisning eller individuella hÀlsosamtal. UtifrÄn ett individanpassat arbetssÀtt utgör hÀlsosamtalet en naturlig del av hÀlsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsÀttningar för skolsköterskans hÀlsosamtal med elever i skolan med fokus pÄ individ, grupp- och organisationsnivÄ. Skolsköterskor inom den kommunala skolhÀlsovÄrden med representation frÄn tre lÀn ingick i studien.

Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.

Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.