The purpose of this study is to investigate men's and women's experiences of a myocardial infarction and what the nurse can do to help the patients return to a normal daily living..

Background: Myocardial infarction is the most common individual disease among people in the west world. In Sweden there are over 50 000 women and men who get myocardial infarction every year and about 40 % of them dies. Exercise training is one part of cardiac rehabilitation and since 1980 Sweden use the guidelines from that time. Aim: The aim was to review exercise-training modalities in cardiac rehabilitation after myocardial infarction and the physiologic- and psychological effects. Method: Facts were obtained by searching through the database PubMed for articles published from 1994 and ten years forward.

This study aims to highlight the crisis and adjustment process in individuals who suffered myocardial infarction. The research questions focus on the informants? experiences of the crisis and life adjustment process, and illuminate the coping strategies that the informants describe important. By using a narrative method and applyingthe crisis theory and coping theory as theoretical guidelines, this study endeavors to illuminate individuals' experiences of the disease from their own perspective. The empirical material consists of four life stories gatheredthrough semi-structured interviews.

Syftet med denna studie var att beskriva patienters psykiska hälsa efter en hjärtinfarkt.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökorden myocardial infarction, mental health, experience, psychological health och quality of life kombinerades för att hitta artiklar. Arton artiklar inkluderades i studien och hittades i databaserna PubMed och Cinahl och genom andra artiklars referenslista. Undersökningarna i artiklarna var genomförda med intervjuer, enkäter och observationer. Resultatet visade att män upplevde en bättre hälsorelaterad livskvalitet än kvinnor samt att kvinnors psykiska hälsa påverkades mer efter en hjärtinfarkt.

SAMMANFATTNINGRökning utgör en av de största riskfaktorerna för ischemisk hjärtsjukdom(IHD). Så mycket som 30 procent av all IHD före 65 års ålder beror på rökning. Trots att de flesta idag är medvetna om rökningens konsekvenser fortsätter många att röka. Detta har blivit ett stort problem i samhället vilket har lett till att sjukvården har börjat arbeta i mer preventivt syfte. Rökningsrelaterade sjukdomar där IHD ingår, utgör en kostsam post både för individen och för samhället.Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som har effekt vid rökavvänjning för patienter med ischemisk hjärtsjukdom.Studien gjordes i form av en forskningsöversikt.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har använts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade både positiv och negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Livskvaliteten ökade då symtom lindrades.

Hjärtinfarkt är den dominerande dödliga sjukdomen i Sverige, vilket fler kvinnor än män avlider i. Kvinnor insjuknar senare i livet och upplever fler och mer diffusa symptom än män. Stress är en vanlig förekommande riskfaktor, vilket kan skapas från samhällets förväntningar på kvinnor. Det finns förväntningar om omsorgsfulla kvinnor som samtidigt ska prestera bra både på arbetet och i hemmet, vilket genererar stress. Förväntningar från samhället och kroppens biologi skiljer sig mellan män och kvinnor.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i världen. Män och kvinnor har i regel inte sammasymtom, kvinnor får oftast ont i höger skuldra, känner illamående samt åtstramning vid käkarna. Eftersom hjärtat är starkt förknippat med livet upplever många kvinnor olika känslomässiga upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av vardagslivet efter hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie som grundades på kvalitativa vetenskapliga artiklar gjordes.

Background: Flavan-3-ols are polyphenolic phytochemicals belonging to the flavonoids. Flavan-3-ols are present in many higher plants and are particularly concentrated in e.g. Camellia sinensis (tea) and Theobroma cacao (cacao) and have got attention due to their antioxidative capacity. Many studies have been able to associate flavan-3-ol-rich foods to improved endothelial function. The aim of the present work is to review the scientific literature and evaluate the evidence for positive effects of flavan-3-ols on endothelial dysfunction in humans. Method: Scientific articles describing intervention and observational studies about flavan-3-ols and endothelial dysfunction, were searched for on http://www.pubmed.org.

En venport är en dosa som opereras in under huden för att kunna användas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fått en venport inlagd på venportmottagningen. I syftet ingick även att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser vad gäller smärta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns något samband mellan information och smärta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrån en enkät. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 män.

Background: Myocardial infarction is the most frequent cause of death in Sweden. Previous research has indicated large gender differences as regards the type of care received by the patient. Aim: The aim of the literature review was to describe women?s experiences after myocardial infarction. Methods: A literature review based on eleven qualitative articles was performed.

In this paper the authors are focusing on people that work in psychiatric acute care. How do they identify the individual that is in most need of acute care? How do they judge in this kind of cases?    The foundation in this study is in the qualitative method. The material to this study has been collected by doing qualitative interviews with six people in different professions and positions in psychiatric acute care.   The material that we collected from these six qualitative interviews has been analysed with help from Sherif?s and Hovland?s (1961) Social judgement theory.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdomar ?r en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som kostar m?nga m?nniskors liv. Vid misst?nkt akut hj?rtinfarkt ?r tiden till behandling kritisk d? d?dligheten ?kar med 7,5 % f?r varje 30 minuters f?rdr?jning tills ocklusionen ?r ?tg?rdad. D?rf?r ?r det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) d? det ofta via EKG-bilden g?r att se hur akut hj?rtinfarkten ?r vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handl?ggningen av patienten.

Sjukdomar i hjärtats kranskärl och dess komplikationer förorsakar 23% av alla dödsfall hos kvinnor i Sverige där akut hjärtinfarkt ensam står för 6% av fallen. Atypiska och diffusa symtom är en av orsakerna till att kvinnor med hjärtinfarkt inte alltid kommer till sjukhus i tid. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt i det akuta skedet. Vi vill även få klarhet i varför kvinnor ofta väntar med att söka vård och dessutom riskerar att inte bli tagna på allvar. Vi har valt metod i form av en litteraturstudie där vi analyserar kvalitativ forskning som bygger på nio vårdvetenskapliga artiklar.

Background: Diabetes mellitus is a chronic disease that manifests as an increased level of glucose in the blood. According to the World Health Organization (WHO), 347 million people have diabetes worldwide. In year 2004, 3.4 million people died from the consequences of high blood glucose. In the Swedish population the prevalence of diabetes is estimated to 3-4 %, out of which 85-90% are Type 2. Among senior citizens a prevalence of diabetes is seen in Sweden up to 14 - 15%.