Det finns en hel del litteratur som lär ut jazzimprovisation, men få som visar vilka musikaliska strukturer som kan användas för att få det att låta ?jazzigt?. I den här kvalitativa studien utforskas därför likheterna mellan fem olika utvalda jazzimprovisationer i piano. I fokus står improvisationernas musikaliska ?språk? ifråga om musikaliska byggstenar eller strukturer.

 AbstractJohan Landgren: Tonalitet i tjugoförsta århundradet ? Populärmusik och spel med tonala konventioner. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats 2007.I uppsatsen studeras spelet med tonalitet och tonala konventioner i den nutida populärmusiken. Fyra låtar (av Avril Lavigne, Fall out boy, My chemical romance och Nickelback) analyseras med avseende på melodi och harmonik, för att visa hur musiken förhåller sig till traditionella tonala system. Den teoretiska utgångspunkten är en diskussion av Carl Dahlhaus om indelningen av musik i harmonisk respektive melodisk (modal) tonalitet, och i underkategorierna tonarter respektive modi.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Syftet med denna uppsats är att belysa högstadieelevers syn på musiken som skolämne men även den musik  som man  spelar  eller  sjunger  på  fritiden.  Resultatet  är  baserat  på  ett  antal  enkäter utlämnade till elever i årskurserna 7-9 från två olika skolor. Dessa resultat har sedan kategoriserats utifrån  ett  sociokulturellt  perspektiv  på  lärande,  såsom  intelligenta  och  språkliga  redskap, kommunikativa  redskap  samt  fysiska  verktyg  och  redskap.  Utifrån  dessa  har  sedan  slutsatsen  att elevers musicerande på fritiden påverkar till viss del deras kunskaper och betyget inom skolämnet musik.  Mycket  av  lärandet  i  musiken  bygger  på  att  eleven  ska  kunna  behärska  olika  begrepp  och instrument, skillnader är att vissa elever besitter förkunskaper inom musiken och att detta i sin tur påverkar betyget. Resultatet har visat att skillnaden mellan de elever som går i musikskola och de som  inte  gör  det  är  en  fråga  kring  kunskaper  i  att  spela  och/eller  behärska  noter  och  Ackord. Däremot finns ingen tydlig skillnad kring betygen utan alla elever ser ut att ha samma möjligheter att  nå  höga  betyg  i  musiken.  Andra  resultat  är  att  elevernas  uppfattning  kring  innehållet  i musikundervisningen  skiftar och  även om man går  i  samma  klass och  får  samma kunskaper  så uppfattar eleverna kunskapen på olika sätt..

Marie Bertilsson: Allan Edwall som vissångare. En stilanalys av en skådespelares sound. - Uppsala: Musikvetenskap 2003. 60 p.Syftet med denna uppsats är att identifiera typiska drag i Allan Edwalls visor samt att, i möjligaste mån, hitta ett samband mellan Edwalls vissång och hans skådespeleri. De två första delarna av uppsatsen innehåller historik om visan samt en biografi om undersökningsobjektet.

Under mina åtta år som elgitarrist har jag alltid i ensemblesammanhang spelat tillsammans med ytterligare minst ett Ackordinstrument. Det har resulterat i att jag alltid anpassat mitt spel till vad de övriga Ackordinstrumenten har spelat, för att skapa ett luftigt och bra arrangemang. Att spela i en mindre ensemble bestående av trummor, bas och elgitarr innebär en ny utmaning för mig som elgitarrist. Genom att välja ut fyra låtar och arbeta med dem utifrån tre specifika frågeställningar har jag i detta arbete undersökt mitt elgitarrspelande i denna mindre sättning. På grund av omständigheter som uppstod under arbetets gång, tillkom även en femte låt.

ABSTRACTAnna Axelson: En studie i text/musikproblematik. Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren. ? Uppsala: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att belysa ordens och tonernas inbördes relation i romanser och visor.

ABSTRACTAnna Axelson: En studie i text/musikproblematik. Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren. ? Uppsala: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att belysa ordens och tonernas inbördes relation i romanser och visor.

ABSTRACTAnna Axelson: En studie i text/musikproblematik. Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren. ? Uppsala: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att belysa ordens och tonernas inbördes relation i romanser och visor.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka samband mellan instrument och lärande i Gehörs- och musiklära på gymnasiets estetiska program. Syftet delades in i följande två frågeställningar: Hur tänker och agerar elever utifrån sitt instrument i ämnet Gehörs- musiklära? Hur förhåller sig lärare i sin undervisning till hur elever tänker och agerar utifrån sitt instrument i ämnet Gehörs- och musiklära? Två lärare och fem elever från två olika skolor intervjuades. Ett gehörstest genomfördes med klasserna som ett underlag för intervjuerna med eleverna. Intervjuerna skrevs ut och lästes igenom för att utefter de mönster som kunde skönjas ur texterna struktureras, tolkas i kategorier.

Då ett företag får ekonomiska problem och problemen är av den art att de inte går att lösa i den löpande verksamheten är det oftast konkurs som kommer på tal. Sedan 1996 finns det ett alternativ till konkurs, företagsrekonstruktion. Syftet med en rekonstruktion är att genom att vidta åtgärder, både finansiella och sakliga, rädda verksamheten och återigen göra den lönsam. Förfarandet är reglerat i Lagen om företagsrekonstruktion. Det har sedan införandet av lagen visat sig att den fått dålig genomslagskraft och det är bara en bråkdel av de företag som råkar illa ut som ansöker om en rekonstruktion.

För företag som hamnar på obestånd och inte kan betala sina skulder, finns det idag två alternativ. Antingen kan de försättas i konkurs, vilket innebär att företagets tillgångar säljs ut för att borgenärer ska få tillbaka det utlånade kapitalet, eller så kan företaget ansöka om en företagsrekonstruktion. Om företaget beviljas det sistnämnda av tingsrätten innebär det att företagets betalningar till borgenärer ställs in under en viss tid för att öka möjligheten för företaget att justera den instabila finansiella ställningen. Målet med rekonstruktionen är bland annat att inblandade parter ska komma överens om ett Ackord som företaget sedan ska betala till sina borgenärer inom ett år samt att företaget ska uppnå en finansiell stabilitet.I denna uppsats ämnar vi undersöka huruvida en företagsrekonstruktion är en lösning för företag som hamnar på obestånd eller om det enbart är en förskjutning av en konkurs. Vidare ämnar vi att undersöka om det finns faktorer inom företaget som är avgörande för huruvida företag kommer att lyckas med rekonstruktionen.Undersökningen är gjord på totalt 60 företag, varav 30 försattes i konkurs efter rekonstruktion och 30 lyckades på lång sikt, fyra år efter rekonstruktionen.

I byggbranschen förekommer huvudlöneformerna tidlön och prestationslön. Tidlönen är en fast lön som utbetalas månadsvis medan prestationslöneformen innebär att arbetstagaren får betalt efter prestation, baserat på tid eller mängd. I regel är prestationslönen uppdelad på en fast del och en rörlig del, där den rörliga delen kallas överskott. Överskottet betalas vanligtvis ut var tredje månad efter en s.k. avstämning, där man kontrollerar produktionens resultat samt vilken ersättning arbetslaget eventuellt har rätt till.

Title: The development of Free BassIn this work I will explain how the accordion with free bass was developed in Sweden. I will also describe how the people, teachers and musicians, did respond when it was introduced. In this study I investigate Swedish freebass teachers' reflections upon their educational issues. I want to look deeper at how they are reflecting over these two systems, and how they are using them in their daily work. By reading some accordion magazines from the era as a method, I did researching and then I analyzed the articles written about the subject.