Syftet med arbetet är att undersöka hur en av dessa många ?pro suicide?- usenet gruppers medlemmar kan Acceptera och legitimera ett beteende som samhället i västvärlden har svårt att Acceptera. Med arbetet vill jag öka förståelsen av hur medlemmarna av en "pro suicide" usenet grupp kan konstruera en verklighet där det oAccepterade kan ses som Accepterat. Arbetet är skrivet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med diskurspsykologi som analysmetod. Teori och metod valdes utifrån att arbetets fokus finns på hur medlemmarna i usenet gruppen kan konstruera en verklighet där självmord är Accepterat. Det resultat som framkommit visar på en gemensam attityd inställning hos den aktuella usenet gruppen där självmordet är Accepterat utifrån att det är ett individuellt beslut om en person vill leva eller dö.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning, och klassas som en folksjukdom i Sverige eftersom det drabbar ca 33000 människor varje år. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos personer som drabbats av stroke. Med en manifest kvalitativ innehållsanalys analyserades sexton vetenskapliga artiklar. Det resulterade i sju kategorier: Att leva med en förändrad kropp och identitet, att förändringar resulterade i rastlöshet, att kommunikationsvårigheterna medförde en omställning i livet, att vara rädd och osäker samt känna sorg över förluster, att ha behov av stöd och information, att växa in i nya relationer och leva med beroende samt att Acceptera det nya livet och se möjligheterna. För den drabbade kom stroke plötsligt och medförde kaos med rädsla och osäkerhet.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka copingresurser som individer med långvarig smärta använder sig av samt hur dessa resurser förbättrar eller försämrar individernas möjlighet att Acceptera sin smärta. Designen för litteraturstudien var deskriptiv och studien baserades på 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att individer med långvarig smärta använde sig av inre copingresurser som fysiska och psykosociala copingresurser samt förmågor vid acceptans av långvarig smärta. Individer använde sig även av yttre copingresurser som socialt stöd och materiella copingresurser.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. För att få en fördjupad förståelse har tjugotvå vetenskapliga artiklar studerats, tio artiklar svarade mot syftet och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att leva i en främmande kropp som blivit trött och utmattad, att se framtiden som ett problem och känna oro och osäkerhet, att vara annorlunda, ensam och isolerad, att kämpa för varje andetag och vara rädd att kvävas samt att Acceptera sjukdomen och leva ett förändrat liv. Resultatet visar att människor med KOL inte kunde lita på att kroppen skulle prestera som väntat eller önskat. Framtiden kändes oviss och var svår att planera.

Att diagnostiseras med hiv kan medföra stor chock hos den drabbade personen. De flesta kunde aldrig tro att sjukdomen skulle drabba dem. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med hiv. Litteraturstudien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Elva studier ingick i analysen som resulterade i fem kategorier: att vara känslomässigt nedbruten, att känna oro och osäkerhet inför framtiden, att känna rädsla för att bli stigmatiserad, diskriminerad och illa behandlad, att känna skuld och oro för att skada familjen samt att Acceptera och få nya livsperspektiv och livsmål.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor i Sverige där mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling. Mastektomi kan bidra till en förändrad kroppsuppfattning som kan leda till lidande för drabbade kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i tolv artiklar varav fyra var kvalitativa och åtta var kvantitativa.

Andnöd är huvudsymtomet hos personer med astma som bland vuxna är vanligast hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med astma. 30 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade 1982 och framåt, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta huvudkategorier: att känna andnöd, trötthet och total utmattning, att sjukdomen ger upphov till negativa känslor, att känna sig annorlunda och brännmärkt, att vilja känna stöd och förståelse från andra samt känna tilltro till sin omgivning och sig själv, att ha negativt respektive positivt synsätt på sin sjukdom och på framtiden, att vara socialt begränsad, svårt men möjligt att Acceptera sin sjukdom, att vilja kontrollera och hantera sin astma. I diskussionen jämfördes kvinnornas upplevelser av astma med andra individers upplevelser av att leva med kroniska sjukdomar.

Bakgrund. Föräldrar upplever oro över att cystisk fibros ska få deras barn att uppleva sig annorlunda. På grund av en långvarig relation upplever sjuksköterskor det känslomässigt krävande att vårda en patient med cystisk fibros i livets slutskede.Problem. Få kunskap om den som är drabbad av CF upplever att sjukdomen är ett hinder för att leva.Syfte. Beskriva upplevelser av att leva med cystisk fibros.Metod.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor i Sverige där mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling. Mastektomi kan bidra till en förändrad kroppsuppfattning som kan leda till lidande för drabbade kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i tolv artiklar varav fyra var kvalitativa och åtta var kvantitativa.

Könssjukdomar ökar markant i Skandinavien. År 2007 anmäldes till det svenska Smittskyddsinstitutet 45% fler fall av klamydia än föregående år. Att drabbas av en könssjukdom innebär livsförändringar och många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med de sexuellt överförbara sjukdomarna, klamydia, kondylom och genital herpes. Nio vetenskapliga artiklar analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i sex kategorier av innehållet: Att möta sjukdomen med chock, oro och förvirring: Att få sin självbild rubbad: Att ha behov av att prata men att frukta andras negativa reaktioner: Att uppleva en förändring i sitt sociala liv: Att känna rädsla för sjukdomens fysiska konsekvenser: Att Acceptera och hantera sjukdomen.

Könssjukdomar ökar markant i Skandinavien. År 2007 anmäldes till det svenska Smittskyddsinstitutet 45% fler fall av klamydia än föregående år. Att drabbas av en könssjukdom innebär livsförändringar och många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med de sexuellt överförbara sjukdomarna, klamydia, kondylom och genital herpes. Nio vetenskapliga artiklar analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i sex kategorier av innehållet: Att möta sjukdomen med chock, oro och förvirring: Att få sin självbild rubbad: Att ha behov av att prata men att frukta andras negativa reaktioner: Att uppleva en förändring i sitt sociala liv: Att känna rädsla för sjukdomens fysiska konsekvenser: Att Acceptera och hantera sjukdomen.

Demens är en sjukdom som huvudsakligen drabbar de äldre och som i hög grad också påverkar livet för de närstående. Det är ofta de närstående som tar huvudansvaret för omvårdnaden och det är viktigt att de får stöd. Stödet kan ges i olika former och kan komma både från professionella vårdare och från familj och vänner. Syftet med denna studie var att belysa närståendes upplevelser av stöd vid vård av en person med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ metod i form av intervjuer med sex närstående och innehållsanalys användes.

Bakgrund: Humanitär hjälp innebär att hjälpa människor att överleva under kritiska förhållanden, så som konsekvenser av krig, naturkatastrofer och epidemier. Att åka utomlands för att arbeta som sjuksköterska i krisdrabbade områden kan vara påfrestande men ses ändå som positivt. De möter många olika kulturer och synsätt och får anpassa sitt bemötande därefter.Syftet: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta patienter i ett krisdrabbat område.Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor som arbetat i krisdrabbade områden intervjuats.Resultat: Mötet med andra kulturer och andra synsätt är något som sjuksköterskorna måste hantera dagligen i sitt arbete som hjälparbetare. Att sjuksköterskorna ska bli Accepterade av patienterna är en viktig del i bemötandet. Sjuksköterskorna måste Acceptera patienternas synsätt, lyssna aktivt och vara närvarande för att kunna hjälpa dem.Slutsatser: Sjuksköterskornas vilja att göra gott och hjälpa andra människor var en av de viktigaste orsakerna till att de åkte på uppdrag.

 BAKGRUND: Diabetes typ 2 har under de senaste åren blivit en vanlig folksjukdom och det befaras att den ytterligare skall öka på grund av ohälsosamt kostintag och minskad fysisk aktivitet. För att förebygga utvecklingen samt minska sjukdomsprogressionen rekommenderas en livsstilsförändring och ett bra resultat kan uppnås genom vårdpersonalens hjälp och egenvård. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. METOD: Studien är en litteraturstudie med analys av kvalitativ forskning av tidigare genomförda studier. Datamaterialet som denna studies resultat grundar sig på består av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor.