I detta examensarbete har inneklimatet i en kontorsbyggnad med luftburen värme och kyla under ett vinterfall utvärderats. Examensarbetets utförande innebar temperatur- och komfortmätningar i kontorslokaler samt en enkätundersökning bland hyresgästerna i byggnaden Västerport på Kungsholmen i Stockholm.Metoden att värma och kyla genom tilluften är idag okonventionell, även om byggnader med detta system har utförts sedan 80-talet. Grunden till tveksamhet inför denna typ av system är den minskade komfort som kan uppkomma på grund av kallras och drag från fönster och don, vertikal temperaturskiktning och kalla golv.Den undersökta byggnaden är uppförd av NCC Construction och stod klar sommaren 2008. Ventilationssystemet är decentraliserat och varje våningsplan i kontorsbyggnaden har ett eget luftbehandlingsaggregat med ett variabelt luftflöde. Denna tekniska lösning kräver endast ett system för både kylning och värmning och vid ett korrekt utfört system kan lösningen både vara energieffektiv och ekonomiskt gynnsam.Resultaten från mätningarna och enkätundersökningen visade att brukarna var mycket nöjda med det rådande inomhusklimatet.

Detta arbete grundar sig i att redogöra för hur man bygger ett sedumtak och vad det finns för fördelar med att bygga ett sedumtak. Arbetet går in på sedumtak, allmänt om sedum och dess olika typer, taklutning och uppbyggnad, miljöaspekter samt underhåll av taket.Det kommer fram att sedumtak är mera miljövänligt eftersom det t.ex. minskar energiförbrukningen i och med att man inte behöver värma upp eller kyla ner inomhus på samma sätt som med andra tak. Sedumtaket har dessutom en längre livslängd. Sedumtaket behöver inte bli ett dyrare alternativ, även det framkommer i arbetet.

Detta arbete grundar sig i att redogöra för hur man bygger ett sedumtak och vad det finns för fördelar med att bygga ett sedumtak. Arbetet går in på sedumtak, allmänt om sedum och dess olika typer, taklutning och uppbyggnad, miljöaspekter samt underhåll av taket.Det kommer fram att sedumtak är mera miljövänligt eftersom det t.ex. minskar energiförbrukningen i och med att man inte behöver värma upp eller kyla ner inomhus på samma sätt som med andra tak. Sedumtaket har dessutom en längre livslängd. Sedumtaket behöver inte bli ett dyrare alternativ, även det framkommer i arbetet.

Detta examensarbete har som syfte att inventera och jämföra utlokaliseringsbara kylmaskiner för Umeå Energis räkning. Umeå Energi levererar fjärrvärme och fjärrkyla till Umeå stad. Fjärrkylanätet som idag distribuerar fjärrkylan har byggts ut för att möta ett ökat framtida kylbehov. Det kommer trotts utbyggnaden finnas potentiella kunder som inte kan ansluta till fjärrkylanätet men som samtidigt redan är anslutna till fjärrvärmenätet. Nuvarande fjärrkyla produceras vid centraliserade anläggningar med fjärrvärme i högtemperaturdrivna absorptionskylmaskiner.Som konsekvens medför detta att temperaturen i fjärrvärmevattnet måste hållas tillräckligt hög för att kunna driva absorptionskylmaskinerna.

Då Sverige historiskt sett har haft låga priser på el har ett system som använder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna på el ökat och beräknas stiga till samma nivåer som på kontinenten. Behovet att minska energianvändningen och då främst el har blivit en viktig fråga varpå Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvändningen i svenska lokaler. Rapportens syfte är att undersöka hur kontorslokalers energianvändning i Stockholmsregionen påverkar energisystemet med fokus på användningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjärrvärmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs värmelasten sommartid när värmelasten är låg vilket medför ett ökat underlag för produktion av värme och el i kraftvärmeverk. Med data från STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och år.

Detta examensarbete har som syfte att inventera och jämföra utlokaliseringsbara kylmaskiner för Umeå Energis räkning. Umeå Energi levererar fjärrvärme och fjärrkyla till Umeå stad. Fjärrkylanätet som idag distribuerar fjärrkylan har byggts ut för att möta ett ökat framtida kylbehov. Det kommer trotts utbyggnaden finnas potentiella kunder som inte kan ansluta till fjärrkylanätet men som samtidigt redan är anslutna till fjärrvärmenätet. Nuvarande fjärrkyla produceras vid centraliserade anläggningar med fjärrvärme i högtemperaturdrivna absorptionskylmaskiner.Som konsekvens medför detta att temperaturen i fjärrvärmevattnet måste hållas tillräckligt hög för att kunna driva absorptionskylmaskinerna.

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.

Detta arbete grundar sig i att redogöra för hur man bygger ett sedumtak och vad det finns för fördelar med att bygga ett sedumtak. Arbetet går in på sedumtak, allmänt om sedum och dess olika typer, taklutning och uppbyggnad, miljöaspekter samt underhåll av taket.Det kommer fram att sedumtak är mera miljövänligt eftersom det t.ex. minskar energiförbrukningen i och med att man inte behöver värma upp eller kyla ner inomhus på samma sätt som med andra tak. Sedumtaket har dessutom en längre livslängd. Sedumtaket behöver inte bli ett dyrare alternativ, även det framkommer i arbetet.

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.

I Sverige finns 298 ishallar och det byggs fler eftersom. En grov uppskattning av energiförbrukningen för dessa är minst 1000 MWh per år vardera. Alltså cirka: 298 GWh eller 0,3 TWh totalt för samtliga hallar. Detta motsvarar i sin tur 0,5 av Sveriges kärnkraftsproduktion eller 10% av produktionen i det nu nedlagda kraftverket i Barsebäck. Kostnaden för att driva ishallen i Jokkmokk uppgår till cirka: 500.000 kr per år exklusive moms, denna summa önskar Jokkmokks kommun minska.

Strävan att nå ett hållbart samhälle har varit en av de viktigaste aspekterna under 2000-talet. Det stora problemet är hur målet skall nås. Användningen av fossila bränslen måste minskas, men vilken energikälla skall ersätta dem? Biomassa har haft en viktig roll i minskningen av fossila bränslen som använts i uppvärmningssyfte. Teknikutveckling har medfört att dess betydelse kan bli än viktigare.Snabb pyrolys är en process där en bioolja, kallad pyrolysolja, produceras genom nedbrytning av biomassa.

Syftet med detta examensarbete är att jämföra de två byggproduktionsmetoderna, industriellt/prefabricerat byggande och platsbygge. Vi undersöka om någon av metoderna är fördelaktigare än det andra, samt varför man allt mer använder sig av prefabricerat. Jämförelsen behandlar främst aspekterna byggtid, ekonomi och kvalitet. Genom en litteraturstudie och intervjuer med aktiva personer inom byggbranschen har vi införskaffat oss det material vi behöver.Att bygga och montera så mycket som möjligt inne i fabrik gör att kvaliteten ökar då materialet inte utsätts för fukt och kyla före montering. Huset byggs upp mycket fortare då byggarbetsplatsen endast blir en montageplats av olika färdiga delar.

Rapporten syftar till att titta på lösningar som kan ge minskade energikostnader i datacenters, med fokus på bladservrar, virtualisering och kylning. Vi undersöker hur man skulle kunna spara in på energin genom användandet av de olika teknikerna. Resultaten pekar på att bladservrar minskar strömförbrukningen jämfört med en motsvarande rackserver, samtidigt som virtualisering radikalt kan minska strömförbrukningen då man får ner antalet fysiska servrar. Även kylningen spelar stor roll när man ser till vad som förbrukar mest energi i datacentret. En hel del åtgärder finns att vidta för att effektivisera kylningen för att både få ner strömförbrukningen men även för att bättre kunna kyla alla servrar.

Badhus är den typ av svenska lokaler som använder mest energi, ofta med en energiprestanda som är långt högre än BBRs gränsvärden för ny- och ombyggnationer. Denna rapport är resultatet av ett examensarbete för Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå Universitet. Det har utförts på uppdrag av teknikkonsultföretaget KAMTechnology AB åt upplevelseanläggningen Gustavsvik resorts AB. Gustavsvik ligger i Örebro och består av bland annat äventyrsbad, motionsbad, gym, camping med mera. Detta examensarbete syftar till att utreda möjligheter och ta fram förslag till energieffektiviseringsåtgärder för Gustavsviks badanläggning.

Studiens syfte är att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna främjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se människors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan används fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, där bilder används för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkäter för pedagogerna. Barnen är övervägande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar på många vis medvetet och främjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns..