Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Forskning visar att lÀrares arbetssituation har förÀndrats och lÀrare idag Àr osÀkra pÄ vilka arbetsuppgifter som ingÄr i deras yrke. LÀrare ser ökade arbetsuppgifter som ett hinder dÄ elever riskerar att inte fÄ det stöd de Àr i behov av. Denna studie kommer dÀrför att undersöka hur grundskollÀrare uppfattar sina arbetsuppgifter i förhÄllande till sin arbetstid. Studiens frÄga har belysts utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats som relaterar till hur mÀnniskor uppfattar olika situationer, dÄ mÀnniskor uppfattar och erfar vÀrlden olika. Fem intervjuer med grundskollÀrare ligger till grund för denna studie.

SyfteSyftet var att undersöka hur resursfördelningen för elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik ser ut idag. Vad Àr resurs för sÀrskilt stöd i matematik och vem Àr i behov utav det? Hur fördelas de och stÀmmer fördelningsmodellen med behovet av sÀrskilt stöd i matematik? Hur anvÀnds resurserna och har det blivit mer eller mindre resurser till förmÄn för sÀrskilt stöd i matematik?MetodMed en kvalitativ forskningsansats intervjuades fyra rektorer i ett lÄgt, lÄgt/medelt, medelt respektive högt resurstilldelningsomrÄde. DÀrefter följdes resultatet upp och stÀlldes mot forskningsbaserad litteratur och styrdokument. Fenomenet belystes ocksÄ utifrÄn information frÄn personal inom den administrativa resursfördelnings faktorn.

Denna uppsats Ă€r en pilotstudie för Regionförbundet Östsam. Den syftar till att kritisera och testa en metod som behandlar serviceutbudet i tĂ€torter inom FjĂ€rde storstadsregionen. Denna metod bygger pĂ„ att kartlĂ€gga utbudet, vikta detta enligt en poĂ€ngmodell och sedan analysera resultatet och söka skapa en ortsklassificering. Metoden Ă€r tĂ€nkt vara ett verktyg i modern regionalplanering och kunna förbĂ€ttra serviceutbudet i regionen. I studien har svensk regionalpolitiskt historia, centralorts- och nĂ€tverksteori anvĂ€nts för att visa pĂ„ hur modern regionalplanering söker skapa samarbeten utifrĂ„n funktionella omland och inte genom administrativa omrĂ„den.Det studien visar Ă€r att metoden stĂ„r i förhĂ„llande till den politik som förs av dess anvĂ€ndare.

Denna kvalitativa studies syfte Àr att undersöka, kartlÀgga och analysera sociala interaktionsmönster kring beslutsprocessen pÄ Migrationsverkets asylprövning utifrÄn asylbeslutsfattares perspektiv. Genom att luta sig mot teori om beslut inom ramen för administrativt beteende samt teori om ansvarfördelning analyseras empirisk data insamlat med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare frÄn olika asylprövningsenheter.Studiens resultat visar att det finns invecklade sociala interaktionsmönster i asylbeslutsfattandet samt att tre kommunikationstyper kunde identifieras; informella, formella och semiformella. Beslutsfattare vÀxlar mellan dessa typer i beslutsprocessens olika steg. Med hjÀlp av utvecklade sociala kommunikationsmönster, omsÀtts en tidspressad beslutsplan i handling. Sammantaget pÄvisar studien den administrativa mÀnniskans begrÀnsade rationalitet.

MervÀrdesskattebedrÀgerier inom den gemenskapsinterna handeln Àr idag ett utbrett problem. I och med den inre marknadens framvÀxt och det gemensamma mervÀrdesskattesystemets struktur har nya former av mervÀrdesskattebedrÀgerier uppstÄtt. DÄ den inre marknaden öppnades 1993 togs den fysiska tullkontrollen bort och kvar Äterstod endast en administrativ kontroll. Till dess att en fullstÀndig harmonisering kan genomföras pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet tillÀmpas destinationslandsprincipen pÄ gemenskapsintern handel mellan nÀringsidkare. För att undvika dubbelbeskattning har regler om gemenskapsinterna förvÀrv framtagits.

MervÀrdesskattebedrÀgerier inom den gemenskapsinterna handeln Àr idag ett utbrett problem. I och med den inre marknadens framvÀxt och det gemensamma mervÀrdesskattesystemets struktur har nya former av mervÀrdesskattebedrÀgerier uppstÄtt. DÄ den inre marknaden öppnades 1993 togs den fysiska tullkontrollen bort och kvar Äterstod endast en administrativ kontroll. Till dess att en fullstÀndig harmonisering kan genomföras pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet tillÀmpas destinationslandsprincipen pÄ gemenskapsintern handel mellan nÀringsidkare. För att undvika dubbelbeskattning har regler om gemenskapsinterna förvÀrv framtagits.

Harmonisering inom redovisning Àr aktuellt bÄde internationellt och nationellt. FrÄn och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgÄ frÄn IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har dÀrför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mÄl att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, dÀrför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsÄtgÀrder framstÀllts som ska bidra till att uppnÄ mÄlet. En av dessa förenklingar Àr K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och bestÄr av kategorierna K1-K4. Den hÀr studien inriktar sig pÄ K1-regelverket och syftet Àr att reda ut om K1-regeverket Àr en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrÄn redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjÀlp av information frÄn fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslÄs att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och slÀppt dem samtidigt, med krav att tillÀmpa dem.

SammanfattningBokföringsnÀmnden (BFN) Àr en statlig myndighet under regeringen som Àr statens expertorgan pÄ redovisningsomrÄdet. De ansvarar för att frÀmja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrÄn praxis. Redovisningen har dock gÄtt frÄn att ha styrts utifrÄn principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. PÄ senare tid har nÀmligen BFN antagit en ny strategi genom att utfÀrda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillÀmpa frÄn 2014.Problematiken Àr att BFN inte har nÄgon föreskriftsmakt utan endast fÄr ge ut allmÀnna rÄd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstÄr en konflikt bÄde gÀllande hur reglerna skall tolkas samt vad som gÀller juridiskt.VÄrt syfte Àr att förstÄ hur de kommande regelverken frÄn bokföringsnÀmnden uppfattas samt hur de kommer att pÄverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Denna undersökning syftar till att studera skolledarens upplevelse och hantering av, i egenskap av mellanchef, rollöverbelastning, rollkonflikt och rollosÀkerhet. Skolledare befinner sig i en komplex roll med mÄnga förvÀntningar pÄ sig som kan vara svÄra att leva upp till och hantera. Denna studie Àr en kvalitativ undersökning. Resultaten kan i korthet sammanfattas med att alla skolledare i undersökningen upplevde rollöverbelastning och rollkonflikt medan endast ett fÄtal skolledare upplevde en rollosÀkerhet. De pÄverkades av och hanterade rollöverbelastning, rollkonflikt och rollosÀkerhet pÄ olika sÀtt.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte Àr att titta nÀrmare pÄ dessa utredningar och förslag för att se vaddet kan fÄ för konsekvenser för aktieÀgare, borgenÀrer och bolagsrÀtten i Sverige.

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten pÄ ett stort svenskt företag. DÀrtill jÀmförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens Äsikter om vad tid bör lÀggas pÄ, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att Ästadkomma denna jÀmförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkÀtsvar har erhÄllits frÄn fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats Àr de största konstruerande avdelningarna pÄ Scanias FoU enhet lokaliserad i SödertÀlje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lÀgger en betydande del av sin arbetstid pÄ rutinartade uppgifter.

Ämnet deltagande och dialog i planeringsprocessen diskuteras flitigt pĂ„ dagens planeringsinstitutioner. Att allmĂ€nheten besitter unik kunskap om ett omrĂ„de som de lever i, eller pĂ„ annat sĂ€tt brukar dagligen, rĂ„der det knappast nĂ„gra tvivel om. AllmĂ€nheten har kunskaper om ett omrĂ„des kvalitĂ©ter, brister och potential. Individer formar ett omrĂ„des sociala vĂ€rden genom sĂ€ttet pĂ„ vilket de anvĂ€nder och identifierar en plats. Denna sortens kunskap Ă€r vĂ€ldigt viktig, och svĂ„r för en kommun att införskaffa genom vanliga omrĂ„desanalyser. FrĂ„gan Ă€r hur kommunen kan fĂ„ ta del av denna kunskap.

Jag har gjort mitt examensarbete hos Leonhard Nilsen & Sönner AS (LNS) pÄ anlÀgget Rana Gruber som ligger i Storforshei kommun nÄgra mil utanför Mo i Rana. LNS Àr Nord-Norges största entreprenör. Jag har valt att lÀgga focus pÄ luftkvaliten i underjordsdelen inom gruvannlÀgningen. Arbetet innefattar problem som kan uppstÄ i en djup gruva men Àven förslag till förbÀttringar. Gruvans nivÄer har tvÄ luftschakt som förser gruvan med luft för att förse annlÀggninger med frisktluft.

Denna uppsats Ă€r en pilotstudie för Regionförbundet Östsam. Den syftar till att kritisera och testa en metod som behandlar serviceutbudet i tĂ€torter inom FjĂ€rde storstadsregionen. Denna metod bygger pĂ„ att kartlĂ€gga utbudet, vikta detta enligt en poĂ€ngmodell och sedan analysera resultatet och söka skapa en ortsklassificering. Metoden Ă€r tĂ€nkt vara ett verktyg i modern regionalplanering och kunna förbĂ€ttra serviceutbudet i regionen. I studien har svensk regionalpolitiskt historia, centralorts- och nĂ€tverksteori anvĂ€nts för att visa pĂ„ hur modern regionalplanering söker skapa samarbeten utifrĂ„n funktionella omland och inte genom administrativa omrĂ„den.Det studien visar Ă€r att metoden stĂ„r i förhĂ„llande till den politik som förs av dess anvĂ€ndare.