När en kvinna drabbas av bröstcancer förändras hennes förutsättningar att leva livet som hon tidigare gjort. Denna livsomvälvande händelse är början på en transitionsprocess där kvinnan behöver lära sig att Acceptera och hantera det som hänt genom att omvärdera sin uppfattning om livet, relationer och självet för att ha möjlighet att uppnå hälsa. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelser av transition hos kvinnor som lever med bröstcancer. Åtta artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att ha svårt att Acceptera och hantera sjukdomen och livsödet: Att fundera över meningen med sjukdomen och livet: Att relationer och sätt att se på relationer förändras: Att förändras och få en ny syn på sig själv: Att få ett förändrat liv och välja att hantera det som sker. I resultatet framkom kvinnors svårigheter att Acceptera det som hänt.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur Generation Y:s attityd och värderingar förhåller sig mot det ledarskap som bör tillämpas av framtida chefer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats i form av individuella intervjuer och en fokusgrupp, således har studien baserats på det empiriska material som insamlats från de fyra individuella intervjuerna och vår fokusgrupp som genomfördes. Det empiriska såväl som det teoretiska materialet har sammanställts i sitt respektive kapitel och därefter analyserats med utgångspunkt ur våra frågeställningar. Slutsatser: De senaste åren har det förekommit artiklar i fack- och dagspress om hur individer ur Generation Y ställt sig ovilliga till att Acceptera chefsrollen. Vårt resultat visar att det finns ett genuint intresse för civilingenjörs- och civilekonomstudenter att faktiskt Acceptera chefsrollen.

Att leva med en stomi innebär att bli tvungen att lära sig hantera sin kropp på ett nytt sätt. För kvinnor förändras kroppen och kan inte längre tas för given. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med stomi. En systematisk litteratursökning utfördes och resulterade i 12 artiklar från åren 1990-2011. Data analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier; att känna sig smutsig och vilja dölja stomin, att vara rädd för läckage och behöva planera sin vardag, att försöka Acceptera stomin och att relationer blev påverkade.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur Generation Y:s attityd och värderingar förhåller sig mot det ledarskap som bör tillämpas av framtida chefer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats i form av individuella intervjuer och en fokusgrupp, således har studien baserats på det empiriska material som insamlats från de fyra individuella intervjuerna och vår fokusgrupp som genomfördes. Det empiriska såväl som det teoretiska materialet har sammanställts i sitt respektive kapitel och därefter analyserats med utgångspunkt ur våra frågeställningar. Slutsatser: De senaste åren har det förekommit artiklar i fack- och dagspress om hur individer ur Generation Y ställt sig ovilliga till att Acceptera chefsrollen. Vårt resultat visar att det finns ett genuint intresse för civilingenjörs- och civilekonomstudenter att faktiskt Acceptera chefsrollen. Det är dock med krav på kontinuerlig feedback, coachning och möjligheten till att arbeta fritt och kreativt som gör att dessa individer är benägna att Acceptera chefsrollen i företagen..

Långvarig muskuloskeletal smärta är ett stort problem bland Sveriges befolkning idag. Vid långvarig muskuloskeletal smärta behövs copingstrategier för att möjliggöra hanteringen av smärtan. Vilka strategier en individ använder sig av är beroende på individens livshistoria. Det är av vikt att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt för att kunna ge stöd åt individen vid valet av copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att identifiera copingstrategier hos individer med långvarig muskuloskeletal smärta.

I många utvecklingsländer finns en begränsad tillgång på utvecklade AKK-system (Alant, 1999) och ofta även en okunskap kring möjligheterna att arbeta med kommunikationsproblem (Marshall, 1997). I föreliggande studie genomförs intervention i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för två deltagare med cerebral pares på ett dagcenter i Kilimanjaroregionen, Tanzania. Syftet i föreliggande interventionsstudie är att genom intervention studera och utveckla de i mätsituationerna responsiva talakterna att påkalla uppmärksamhet för att inleda interaktion, Acceptera och avfärda samt upprätthålla och avsluta interaktion. Detta sker med hjälp av begreppen ja och nej för att Acceptera och avfärda, liksom mer och mindre för att upprätthålla och avsluta interaktion. Studien följer en single subjekt design och insatsen utgörs av två interventionsperioder, bestående av direkt intervention med deltagarna samt utbildning och fortlöpande handledning av personal.

Hur kan det förklaras att läkare har svårt att Acceptera icke-läkare ichefspositioner? Studien har en kvalitativ, interaktiv induktiv ansats.Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studien är byggd på litteratur om kunskapsintensiva företag och organisationer. I analysen används teorier om yrkesidentitet och makt som huvudsakliga teoretiska förklaringsverktyg. Studien kommer sammanfattningsvis fram till två möjliga förklaringar till varför läkarna har svårt att Acceptera icke-läkare i rollen som chef.

Långvarig smärta är en upplevelse som är förknippad med emotionella och psykologiska reaktioner och som inte kan mätas objektivt. Det är ett fenomen som ofta orsakar personer sociala och funktionella inskränkningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig ickemalign smärta. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 1996-2006. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet men denna litteraturstudie var att studera föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med astma. Åtta artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som är bäst på att ta hand om barnet, att det tar mycket tid, att alltid vara på sin vakt samt att Acceptera att det är som det är. Föräldrarna fann tillfredställelse i att kunna ta hand om sina barn men saknade ibland omgivningens förståelse och stöd. Den tidskrävande omvårdnaden av barnen upplevdes stressande och medförde isolering på grund av att föräldrarna ville skydda sina barn.

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom karaktäriserad av episoder med mani och depression. Symtom på mani kan vara ökad energi och förhöjd sinnesstämning och depression kännetecknas av sänkt sinnesstämning och minskad aktivitet. Sjukdomen behandlas oftast farmakologiskt men det är även betydelsefullt med psykologiskt inriktade åtgärder. Då bipolär sjukdom är en relativt vanligt förekommande sjukdom är sannolikheten stor att sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa patienter. Svårigheter kan finnas för sjuksköterskan att leva sig in i livsvärlden hos patienter med bipolär sjukdom och förstå att sjukdomen genomsyrar stora delar av det dagliga livet.

Långvarig smärta är ett svårbehandlat och resurskrävande tillstånd. Copingstrategier anses vara ett verktyg för patienten att använda sig av för att hantera sin smärta. Syftet med studien var att ta reda på vad copingstrategier innebär för sjukgymnaster och hur sjukgymnaster som arbetar med patienter med långvarig smärta lär ut copingstrategier. Ett selektivt urval av sjukgymnaster inom primär- och specialistvård i Norrbotten genomfördes. Dessa intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med copingstrategier i rehabilitering med patienter med långvarig smärta.

Långvarig smärta är ett svårbehandlat och resurskrävande tillstånd. Copingstrategier anses vara ett verktyg för patienten att använda sig av för att hantera sin smärta. Syftet med studien var att ta reda på vad copingstrategier innebär för sjukgymnaster och hur sjukgymnaster som arbetar med patienter med långvarig smärta lär ut copingstrategier. Ett selektivt urval av sjukgymnaster inom primär- och specialistvård i Norrbotten genomfördes. Dessa intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med copingstrategier i rehabilitering med patienter med långvarig smärta.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med stroke. Tretton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna beroende och osäkerhet inför framtiden: att känna sig attackerad och utanför: att känna att kroppen sviker samt att Acceptera, finna nya vägar, känna hopp och stöd av andra. Resultatet visar att leva med stroke innebär ett liv med stora förändringar. Dessa förändringar innebar att inte kunna leva som man tidigare gjort och att inte få möjligheten att göra allt man vill.

Syftet med min uppsats är att undersöka ifall det överhuvudtaget är rimligt att begära att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats är ur ett främst muslimskt, men också ur ett svenskt perspektiv. För att få svar på min fråga har jag valt följande frågeställningar:- Hur skiljer sig ett muslimskt samhälle och muslimska normer från det svenska samhället?- Vilka ?problemområden? finns för muslimska elever som går i en svensk skola?- Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten?Min slutsats av min undersökning är att det inte är rimligt att begära att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förståelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra.

Fatigue är ett begrepp som har sina rötter från den latinska och franska litteraturen. Ordet som enligt latinsk benämning ?fatigare? har översatts till engelskans fatigue och fått definitionen fysisk och psykisk utmattning. Fatigue är vanligt förekommande hos personer med diagnoser som exempelvis multipel skleros (MS), kronisk njursvikt och olika cancertyper. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av fatigue vid cancersjukdom.