Det debatteras ofta om huruvida skolmaten är tillräckligt bra eller inte. I tidigare studier har det visat sig att eleverna ansåg att skolmaten smakade illa och att många elever inte åt lunch över huvudtaget. Det finns studier som påvisat att elevernas inlärnings - och koncentrationsförmåga har påverkats negativt av utebliven skollunch. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med elevgrupper för att få fram vilka åsikter som förekommer om skolmaten. I vår frågeställning och analys har vi fokuserat på elevinflytande och förbättringar av skolmaten. Vårt resultat visar att det inte förekommer några större skillnader mellan pojkar och flickors åsikter om mat.

Syftet med studien var att ge en beskrivning av hur lärarna uppfattar sitt uppdrag när det gäller ordningsproblem och brott i skolan. Vi försökte även ta reda på om lärarna är medvetna om vilka befogenheter de har att ingripa vid ordningsproblem, enligt Sveriges Lagar, tidigare Sveriges Rikes Lag. Studien genomfördes på sju olika skolor i en kommun i norra Sverige. Studien visade att det finns en stark vilja att ingripa vid brottsliga handlingar, men det framkom även en rädsla för att bli skadad, polisanmäld eller utsatt för repressalier. Vi kunde även se att det saknas en enighet om vad som ingår i lärarens uppdrag.

Syfte: Studien ämnar undersöka om och i så fall hur en organisations strategiska arbete av varumärket påverkas, vid avreglering från monopol till ökad konkurrens. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och där både primär- och sekundärdata samlats in med hjälp av intervjuer samt textanalyser av årsredovisningar. Slutsats: Det strategiska arbetet för ett varumärke genomgår olika förändringar vid avreglering men mycket från den forna tiden lever kvar som en stark och stadig grund. En åtgärd som visade sig vara viktigt var att ha ett ständigt arbete kring företagets varumärke för att tydligare visa vad det står för, särskilt efter att konkurrenter har tillkommit och bidrar med att forma vad den berörda marknaden är..

Syfte och frågeställningarSyftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll använder sig av idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att både spelare och tränare använde idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur ledarskap och ekonomistyrning skapar framgång hos fyra företag i Norrbotten samt att visa hur ledarskap och ekonomistyrning relaterar till varandra genom en styrnings- och ledarskapsmodell av Johny Alm. Studien har genomförts som en fallstudie av fyra företag verksamma i Luleå och Piteå. Från studien kan vi dra slutsatserna att kopplingen mellan ekonomistyrning och ledarskap är väldigt stark och att företag inte kan vara utan det ena eller andra. Slutligen kan vi säga att ledarskapet och företagskulturen tenderar till att vara viktigare än ekonomistyrningen för att skapa ett framgångsrikt företag..

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar. Resultat: Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Syfte och frågeställningarDenna studie ämnar undersöka vilka förutsättningar som lärare haft i samband med deras arbete mot att implementera den nya kursplanen i Lgr11. Vidare syftar även studien till att undersöka hur lärare uppfattar kursplanens påverkan på ämnet gränser och möjligheten att påverka dessa. Den första frågeställningen lyder; Vilka hinder och möjligheter har lärare i idrott och hälsa stött på i samband med implementeringen av Lgr11 ur ett lärandeperspektiv? Den andra frågeställningen lyder; Hur upplever lärare i idrott och hälsa ämnets struktur i och med implementeringen av Lgr11?MetodDenna studie har en kvalitativ ansats. Enskilda intervjuer har genomförts med fyra idrottslärare som undervisar i grundskolan och som har god insyn i den nya kursplanen.

Syftet med denna studie är att utröna hur sambandsförhållandet mellan olika påverkansfaktorer sett ut vid järnvägsetableringen kring Falkenberg-Limmaredsbanan, och mer specifikt i byn Holsljunga som låg utmed banans sträckning. Teoretiskt utgår uppsatsen från en problemställning gjord av Torbjörn Mårtensson, rörande påverkansförhållanden för godstransporter på järnväg. Här uppträder den dock till stor del i reviderad form, beroende på skiftande förutsättningar och undersökningsmaterial. Resultatet påvsar en stark optimism gentemot järnvägsetablering från i stort sett samtliga inblandade. Rörande påverkansförhållandena framträder en starkare påverkan från järnvägsbolag och trafikstruktur i riktning mot samhället Holsljunga än tvärtom.

Det finns en ökad medvetenhet om hur vi använder våra resurser och fastigheter står för en stor del av den totala energiförbrukningen i Europa. Till följd av det har Sverige satt upp mål för minskad energiförbrukning i framtiden. Samtidigt finns det energieffektiviseringsåtgärder som ger god ekonomisk avkastning. Frågan den här kandidatuppsatsen behandlar är vad för energieffektiviseringsåtgärder som görs i befintliga lokaler i Sverige och motiven till dem. Uppsatsen kommer fram till att det finns en rad faktorer som påverkar valet av åtgärder, där den mest förekommande är lönsamhet.

Studien bygger på en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf Hjältar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag på hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat på att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhället. Studien visar hur invandrare framställs som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sätts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kunskap skapas, sprids och bibehålls i ett kunskapsföretag. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med anställda i olika befattningar på Ernst & Young. Det visar sig att Ernst & Youngs positiva inställning till kunskap har stor inverkan på spridningen av den. Det finns en stark kultur som fungerar som en drivkraft för de anställda. Dock kan den höga graden av sekretess ha negativ inverkan på spridningen av kunskap.

Människors ohälsa i arbetslivet har fått stort intresse i Sverige på senare år i och med alarmerande siffror om hög frånvaro och psykisk ohälsa. Frågor rörande medarbetares hälsa har kommit att bli av intresse för företag då det råder en stark koppling mellan medarbetares hälsa och företags lönsamhet. Föreliggande studie syftar till att identifiera och beskriva processer och faktorer som är av betydelse vid hälsoarbete på arbetsplatser. Studien baseras på sex intervjuer gjorda med verksamma hälsopedagoger och insamlad data är analyserat utifrån induktiv tematisk analys. Resultaten tyder på att det råder många missuppfattningar och osäkerheter kring synen på, motiven bakom samt det sätt vilket man arbetar med hälsoarbete på.

Södra är världens tredje största tillverkare av avsalumassa. I december 2010 beslutade företaget att konvertera en produktionslinje vid Mörrums bruk till produktion av dissolvingmassa. Satsningen grundar sig på att Södra har en stark tro på dissolvingmassa och särskilt segmentet viskos. Textilfibern viskos har under 1900-talet fått allt mindre betydelse på en textilfibermarknad där syntetiska fibrer som polyester istället vunnit mark. Materialet har dock på senare år kommit i ropet på grund av rädsla för framtida begränsningar i utbud av bomull och syntetiska fibrer.

Mälardalens högskola har utfört en omvälvande organisationsförändring. Denna förändring har skapat en stark negativ reaktion från personalen på Akademin förhållbar samhälls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie är att ta reda på varför personalen på HST är negativa/positiva till den omorganisation som har skett.För att ta reda på detta har jag använt mig av Oregs (2006) modell som använder sig av sex olika orsaker som kan påverka personalens attityd till förändringen. Jag har använt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkät gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn på organisationsförändringen är att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde åtgärdas genom närmare samarbete..