Det pågår en ständig debatt mellan olika parter i samhället angående betesskador orsakade av klövvilt. Huvudmålet med dagens viltförvaltning är att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgången i landskapet. Syftet med studien var därför att kvantifiera fodermängden för klövvilt i skogslandskapet, undersöka hur olika skötselåtgärder påverkar foderutbudet och analysera kostaderna för dessa. Studien begränsades till ett sammanhängande område i Holmen Skogs distrikt Egen skog. Med hjälp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har foderutfallet för ett antal olika foderskapande skötselåtgärder tagits fram. I de flesta simuleringar var målet att maximera nuvärdet, men det alternativ som skapade absolut mest foder var när målet istället sattes till att maximera biomassan i skogslandskapet.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Med ett växande fokus på ett långsiktigt hållbart samhälle som tar ansvar för miljönsträvar fordonstillverkare efter att sänka energiförbrukningen på sina fordon. Dettaarbete behandlar hur man kan sänka bränsleförbrukningen för lastbilar medpåbyggnader. En påbyggnad kan t.ex. vara en kran, en lastväxlare eller enbetongpump. En metod för att sänka energiförbrukningen är att sänka det varvtal somlastbilens dieselmotor arbetar vid.

The European Brown bear (Ursus arctos) has gone from basically being extinct in Sweden to, 2008 being estimated to a total of 3298 individuals. When looking at the new Swedish moose management system it is important to have an ecosystem-based approach and therefore include all the parts that moose impacts on and from in the management, especially the brown bear. Primarily in the spring and early summer the brown bear is a significant predator on moose calfs which must be taken into account in moose management. When the bear recolonize areas that it has previously been eradicated from, it will once again come in contact with people who are not accustomed to the bear's role in the ecosystem. We studied three groups of moose management areas with different predation by bears.

Traditionellt utvärderas effekter av kognitiv träning med objektiva prestationsmått. Syftet med uppsatsen var att undersöka självskattad exekutiv funktion som ett alternativt mått för att utvärdera effekter av kognitiv träning. Som utfallsmått valdes The behavior rating inventory of executive functioning - self report (BRIEF-SR). Vidare användes blandad design med för- och eftermätning samt tre oberoende grupper. Gymnasieelever (n = 63) delades in i; aktiv träningsgrupp, aktiv placebogrupp och passiv kontrollgrupp.

Projektet ProFlexA syftar till att automatisera gjutgodsrensning av stålgjutgods vid lågavolymer genom att använda ny adaptiv teknik såsom flexibla fixturer och gripdon samtkraftstyrning. Projektet bedrivs av Linköpings Tekniska Högskola och Lunds TekniskaHögskola med stöd av tre gjuterier i Mellansverige samt systemintegratörer och leverantörer.Automatisering av gjutgodsresning har länge varit föremål för både forskning ochkommersiellt intresse. Det finns idag fungerande lösningar främst riktat mot aluminiumgodsoch högre produktvolymer.Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida Robotstudio, och mer specifikt desstilläggsmodul Machining, var lämpligt för användning vid gjutgodsrensing. För att detta skallvara möjligt på hårdare material krävs kraftstyrning, vilket finns som tillval i den tidigarenämnda tilläggsmodulen.För att ha möjlighet att testa machiningmodulen och få en uppfattning om vad Robotstudio ärkapabelt till genomfördes först en självstudie av programmet. Som delmål för instuderingengenererades en visuell robotcell enligt ett av ProFlexA:s tidigare koncept förgjutgodsrensning.

En stor del av befolkningen har en hörselnedsättning men långt ifrån alla som skulle kunna dra nytta av hörselhjälpmedel söker vård i tid. Det finns ett behov av att kunna göra ett snabbt och enkelt screening-test hemifrån och i flera andra europeiska länder har det för det ändamålet tagits fram telefon- och Internetbaserade hörseltest av tresiffertyp. Dessa tester spelar upp tre inlästa siffror samtidigt som ett störande brus-ljud och en adaptiv metod används för att automatiskt uppskatta testpersonens genomsnittliga, uppfattbara signal-brus-förhållande. Studier har visat att förmågan att urskilja tal i brus försämras för personer med hörselnedsättning och att den absoluta uppspelningsvolymen inte spelar väsentlig roll så länge ljudet är klart hörbart. Ett svenskt talmaterial för ett sådant test har tagits fram inom EU-projektet HearCom. Syftet med examensarbetet var att implementera och validera en funktionell och prisvärd lösning i samarbete med en aktör inom telekommunikationsbranschen. Efter en upphandlingsprocess valdes ett Linux-baserat system med den öppna telefonserver-programvaran Asterisk. En normalstudie genomfördes där resultaten pekar på att det utvecklade testet är jämförbart med liknande test i andra länder.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att skapa en förståelse för ätstörningsproblematiken utifrån den subjektiva upplevelsen hos personer som är friskförklarade samt perspektivet från en behandlares inom området.Hur kan ett ätstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad får personen motiverad till en förändring av sitt beteende?Hur ser förhållandet till kost och träning ut efter en friskförklaring? Vad innebär frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehåller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett åldersspann mellan 20-34 år med olika ätstörningsproblematikbakgrunder. För att få ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades även en behandlare inom området.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att skapa en förståelse för ätstörningsproblematiken utifrån den subjektiva upplevelsen hos personer som är friskförklarade samt perspektivet från en behandlares inom området.Hur kan ett ätstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad får personen motiverad till en förändring av sitt beteende?Hur ser förhållandet till kost och träning ut efter en friskförklaring? Vad innebär frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehåller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett åldersspann mellan 20-34 år med olika ätstörningsproblematikbakgrunder. För att få ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades även en behandlare inom området.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att skapa en förståelse för ätstörningsproblematiken utifrån den subjektiva upplevelsen hos personer som är friskförklarade samt perspektivet från en behandlares inom området.Hur kan ett ätstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad får personen motiverad till en förändring av sitt beteende?Hur ser förhållandet till kost och träning ut efter en friskförklaring? Vad innebär frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehåller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett åldersspann mellan 20-34 år med olika ätstörningsproblematikbakgrunder. För att få ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades även en behandlare inom området.

Föreliggande kandidatuppsats handlar om att söka beskriva samverkan och konflikt i samband med naturresurshantering. Undersökningens forskningsobjekt är ett försök till lokal samförvaltning som togs av lokala invånare i Tivedsbygden, en skogsbygd i gränslandet mellan Västergötland och Närke. Visionen om detta hållbara naturresursarrangemang lyckades dock aldrig nås. Initiativet togs i samband med ett landsbygdsutvecklingsprojekt pågick under åren 2009-2011. Min tolkning är att detta försök präglades av samverkan och konflikt.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att skapa en förståelse för ätstörningsproblematiken utifrån den subjektiva upplevelsen hos personer som är friskförklarade samt perspektivet från en behandlares inom området.Hur kan ett ätstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad får personen motiverad till en förändring av sitt beteende?Hur ser förhållandet till kost och träning ut efter en friskförklaring? Vad innebär frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehåller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett åldersspann mellan 20-34 år med olika ätstörningsproblematikbakgrunder. För att få ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades även en behandlare inom området.

Genom att fusionera (sammanföra) data från olika sensorer kan ett resultat uppnås som ger mer än de enskilda sensorerna var för sig. Här utreds vilka sensorer och sensorfusionsmetoder som kan vara aktuella att använda för Scanias adaptiva farthållare (ACC). Den adaptiva farthållaren anpassar det egna fordonets hastighet inte bara till en förinställd hastighet utan även till framförvarande fordons hastighet. Scanias ACC-system använder idag en radar för måldetektering.Det finns ett antal algoritmer och arkitekturer som passar för sensorfusionssystem beroende på nivån hos sensordatan och användningsområdet. Minstakvadratmetoder kan användas då data ska matchas mot en fysisk modell, ofta med lågnivådata.

Att ha ett autismspektrumtillstånd innebär en omfattande störning i utvecklingen som karaktäriseras av stora brister i förmågan till social interaktion, kommunikation och i hög utsträckning ett ritualistiskt och stereotypt beteende. Det finns en stor variation i uppvisade svårigheter och hur barn svarar på en intervention, vilket försvårar att dra samstämmiga slutsatser om vad som är effektiv träning för barnen. De mest studerade behandlings­programmen är de med tidig intensiv hembaserad beteende­intervention (EIBI). I denna studie undersöktes 11 barn före och efter ett års träning med beteendeterapeutisk intensiv­träning inom rutinvården. Syftet var att se om träningen påverkade barnens adaptiva förmågor och förändring av problembeteenden.