Syftet med studien är att undersöka vilka roller Axel Oxenstierna och Johan Adler Salvius hade i det fredsförberedande arbetet inför och under fredskongressen i Westfalen, men även att utifrån Salvius brev till Oxenstierna undersöka hur deras relation såg ut under den aktuella tidsperioden. De uppgifter som framkommer i Salvius brevväxling till Oxenstierna angående deras relation, samt deras roller och uppgifter under de fredsförberedande åren 1643-1648 kommer därefter att analyseras och jämföras med hur detta har skildrats av historieskrivarna Gunnar Wetterberg och Sune Lundgren. De resultat som studien har frambringat visar på att både Oxenstierna och Salvius var innehavare av mycket centrala roller i det fredsförberedande arbetet, samt att deras tidigare relativt nära relation till varandra försämrades något under åren 1643-1648..

Detta arbete syftar till att få klarlägga hur pedagoger från förskoleklassen upp till årskurs tre arbetar för att stödja barn med specifika svårigheter i matematik. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågor av två förskolepedagoger, två fritidspedagoger, två lärare och en specialpedagog. Anledningen till valet av område är dels egna negativa erfarenheter från matematiklektioner, när man satt oförstående medan klasskamraterna räknade på. Dels det allmänintresse för ett kärnämne som alla har haft i skolan. Syftet är att lyfta hur pedagogerna på en skola arbetar för att stödja elever med matematiksvårigheter.

SammanfattningI mitt examensarbete om dyskalkyli eller som det också kallas, specifika matematiksvårigheter vill jag visa på problematiken kring dessa inlärningssvårigheter, dels vill jag visa att det inte råder enighet bland forskare och andra professionella på ämnesområdet. Om verkligen dyskalkyli är en rimlig diagnos eller inte. Oenighet råder också om problemets omfattning samt vilka orsakerna är till att vissa elever får inlärningssvårigheter i matematikämnet. Jag drar även vissa paralleller och jämförelser med dyslexi eftersom denna diagnos är sedan länge accepterad och används utan ifrågasättande både i skolans värld och i resten av samhället.För att kunna genomföra detta examensarbete så har jag ägnat mig åt litteraturstudier, Internetsökningar, idéutbyte med matematiklärare samt tillbakablickar på mina egna erfarenheter som lärarvikarie. Eftersom jag själv under min skoltid och som student på lärarutbildningen haft stora problem med delar av matematiken så har det varit extra intressant att försöka belysa problemet kring inlärningssvårigheter i matematik.När jag studerat litteraturen så har jag funnit att två personer representerar skilda ståndpunkter angående matematiksvårigheter.

Uppsatsen analyserar inledningsvis vad Method Acting innebär. Den ryske regissören och skådespelaren Konstantin Stanislavskij utarbetade i början på förra seklet ett system vars uppgift var att utforma ett skådespeleri som bröt mot normen av, vad han tyckte var, orealistiskt spel. Med naturalismen kom kravet att teaterns uppgift var inte att försköna verkligheten utan att visa verkligheten som den var. Stanislavskij besökte, tillsammans med the Moscow Art Theatre, USA i början på 1920-talet och presenterade sitt system för den amerikanska publiken. Några av hans lärljungar stannade kvar och började lära ut de nya skådespelarteknikerna.

The purpose of this study was to examine if there was a relation between birth order, gender and locus of control. There where 162 participants in the study, 44 men, 115 women. Birth order was coded into three levels. There where no significant differences between birth order and locus of control. The result showed that female participants where more external when it came to locus of control.

Syftet med detta arbete var att få inblick i hur jag som undervisande lärare kan upptäcka och arbeta med elever i matematiksvårigheter, inom gruppen, alltså inkluderande undervisning. En litteraturstudie är genomförd som i huvudsak berört Adler, Magne, Ljungblad, Malmer samt Engström. Jag har även genomfört en översiktsdiagnos i en klass för att upptäcka elevernas starka och svaga sidor i matematik. En djupare analys gjordes av två elever för att bland annat få en helhetsbild av dessa elever och deras inställning till matematik. Utifrån de svårigheter eleverna visade upp utformades fyra arbetspass för att stärka eleverna inom dessa områden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter på ?nya lärarutbildningen? med inriktning på historia upplever sin ämnesutbildning i allmänhet och sin ämnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhåller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera ämnesdidaktiska frågor. För att svara på detta genomfördes två gruppintervjuer med tio lärarstudenter som har läst minst 40 poäng av kursen Historia för lärare, på högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjälp av den hermeneutiska metoden. Som teori används Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt Schüllerqvists teori om ämnesdidaktik i den ?nya lärarutbildningen?.

Vi vill med denna studie bidra till att förstå hur barns status och popularitet påverkas av kläder i grundskolan. Våra resultat visar att kläder påverkar popularitet och status i ett komplext samspel med andra faktorer, såsom beteende och umgänge. Kläder börjar bli viktigt för status och popularitet någon gång under mellanstadiet. Det är då barnen börjar bry sig om sin egen, och andras, klädsel. De måste förhålla sig till ett socialt spel där bl.a.

Gunilla Johansson och Maria Tykeson "Dyskalkyli skolans stöd- och hjälp - en demokratisk rättighet". Syftet med examensarbetet är att synliggöra fenomenet dyskalkyli samt hur detta hanteras av pedagoger och specialpedagoger på några skolor. Våra frågeställningar är följande: Hur urskiljer och kartlägger pedagoger på aktuella skolorna elevernas matematiska svårigheter? Hur ser de matematiska svårigheterna ut, dvs vilka typer av matematiska svårigheter förekommer? I vilken omfattning skickas eleverna vidare för bedömning eller utredning för att urskilja om det förekommer svårigheter som skulle kunna leda en diagnos så som t ex dyskalkyli? Vilket stöd- och vilken hjälp får eleverna med matematiska svårigheter på de aktuella skolorna? Våra teoretiska utgångspunkter utgår ifrån Björn Adler, Gudrun Malmer och Gunnar Sjöberg som alla skriver om dyskalkyli matematiska svårigheter och bedömningar samt utredningar. För att få svar på våra frågor, intervjuade vi pedagoger och specialpedagoger ifrån tre olik skolor i nordvästra Skåne.

The purpose of this thesis is to identify and analyse the view and consciousness of history present in essays written by Swedish high school students in 1877 and 1929. A theoretical framework was established in order to accomplish this, based on the theories of Peter Aronsson and Jörn Rüsen (through Lars Andersson Hult) that defines consciousness of history through a matrix that expresses a progression as well as a scaling complexity. Furthermore, the theories of Knut Kjelstadli and Magnus Hermansson Adler were adopted to establish two different types of view of history: one adhering to a view of history where groups and individuals are seen as integral to the progression of history, and the other explains historical process through more functional explanations, such as dependant on cultural and social structures.This framework erects ideal-types of different types of view and consciousness of history, and the thesis at hand strives to categorise the different kinds of view and consciousness of history found in the studied essays in accordance with these ideal-types through two different models based on the above mentioned theories.The findings presented here largely point to a view of history that is largely centered on an actor-oriented view of history, where individuals such as kings and generals are given a central position when historical events are being narrated, and is present in both 1877 and 1929, with some shifting nuances. As for the consciousness of history the lion part of the analysed texts can be seen adhering to a more traditional type of consciousness in 1877, although a slight shift can be seen towards a more complex type of consciousness in the texts from 1929..

Adler, Ann-Christiné (2009). Mötet mellan lärare och föräldrar ? en undersökning av lärares och föräldrars upplevelser av de informella samtalen med varandra. (The meeting between teachers and parents - An examination of teachers and parents experiences of the informal talks with each other). Lärare har ett stort uppdrag som innefattar många olika former av arbetsuppgifter. En uppgift är att samarbeta med föräldrar.

Syftet med denna undersökning är att genom en empirisk studie försöka att se om det finns korrelation mellan svårigheter med ordavkodning och svårigheter med grundläggande aritmetik. Det finns flera tänkbara samband mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter enligt forskning. Aktuell forskning utgår från flera pers- pektiv och forskarna är inte överens om några enkla och tydliga samband. Vår undersökning omfattade en population på sammanlagt 104 elever, 69 med svenska som modersmål och 35 med annat modersmål. Urvalet bestod av elever i år 4 och år 5 från två skolor i två olika delar av Sverige.

Inna Sevelius: Bristande självhävdelse och självständighet: En studie av neurosbegreppet hos Tora Sandström. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, magisteruppsats, vårtermin, 2010. Uppsatsens syfte är att bidra till historiseringen av neurosbegreppet genom en analys av begreppet hos en kvinnlig pionjär inom psykoanalysen i Sverige. Studien inbegriper en diskussion av Sandströms neurosbegrepp i relation till annan samtida psykoanalytisk teori och andra samtida tankeströmningar samt en analys av begreppets konsekvenser för Sandströms syn på barnuppfostran och på den terapeutiska praktiken. Enligt Sandström uppstår neuroser pga bristande självhävdelse under uppväxten.

Organisationer tillämpar ekonomistyrning för att öka verksamhetens lönsamhet ochproduktivitet genom att påverka anställdas beteende i en bestämd riktning. Till följd avorganisationers komplexitet löper det dock en risk att intentionen med styrsystem inte ligger ilinje med hur det uppfattas av användaren. Denna studie ämnar därför till att fastställahuruvida en organisations styrsystem uppfattas som möjliggörande alternativt begränsande föranvändaren. Användares uppfattning besvaras dels generellt, dels genom att studera hurvariablerna anställningstid, ålder och chefsnivå har en inverkan på användarens uppfattning.Studien syftar även till att redogöra för möjliga förklaringar till funna samband.Denna studie och dess teorimodell utgår från Adler och Borys (1996) forskning som hardiskuterat formaliserings utformning i termerna möjliggörande och begränsande.Användarens uppfattning mäts genom att fokusera på användarens effektivitet, dessinställning, dess utrymme för innovation, dess mål i korrelation till organisationens mål samtdess motivation.En avgränsning har gjorts till anställda med chefsbefattning på ett fallföretag, Trafikverket.Insamling av data har skett genom en enkätundersökning. Bivariat analys har i sin turtillämpats för att finna korrelationer mellan den beroende variabeln, uppfattning, och deoberoende variablerna, anställningstid, ålder respektive chefsnivå.Analysen diskuterar det empiriska materialet sammanställt utifrån respondenters svar.Resultatet av studien visar att majoriteten av användarna uppfattar organisationens styrsystemsom möjliggörande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnorna i BBCs serie ?Sherlock? representeras och förhåller sig till traditionella könsroller. Då serien är en nytolkande version som utspelar sig på 2000-talet till skillnad från originalen som utspelar sig drygt 100 år tidigare blir det intressant att undersöka hur mycket som förändras från originalen av Sir Arthur Conan Doyle. Karaktärerna har genomgått stor förändring genom denna nytolkning, och även nya karaktärer har skapats för serien. I analysen kommer bland annat Connells teorier om genus att användas för att definiera genus och fastställa hur en man och kvinna bör vara enligt samhällets normer, detta kompletteras med D.H Meehans definierade stereotyper.