Sökresultat:
839 Uppsatser om Accounting consultant and auditor - Sida 42 av 56
Anser kunden att ett WIS kan gör denne vis? : Kundens önskemål om informationsinnehåll i ett webbaserat informationssystem
The web has a broad affect on the global economy and can among other things be used for web based information systems (WIS). These systems have grown from being used as a market platform to support all activities in the work of an organisation of today. To survive in a turbulent competitive environment, companies must start to cooperate with their customers instead of just collaborate with them. Can an IT-consultant company use a WIS as a tool for keeping in contact with existing customers to attain this cooperation? A WIS could strengthen the relation between customer and supplier and through that have a possibility to increase the customer use since it can facilitate business processes and imply that services can be offered in a new way.
Ekonomistyrning i interorganisatoriska relationer
Background: Inter-organisational ways of working have become more and more common during the last decades. In order to attain efficiency and productivity, such inter-organisational relationships need to be governed and controlled. However, studies have shown that inadequate control is one of the main reasons for why inter-organisational relationships fail. One of the means that can be used for governing and controlling a business is management control. The use of management control in inter-organisational contexts is a quite unexplored area of research at the present time, which might seem somewhat surprising considering the fact that inadequate control is a common explanation for why inter-organisational relationships fail.
Revisorernas kostnad av att utge en going concern- varning
De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsbera?ttelse bo?r intressenter och fo?retag ha fo?rtroende fo?r. Revisorn ska vara en oberoende la?nk mellan intressenter och fo?retag. La?saren fo?rva?ntar sig finna eventuella ekonomiska problem i a?rsredovisningen.
Förväntningar och utfall av revisionen i nystartade mikroföretag
Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper. Idag är Sverige ett av två länder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Inom EU finns bestämmelser som medger medlemsländerna att undanta små företag från revisionsplikt. Utifrån undantagsbestämmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebär att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan välja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan är med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision.
Bioactive peptides in long-time ripened open texture semi-hard cheese
Bovine milk is an excellent source of bioactive peptides. The bioactive peptides are in an inactive state in the protein and are released during enzymatic activity, e.g. during cheese ripening. Specific properties of bioactive peptides from ripened cheese has been reported, e.g. antihypertensive, antioxidative, antimicrobial, immunomodulatory and mineral binding.
Planering och projektering för individuell mätning och debitering i flerbostadshus
The study aims to reduce energy consumption in apartment buildings where individual metering and charging of heat is applied. The aim is to develop planning and design for individual metering and charging in apartment buildings.The study is based on literature review, interviews and case study that include analysis of existing documents. Interviews were carried out with the property developer and the involved consultants who planned the apartment building Yasuragi. To investigate the differences the condominium association has noted in heat consumption between flats, the debit values of the heat were used to discern which houses that were furthest from the average consumption. On these flats there were temperature measurements and thermal photo shoots made for discriminating behavior and possible construction techniques which could be the explanation for the heat spread.Boverket shows that the consumption of heat can be reduced by 10-20% after insertion of individual metering and charging in an apartment block.
Hållbarhetsredovisning i textilindustrin- Vad har KappAhl, Lindex, MQ och H&M för motiv till att redovisa hållbarhet?
Medvetenheten om ett socialt och miljömässigt ansvar har på senare år ökat bland företagen. Det har blivit allt viktigare för företagen att visa omvärlden att man är ett engagerat företag som tar sitt samhällsansvar. Tidigare forskning har visat att det finns kommunikationsproblem mellan företagen och omvärlden när det gäller företagens CSR-arbete. Detta problem kan leda till att företagen inte når ut till sina intressenter och därmed inte kan skapa det förtroende för redovisningen som de önskar. I och med detta kommunikationsproblem kan det uppstå en negativ inställning från samhället gentemot företagens motiv bakom hållbarhetsredovisningen.
Miljöredovisning : De svenska börsföretagens redovisning av miljöinformation
Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation?Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar.Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningarResultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven.
Goodwill : en studie om förändringar i redovisningen på grund av nya regelverk från IASB
Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.
Revisionskvalité : En studie om skillnad i revisionskvalité i familjeföretag och icke-familjeföretag
Bakgrund och problemdiskussion: Revisorns funktion är att agera som extern övervakare genom att skapa förtroende mellan bolaget och dess intressenter. Detta sedan det finns ett behov att informationen är tillförlitlig för att upprätthålla en välfungerande kapitalmarknad. För att detta ska vara möjligt krävs att revisorn förbehåller sig oberoende och innehar tillräcklig kompetensen. Det är även dessa komponenter som definierats vara summan av revisionskvalité. Vi föreslår att dimensionerna påverkar revisionskvalitén olika beroende på om bolaget är ett familjeföretag eller icke-familjeföretag.
Revisionspliktens avskaffande : En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrå
Revisionspliktens avskaffande -En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyråDatum:15 januari 2013Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTSInstitution:Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HSTFörfattare:Nicklas ErngrenAnnica LarssonMariah WahlgrenTitel:Revisionspliktens avskaffande -En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyråHandledare:Angelina SundströmNyckelord:revisionsplikt, revision, revisionsbyrå, revisor, små företag, framtidsmöjligheterFrågeställning:Hur har revisionsbyråerna förändrats genom revisionspliktens avskaffande?Hur har storleken på revisionsbyråerna inverkat på tjänsternas utbud?Syfte:Syftet med studien är att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyråerna förändrat sitt utbud av tjänster och vilka andra förändringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för små företag. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna har två revisionsbyråer studerats.Metod:För att besvara forskningsfrågorna och uppfylla syftet har två gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson på Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg på PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut på att ta reda på vad respektive revisionsbyrå gjort för förändringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren ställts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrån.Slutsats:Studien visar att det finns likheter i de förändringar som gjorts bland annat ett större fokus på redovisningstjänster än tidigare.
Revisionsteam : vad påverkar effektiviteten?
Title: Audit teams ? what affects the efficiency?Authors: Petter Johansson and David RubinSupervisor: Andreas JanssonCourse: Dissertation Accounting, 4FE03E, 30 ECTS, Spring 2011.Key Words: Audit team, Efficiency, Team WorkBackground and problem: Theory and literature in the field of audit teams?efficiency are limited. The theory and literature that existed was not conducted inSwedish context. It was identified that no one had examined the factors thatinfluence the efficiency of the Swedish audit team's. Efficiency affects howresource-and cost-effective an auditing firm can be while the audit is performedwith quality and therefore it is of interest to be examined.Purpose: The purpose of this thesis is to explore and explain what may affectSwedish audit teams? efficiency during the work processMethod: The thesis has been based on existing theory and literature to explainwhat affects audit teams? effectiveness.
Gråzonen - Ideella föreningars redovisning mellan det vita och det svarta
Syftet med vår uppsats är att förklara vad det är som driver de allmännyttiga ideella idrottsföreningarna in i gråzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av åtta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmännyttiga ideella idrottsföreningar in i Gråzonen. Teori har vi utvecklat utifrån Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. Från teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att få med allmännyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansåg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsättningar.
REVISORNS ANMÄLNINGSPLIKT : Hur hanterar mindre revisonsbyra?er denna?
Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.
Att styra de självstyrande : En studie om normativ styrning inom kunskapsföretag
Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur företag kan använda normativ styrning för att styra självgående medarbetare. För att uppnå detta syfte studeras självgående medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien är av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer där vi utgår från ett hermeneutiskt tolkningssätt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in så att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur normativ styrning kan användas och det har påvisats att det finns en del gemensamma mönster när det gäller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma värderingar och normer inom varje företag, både uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma värderingar och normer som förekommer är inriktning på företaget, viktiga personliga egenskaper, klädkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.