Vinterkriget 1939-1940 väckte, hos det svenska folket, starka känslor av samhörighet med Finland och många valde att aktivt ställa upp på de finska bröderna och systrarnas sida. Efter påtryckningar beslutade Sveriges regering att ge tillåtelse att bilda en frivillig militärstyrka och som ett led i detta bildades en frivillig flottilj, F19. F19 deltog i Vinterkriget mellan januari och mars 1940. Denna uppsats undersöker hur flottiljen och dess uppgifter överrensstämde med regeringens politik före, under och efter konflikten. Under Vinterkriget, liksom hela andra världskriget syftade den svenska regeringens politik till att till varje pris undvika att dras in i kriget.

Problem: Egna märkesvaror, EMV, har på senare år tagit upp konkurrensen med de mer traditionella märkesvarorna, LMV, och därmed befäst detaljisters makt inom dagligvaruhandeln. Detaljister anser att EMV är ett komplement till LMV där de kan erbjuda snarlik kvalité till lägre pris och samtidigt öka kundlojalitet. EMV är betydligt mer lönsamma för detaljister än LMV men för att detaljister skall kunna sälja dessa varor till lägre priser och därmed erhålla stora marginaler, har de skalat av vissa kostnader som reklam och andra marknadsföringsåtgärder. Dock har införandet av EMV i det ordinarie sortimentet, samt den ökande makten för detaljister, ibland lett till att vissa LMV har bojkottats och lämnat plats i hyllorna till allt fler EMV. För varje år som går har andelen EMV i butik ökat och vi ställer oss därför frågande till hur detta kan komma att påverka detaljister.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

Bakgrunden för denna uppsats är att jag som anställd i däckbranschen i Norden önskat att få ökad förståelse för vilka mekanismer som en däckleverantör, som normalt är ett försäljningsbolag ägt av en stor multinationell däckproducent, måste ta hänsyn till för att de självständiga däckfackhandlarna i Sverige skall föredra en viss leverantör och dennes produkter och varumärken framför andra leverantörer. Då däckfackhandeln totalt sett är den återförsäljningskanal som är störst när det gäller försäljning av däck till slutkund i Sverige, upplever jag detta som ett intressant forskningsområde. Däckbranschen i Sverige måste generellt anses som mer eller mindre outforskad. Internationellt kan det också se ut som om förvånansvärt få forskningsarbeten gjorts av just däckbranschen. När det gäller mitt specifika forskningsområde har jag inte funnit några motsvarande studier i mina sök i vetenskapliga databaser och liknande.

Bakgrund och problemdiskussion: Det har inom ekonomistyrningen sedan länge varit ett stort fokus mot ett företags kostnader och vad som driver kostnader inom ett företag. Under senare år har det dock propagerats för att kunden ska en starkare inverkan på ett företags ekonomistyrning. Det hävdas även att ekonomistyrning med ett tydligt kostnadsfokus har kommit skuggan av ett företags förmåga att skapa värde för kunden. Under årens lopp har det utvecklats modeller såsom ABC-kalkylering och aktivitetsbaserad styrning vilka syftar till att skapa värde för kunden. Dessa modeller betonar dock kostnader framför intäkter och förklarar inte till fullo vad som skapar och driver såväl intäkter som vinst inom företag.

Det kan vara svårt för en kund att bedöma en sakförsäkring om kunden inte självförstår sig på alla aspekter av sakförsäkringen. Detta kan leda till att kunden inteagerar rationellt i sitt köpbeteende vilket försvårar situationen för försäkringsbolag attpositionera sig rätt för att skaffa sig en konkurrenskraftig position på marknaden. I våruppsats ska vi diskutera kundvärde hos en tjänst och hur varumärket spelar in närkunder bedömer detta värde. Denna studie är gjord på uppdrag av ICA och har i syfteatt undersöka vad kunder värderar i sina sakförsäkringar.Författarna som gjort studien har tre års akademisk ekonomisk erfarenhet ochkommer utnyttja sina kunskaper för att söka svar på frågor som rör kundvärde ochsakförsäkringar. Studien kommer att ha en deduktiv ansats där teorier och insamladdata jämförs för att få fram nya indikationer och resultat om det studerade problemet.Teorier har valts efter dess relevans till den valda frågeställningen.

Konkurrensen är hård mellan butiker i Sverige, inte minst inom branschen hälsa och skönhet.Något som ökat den senaste tiden är efterfrågan på naturliga och ekologiskahudvårdsprodukter och konsumenter blir allt mer medvetna om miljö ? och rättvisemärktaprodukter. Det är viktigt för butiker med sådant sortiment att rikta sig till sina kunder på bästasätt och matcha sitt totala erbjudande till dessa väl för att de ska komma till just deras butik.Faktorer som sortiment, läge, pris, service, kommunikation och människor måste anpassas påbästa sätt till det valda segmentet.Vi har i denna undersökning valt att se hur deras helhetserbjudande riktas till kunderna ipraktiken och har då intervjuat butikschefer vilka driver dessa typer av butiker. Vi har tillsyfte att få en ökad förståelse och beskriva detta fenomen utifrån så som det ser ut idag i dessabutiker.Vi har valt att utgå från en modell som kallas sexhörningen där dessa sex bitar tas upp bit förbit i uppsatsen samt att beskriva vilket som är respektive butiks kundsegment. Utifrån dennamodell har vi utformat ett frågeformulär vilket vi haft som underlag för våra intervjuer medbutikscheferna.

Bakgrund och problem: Miljön har de senaste åren fått allt större uppmärksamhet på grund av människans påverkan och företag har därför tvingats att ta ett större ansvar för att på så sätt bli konkurrenskraftiga. Därför har miljökonsultmarknaden växt och det har kommit flera nya företag, både stora och små. Konkurrensen har blivit allt intensivare och för att kunna vara konkurrenskraftig krävs att företag erbjuder sina kunder något unikt. Miljökonsulterna erbjuder en rad olika tjänster. Kunderna på marknaden är av olika karaktär och det är svårt för miljökonsulterna att veta vad de efterfrågar.

Allt sedan internet gjorde sitt intåg i världens hem har tjänsterna blivit alltmer resurskrävande. Denna utveckling kommer att fortsätta. Trådbundna abonnenter har gått från att surfa via långsamma modem till att behöva höghastighetsbredband. Abonnenter som valt mobilt bredband som anslutningsteknik har ökat lavinartat. Dessvärre kommer inte den mobila tekniken att leva upp till framtidens allt större krav på bandbredd eftersom anslutningen är för okontinuerlig för tyngre streamade tjänster.

Bakgrund och problem: Verksamheter möter allt hårdare ekonomiska krav och är underständig utveckling. Under de senaste årtiondena har samhället gått ifrån stordrift därmarknaden erbjöds vad som tillverkades till att bli mer kundorienterat med köparen i centrum.Dagens ekonomistyrning är trots detta fortfarande kostnadsfokuserad, även om det är intäktersom driver företag framåt. När fokus hamnar på kundvärde blir även icke-finansiella mått merviktiga för verksamheter som är mer effektiva än finansiella prestationsmått för att förutspåframtida prestationer. Eftersom intäkter är ett relativt outforskat område är det intressant attgenomföra en studie av intäktsdrivare, som i dagsläget inte är speciellt omskrivet. Få studierhar gjorts tidigare och dessa i mer övergripande karaktär av enskilda intäktsdrivare, enbart enstudie har varit branschspecifik.

 AbstractDatum 2009-06-05 Författare Jan Boman                          1986-05-26 ? 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 ? 9633 Nivå Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Handledare Håkan Boter Titel Avgiftsbelagd musikkonsumtion ? En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag.Problem Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillägg av en fast extra avgift för slutanvändarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegränsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den här typen kunna vara en hållbar lösning på dagens problem med olaglig nedladdning av musik? Syfte Denna uppsats huvudsakliga syfte är att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare ämnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik är genomförbart. Metod Vi har valt att använda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som besvarades av studenter på campusområdet samt ett frågeformulär som besvarades av ett antal skivbolag.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.

Näringsliv och offentlig sektor står inför ständiga utmaningar att förändra och effektivisera sin verksamhet. Idag ses information som en verklig produktionsfaktor och åtkomst till lämplig informationen ses som en nödvändighet för uppnå effektivitet och produktivitet i de individuella aktiviteterna (Oehlmann, Thoben & Weber, 1997). Med hjälp av elektroniska arbetsinstruktioner på produktionsgolvet har tillverkande industrier hittat en effektiv metod för att minska variationerna, öka kvaliteten, förbättra kommunikationen, minimera kostnaderna och snabbare få ut produkterna på marknaden, den s.k. Time-to-market (Coetzee, 2004).Syftet med denna uppsats är att undersöka om Informationslogistik genom införandet av elektroniska arbetsinstruktioner kan påverka effektiviteten och kvaliteten i ett företag vilket använder sig av elektroniska arbetsinstruktioner.En fallföretagsstudie har genomförts på HMS Industrial Networks AB, en världsledande leverantör av fältbuss-teknologi för automationsutrustning. De har utvecklat ett IT-system för att hantera elektroniska arbetsinstruktioner vilket de använder fullt ut i sin tillverkning.Mer praktiskt har uppsatsens arbete handlat om att undersöka hur de anställda upplever att det påverkat deras effektivitet i det dagliga arbetet, såväl som kvaliteten i arbetet, informationen och på produkterna.Intervjuer med användare från dokumentationsteamet och produktionsmedarbetarna har gjorts och resultatet visar att användandet av PRIS och elektroniska arbetsinstruktioner har gett en rad effekter i verksamheten, både för dem vilka administrerar och hanterar produktionsunderlagen såväl som för de berörda användarna på produktionsgolvet och i övriga delar i organisationen.Resultatet visar att Informationslogistik i allra högsta grad kan påverka effektiviteten och kvaliteten i ett företag.

Allt sedan internet gjorde sitt intåg i världens hem har tjänsterna blivit alltmer resurskrävande. Denna utveckling kommer att fortsätta. Trådbundna abonnenter har gått från att surfa via långsamma modem till att behöva höghastighetsbredband. Abonnenter som valt mobilt bredband som anslutningsteknik har ökat lavinartat. Dessvärre kommer inte den mobila tekniken att leva upp till framtidens allt större krav på bandbredd eftersom anslutningen är för okontinuerlig för tyngre streamade tjänster.