Datum: 2011-06-10 Titel: Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Införandet av verkligt värde och dess påverkan på dubbelbeskattningen Lärosäte: Mälardalens högskola Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA400) Författare: Belma Bjelevac och Ida Emet Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformuleringar: 1. Hur kan dubbelbeskattningen upprätthållas vid införandet av verkligt värde i företagens redovisning? 2. I och med upprätthållandet av dubbelbeskattningen vid införandet av verkligt värde, hur kan:a) den administrativa bördan förhindras att öka?b) redovisningens kvalitet utvecklas utifrån detta?3.

På grund av ökande trafik ut till ön Henningsvär på Lofotens östkust, skulle den befintliga bron som endast består av ett körfält behöva breddas, detta för att rymma ytterligare ett körfält. Statens vegvesen, Norge vill undersöka möjligheten att förstärka befintligt bärande konstruktion med kompositmaterial för lasterna av ytterligare en vägbana. Examensarbetet går ut på att bedöma hur väl kompositmaterial fungerar som förstärkning av den bärande konstruktionen. Konstruktionen består av en lådbalk i betong med både spänn- och slakarmering. Målet är att presentera fungerande förstärkningsmetoder för både moment och tvärkraftskapacitet.

Skolan är ett forum där varje elev har olika förutsättningar, förmågor och erfarenheter. Alla elever har rätt att utvecklas inom samtliga ämnen, vilket föranleder att läraren bör anpassa undervisningen utifrån flera perspektiv och många olika individers behov. Idrott och hälsa A är en kurs inom vilken det finns en stor bredd där en rad olika moment skall få ta plats. I en klass kan det förekomma stor variation mellan elevers förutsättningar, där alla har olika förmågor och där somliga elever har särskild fallenhet för vissa moment. Vilka rättigheter har elever med särskild fallenhet inom moment som till exempel basket, simning och friidrott? Ger kursen Idrott och hälsa A möjligheter för dem att utveckla och fördjupa kunskaper, färdigheter och förmågor inom den specifika idrotten? Undersökningens syfte var att genom intervjuer studera vilka erfarenheter fem lärare som undervisade i kursen Idrott och hälsa A på gymnasiet har då det kommer till att arbeta med elever som är särbegåvade inom en specifik idrott.

För mig som blivande lärare är det viktigt att veta hur man på bästa sätt får eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lära, vilka läraregenskaper är viktiga? Min litteraturgenomgång visar att intresse för ämnet är viktigt och därför har jag undersökt vilken inställning lärarstuderande har till de naturorienterande ämnena. Jag har använt mig av en enkät och intervjuer för att få svar på mina frågor. Undersökningen visar att en stor del av de lärarstuderande tycker att biologi är det viktigaste NO-ämnet och att moment som människokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar också att de lärarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-ämnena ska ägnas åt praktiska moment.

Bakgrund: Aktuell forskning visar att sjuksköterskors tid för administrativa uppgifter ökar och att tiden för den patientnära omvårdnaden blir allt mindre. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans patientnära tid, tid avsatt för dokumentation och annat administrativt arbete i jämförelse med opublicerad data från 2007. Metod: Åtta strukturerade observationer med kvantitativ forskningsansats genomfördes 2011 på samma ortopediska avdelning och med samma metod, som vid observationerna 2007. Resultat: Sjuksköterskornas patientnära tid 2011 visade sig ha minskat i jämförelse med 2007, även tid för dokumentation i patientjournalen hade minskat något. Vid en summering av annat administrativt arbete sågs en ökning från 49,9 % 2007 till 59,8 % 2011 av den totala arbetstiden.

Min rapport har följt upp hur Bergenudds jobbar i dagsläget med deras byggservice och hur de jobbar för att effektivisera deras produktion och öka förtjänsten.Jag har byggt min rapport på samtal med snickare och hantverkare som jobbar med servicejobben på Bergenudds. Jag har även fört diskussioner med arbetsledare och VDn: Dan Lindbäck om deras uppfattningar och idéer hur effektiviteten kan ökas.Byggbranschen har tyvärr fått ett dåligt ryckte att vara väldigt ineffektiva och ta för lång tid att utföra deras jobb. Problemet är att det kan vara många olika moment som kräver en noggrann planering och samordning. Det är där som jag har upplevt att det drar ut på tiden när hantverkaren måste vänta på elektrikern eller rörmokaren. Det är många moment som ska samordnas på ett så smidigt sätt som möjligt.

Syftet med denna rapport är att ta reda på styrketesternas funktion på polisutbildningen vid Umeå universitet. Som bakgrund till rapporten ligger bland annat egna iakttagelser om stora skillnader i resultatet vid styrketesterna. Tillvägagångssättet har bestått av intervjuer med momentansvariga för styrketesterna, tidigare lärare samt inläsning på ämnesområdet. Under teoridelen förklaras styrketesternas olika moment, uppbyggnad och krav. I rapporten beskrivs rikspolisstyrelsen krav om en specifik utbildningsplan.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur STIM:s insamlings- och fördelningsregler ser ut och ta reda på varför det är på det sättet, samt att undersöka ifall det finns några brister och hur de i sådant fall kan åtgärdas.För att få fram orsaken till utformningen av de insamlings- och fördelningsregler STIM använder har vi valt en kvalitativ studie där vi intervjuat STIM. Vi har även intervjuat olika aktörer, exempelvis musikförlag, som har kontakt med STIM, för att belysa eventuella brister. Totalt har vi gjort sju intervjuer. Vi har dessutom använt sekundära källor så som årsredovisning och material från STIM:s hemsida till beskrivandet av insamlings- och fördelningsreglerna.STIM:s insamlings- och fördelningsregler är utformade av styrelsen och baseras på olika faktorer. Bland annat har STIM krav från upphovsrättssällskap i världen att hålla sina administrativa kostnader nere.

Denna uppsats syftar till att undersöka fem lärarstudenters attityder till ämnet utbildningsvetenskap och deras upplevelser av vad som kan förändras för att förbättra detta ämne eller om de anser att ingenting behöver förändras inom ämnet utbildningsvetenskap. Detta med anledning av att högskoleverket tidigare har utrett ämnet utbildningsvetenskap, där de gett förslag till åtgärder på de moment där utbildningen tycks vara ofullkomlig. Vi vill se om våra intervjuade studenter verkar mer tillfreds efter högskoleverkets förslag på revideringar (HSV, 2008) som gjorts på de högskolor som inte uppnått fullgoda resultat inom ämnet utbildningsvetenskap. Vi har valt att inte specifikt inrikta oss på just den undersökta högskolans förslag från högskoleverket gällandes revideringar, utan valt teman som innefattar de moment som tycks vara vanligast förekommande att högskoleverket försöker förbättra.Arbetet ger en översikt över tidigare utredningar gjorda av bland annat högskoleverket, men även andra rapporter som innefattar de teman vi valt att inrikta oss på i detta arbete. Våra frågeställningar har uppkommit utifrån dessa teman, vilka vi tror kan bli betydelsefulla för våra valda intervjupersoners attityder och uppfattningar kring ämnet utbildningsvetenskap.

Denna studie syftar till att beskriva chefers syn på administration inom stadsbyggnadsförvaltning och att identifiera förbättringsmöjligheter inom administrativt arbete. Studien bygger på fem individuella, kvalitativa intervjuer och en workshop. I studien deltar fyra enhetschefer och en avdelningschef från en stadsbyggnadsförvaltning i Sverige. Till detta tillkommer en litteraturdel som baseras på bilden av chefsarbete, chefsrollen i offentlig sektor och två förbättringsstrategier Lean och Sex Sigma. I workshopen används Sex Sigma´s fiskbensdiagram som verktyg. Informanternas syn på administration är framförallt att den anses som nödvändig.

Med hjälp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har ämnat hitta svar på frågor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att eleverna blivit så pass invaggade i fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel råd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare än till något intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt då fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda eleverna för det demokratiska samhället. Vi kommer fram till att eleverna bör tränas i demokrati, men att denna träning även bör präglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för eleverna..

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktärsämneslärarna på gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gäller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktärsämnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mån de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda på vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrån frågeställningen i syftet, på en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktärsämneslärare inom avsedda program fördelat på fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade känner sig kompetenta i sitt verksamma karaktärsområde i och med att de har både relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill ägna sin tid åt den tekniska delen som intresserar dem mest.

Syftet med denna undersökning är att se om eleverna själva upplever att de får större motivation till utveckling om idrottslektionerna blir nivåanpassade vid de olika aktiviteterna de arbetar med. Undersökning genomfördes 2009-03-03 på Klågerupskolan genom en enkätundersökning bland skolans årskurs 8 och 9. Resultatet av undersökningen visade att elever i tonåren själva tror att en nivåanpassning vid idrottens olika moment skulle ge ökad motivation till utveckling hos dem. Undersökningen har också tydligt visat att en överväldigande majoritet skull klara av fler moment, tycka det var roligare och skulle våga mer på lektionerna om det var nivåanpassat. Min slutsats är att elever i tonåren själva tror att de motiveras mer till utveckling vid nivåanpassning men att det är viktigt att de får arbeta nivåanpassat med nytt gruppindelningsbyte vid de olika momenten som finns inom ämnet idrott och hälsa..

I detta examensarbete som har gjorts tillsammans med EAB AB har syftet varit att skapa ettberäkningsprogram, som en applikation i Microsoft Excel. För att dimensionera gavelbalkar istålbyggnader.För att skaffa sig en uppfattning om hur man handberäknar snittkrafterna i en statiskt obestämdbalk, gjordes det en litteraturstudie. Denna ledde till att det valdes olika metoder för att beräknasnittkrafterna, bland annat valdes Cross-metod för att beräkna momentet i stöden.Beräkningarna av snittkrafterna gjordes i alla balkens stöd. Under dimensioneringsprocessengjordes bland annat interaktionskontroller mellan moment och normalkraft i varje stöd. Dettagjordes för att få en så noggrann dimensionering som möjligt.

Denna uppsats syftar till att undersöka fem lärarstudenters attityder till ämnet utbildningsvetenskap och deras upplevelser av vad som kan förändras för att förbättra detta ämne eller om de anser att ingenting behöver förändras inom ämnet utbildningsvetenskap. Detta med anledning av att högskoleverket tidigare har utrett ämnet utbildningsvetenskap, där de gett förslag till åtgärder på de moment där utbildningen tycks vara ofullkomlig. Vi vill se om våra intervjuade studenter verkar mer tillfreds efter högskoleverkets förslag på revideringar (HSV, 2008) som gjorts på de högskolor som inte uppnått fullgoda resultat inom ämnet utbildningsvetenskap. Vi har valt att inte specifikt inrikta oss på just den undersökta högskolans förslag från högskoleverket gällandes revideringar, utan valt teman som innefattar de moment som tycks vara vanligast förekommande att högskoleverket försöker förbättra.Arbetet ger en översikt över tidigare utredningar gjorda av bland annat högskoleverket, men även andra rapporter som innefattar de teman vi valt att inrikta oss på i detta arbete. Våra frågeställningar har uppkommit utifrån dessa teman, vilka vi tror kan bli betydelsefulla för våra valda intervjupersoners attityder och uppfattningar kring ämnet utbildningsvetenskap.