Denna studie bygger på en längre intervju med en bildlärare inspirerat av ?livsberättelsen? som metod. När jag började arbeta på Björkängsskolan i Stockholms södra förorter, hade Britta varit bildlärare i 30 år. Jag har under arbetets gång alltmer insett hur mycket Britta påverkat mitt sätt att jobba, både vad gäller innehåll och i själva klassrumssituationen, kanske i lika hög grad som min bildlärarutbildning gjort. Hennes erfarenhet och auktoritet i klassrummet var en anledning till att jag ville göra denna intervju.

Bakgrund: Förvaltningstjänster inom premiepension har ökat i takt med införandet av det nya pensionssystemet. Marknaden för dessa aktörer har vuxit och det har riktats kritik mot förvaltningstjänsterna inom premiepension och dess förvaltare. De problem som förvaltningsföretagen påstås skapa riskerar att hota funktionaliteten och förtroendet i premiepensionssystemet. Aktörerna är ett relativt nytt fenomen i Sverige vilket gör att det inte finns tillgänglig information och statistik om förvaltarna och dess förvaltning. Lagar och finansiella teorier på området vägleder i hur förvaltarna bör och får agera, men anger inte hur förvaltningsföretagen arbetar i praktiken.

Syfte: Att identifiera problematik med K-projektet i praktiken. Metod: Studien använder en induktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Arbetsprocessen baseras på grundad teori. Teoretiskt perspektiv:Enligt American Accounting Association är redovisning ett ämne som är svårt att fånga i teoretiska modeller. Denna uppsats använder istället samhällsutvecklande teorier av Sten Jönsson och Anthony Puxty et al.

Från och med den 1 januari 2005 skall svenska noterade bolag utforma sin redovisning efter International Accounting Standards (IAS). För värderingen av förvaltningsfastigheter är det IAS 40 (Investment property) som nu mera gäller. Denna ger möjlighet att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller anskaffningsvärde, men att värdera till verkligt värde förespråkas. Att värdera till verkligt värde innebär en principförändring för svenska bolag som tidigare har varit tvingade att göra sina värderingar till anskaffningsvärdet, trots att man inte har tvingats att byta princip har samtliga bolag valt att göra detta. Avsikten med studien är att undersöka hur denna förändring av värderingar kommer att påverka bolagen ur ett finansiellt perspektiv.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i två fallstudier, med fokus på synliggörande av värdeskapande. Syftet är att öka förståelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mål. Ytterligare en ambition med uppsatsen är att föreslå ett förhållningssätt till icke-mätbara värden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de två analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och Västerbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren närläsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. Här förs resonemang kring de båda analysobjekten utifrån rådande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern är mångfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Det är ett faktum att en stor generation så smått har börjat lämna arbetsmarknaden för att gå i pension, nämligen 40-talisterna. In tågar nya generationer, och bland dem, 80-talisterna, en ny stor generation som ska anamma arbetsmarknadens villkor och utma-ningar. Samtidigt så ställer arbetsplatser och organisationer i dagens samhälle allt högre krav på arbetstagarna, och det är av stor vikt att rekrytera, bibehålla, utveckla och moti-vera arbetstagarna för en lyckosam verksamhet. Just att motivera medarbetare har en tradition i ekonomiska medel som högre avkastning på kapital eller provision, men även inom området arbetsersättning sker det utveckling.Vad motiverar 80-talister till att arbeta? Den frågan är därför intressant att undersöka och ligger till grund för denna studie.

In recent years there have been many corporate scandals from environmental and social aspects. Corporate irresponsible behavior has led to major public discussions on responsibility and these pressures made that many companies wanting to show that they are working for a sustainable development by voluntarily reporting economic, environmental and social and social issues in the financial statement. They hope this will create credibility for the companies. In the current situation, there are a number of guidelines that companies can use to report sustainability. One of these is the GRI guidelines which is an international framework that covers many accounting areas and allows companies to compare their sustainability reports with other companies.The purpose of this study is to determine if all state-owned companies follows the government?s requirement that these companies must form a sustainability report under the GRI guidelines, and the sustainability report must be audited and certified by an outside party.

1 January 2005 came the new reconstructed version of IAS 40. It came to compensate the earlier ÅRL and FAR who was applied within the European Union. These new standards came to be called as IAS/IFRS. The standards? are supposed to make sure that the differences between the different countries won?t be so split.

Det finns idag inte några speciella kunskapskrav inom redovisning i samband med att driva verksamhet. Bokföring som anses felaktig kan leda till ansvar och straffrättsliga åtgärder. Detta kan medföra att personer som är bokföringsskyldiga kan begå bokföringsbrott utan att vara medvetna om det, som en följd av brist på kunskap inom redovisning. Bestämmelsen om bokföringsbrott finns i 11 kap. 5§ brottsbalken.

Inledning: Internt upparbetade immateriella tillgångar har fått en alltmer betydande roll för värdeskapandet i dagens företag. Trots detta tillåter inte IAS 38 Immateriella tillgångar att dessa erkänns i balansräkningen. Författarna till Initial Accounting for Internally Generated Intangible Assets (IAIGIA) anser att detta medför att ett företags verkliga värde inte avspeglas i dess redovisning, och föreslår därför att en reformering av nuvarande standard bör genomföras.Syftet med denna uppsats är att jämföra förslagen i IAIGIA med IAS 38 för att konkretisera vilka skillnader i regleringen ett eventuellt införande av IAIGIA skulle medföra. Dessutom förs en diskussion om dessa förslag i ljuset av den aktuella debatten på ämnet. Uppsatsens huvudfråga formuleras som följer: Vilken är skillnaden mellan IAS 38 och Initial Accounting for Internally Generated Intangible Assets? Sekundärt ställs frågor om IAIGIA:s styrkor och svagheter, om förslaget utgör en tillfredsställande lösning på erkännandeproblematiken samt om det finns några andra lösningsförslag.Metod: Med utgångspunkt i en kvalitativ metodansats har de båda skrifterna IAIGIA och IAS 38 granskats samt jämförts, och utmärkande skillnader har tagits fram.

Innan år 2005 kunde svenska börsnoterade koncerner välja mellan att tillämpa internationella regler eller nationella regler för sin koncernredovisning. Efter år 2005 är däremot svenska börsnoterade företag ?tvingade? att använda internationella regler för upprättandet av finansi-ella rapporter. Studien syftar till att teoretiskt redogöra för de olika sätt som minoritetsintres-set redovisas på i svenska börsnoterade koncerners finansiella rapporter, innan respektive efter övergången till IFRS. Argument för olika tillvägagångssätt att redovisa minoritetsintres-set på har kartlagts, vägts och förklarats med avseende på vilket förhållande dessa argument har till varandra.Inom koncernredovisningen finns två olika perspektiv som kan tillämpas vid upprättandet av en koncerns konsoliderade rapporter, vilka är moderföretagsperspektivet och enhetsperspektivet.

Denna uppsats behandlar direkt lobbying mot det internationella standardsättarorganetInternational Accounting Standards Board, IASB. Studien motiveras med att utformandet avIFRS, till följd av en ökad globalisering, fått en allt viktigare roll inom internationellredovisning. Vår empiriska undersökning går ut på att kartlägga avsändare av inskickadecomment letters under perioden 2005 till 2009 till standardsättarorganisationen IASB.Comment letters är kommentarer eller feedback som IASB efterfrågar från allmänhen innanen ny IFRS definitivt bestäms.Vårt resultat visar på att en majoritet av direkt lobbying via comment letters utförs avorganisationer och att Europa utmärker sig som särskilt aktiv när man ser till frekvensen avantalet inskickade kommentarer. Vidare finner vi att endast sex länder världen övertillsammans står för över hälften av kommentarerna. Vi analyserar fram ett flertal tänkbaraförklaringar som kan ligga bakom vårt framtagna resultat, där faktorer som länders storlek,ekonomisk utveckling, kultur och framförallt lagstiftning diskuteras.

Bakgrund: Under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att implementeraaffärssystem i organisationer. Det kan idag ses som en förutsättning för att organisationer skalyckas med sin verksamhet. Det finns i huvudsak två sätt att implementera ett affärssystem.Det första är att en organisation skaffar ett standardsystem och då får verksamheten anpassasig efter affärssystemet. Det andra är att implementera ett verksamhetsanpassat system och dåanpassar man affärssystemet efter verksamheten. Tidigare forskar anser att den effektenaffärssystemet har på ekonomistyrningen är att många rutinjobb försvinner, personalen blirmer kunnig och kan fatta snabbare beslut och informationen är realtiduppdaterad vilket ledertill att bättre beslutsfattande.Forskningsfrågor: På vilket sätt påverkar affärssystemet ekonomistyrningen? Hurunderlättar affärssystemet arbetet med ekonomistyrningen?Syfte: Att förstå hur arbetet med affärssystemet påverkan ekonomistyrningen itillverkningsföretag.Metod: En kvalitativ fallstudie studie på två tillverkningsföretag inomsprängmedelsbranschen, Orica Sweden och Eurenco Bofors.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det föreligger skillnader gällande förväntningsgap respektive motiv till miljöredovisningen, mellan företag som frivilligt respektive tillståndspliktigt upprättar en miljöredovisning. Vi ville alltså jämföra vad som motiverar företag att frivilligt upprätta en miljöredovisning jämfört med motiv som kan föreligga för de företag som är tillståndspliktiga att gå utöver lagens krav. Vi ville även ta reda på vad den eventuella skillnaden gällande medvetenheten om förväntningsgap, även där för företag som frivilligt miljöredovisar jämfört med tillståndspliktiga företag och om det föreligger i så fall någon skillnad i hur företagen arbetar för att minska detta eventuella gap. Miljöredovisning har blivit allt mer betydelsefullt eftersom miljöproblem har blivit mer och mer uppmärksammat. Miljöredovisning kan ge företag konkurrensfördelar och monetärvinst, men detta innebär att företagen måste skapa trovärdighet och visa sina ansträngningar för intressenterna.

Corporate Social Responsibility (CSR) is a topic that is becoming increasingly important in today's society. CSR is a concept whereby companies voluntarily integrate social and environmental concerns both in their business but also in interaction with their stakeholders. The society of today sets high expectations for how companies take their social responsibilities, especially in industries where the risks to individuals and the environment are high. In this study, we tried to answer the following questions; what kind of responsibility do companies in the plastics and chemicals industry claim to take and why might this be due? What differences exist between the investigated companies in the industry and what may these differences be rooted in? The purpose of this study was to obtain an understanding of the interest in working on sustainability in the plastics and chemicals industry.