I takt med att informationens värde för organisationer ökar, ökar även behovet att skydda den. Ett sätt att göra detta är att använda sig av biologiska identifieringstekniker. Genom användandet av biologisk identifiering kan organisationer stärka skyddet av sina informationssystem. Det kan även förenkla administrationen av användarkonton, tack vare att användarna inte glömmer lösenord och liknande eftersom de alltid bär med sig den typen av data. För att denna typ av teknik skall nå framgång krävs det att den förankras väl hos användarna.

Introduktion: I denna studie undersöks 450 konsumenters Acceptans för tre, på marknadenbefintliga rågbröd utan rågkärnor (Aktiv råg, Rågkusar, Rund & God) modifierade i två nivåer(1, 2) med olika mängd hela rågkärnor.Bakgrund: Råg och fullkorn har flera goda hälsoeffekter. I Sverige äter vi för lite fullkorn men den mängd som konsumeras är huvudsakligen i form av bröd. Ur ett folkhälsoperspektiv vore det intressant att undersöka svenskars Acceptans för rågbröd med hela kärnor för att se om de accepterar ett hälsosammare bröd.Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att ta reda på konsumenters Acceptans för olika rågbröd, och undersöka effekten på gillande vid tillsättning av hela rågkärnor, samt se om det fanns någon skillnad mellan kön eller olika åldersgrupper.Metod och material: De nio brödtyperna bakades av Fazer Bageri AB och konsumenttestet genomfördes i Uppsala. Bedömarna fick smaka på bröden och fylla i sin Acceptans på en niogradig skala i en enkät där skalsteget 1 representerade lägsta nivån av gillande och 9 den högsta.Resultat: Signifikanta skillnader fanns i Acceptans för Rågkusar som accepterades lägst av alla prover, samt för kön där Aktiv råg 2 accepterades högre av kvinnor. Äldre accepterade Rågkusar 1 och 2 i högre grad än den yngsta åldersgruppen.

Syftet med vår uppsats är att bidra till en bättre förståelse av teknisk förändring genom att undersöka och analysera hur anställda handlar vid införandet av ny teknik. Uppsatsen bygger på kvalitativ ansats och vi har använt oss av intervjuer och observationer som metod för att samla in empiri, som senare analyserades med hjälp av meningskategorisering och meningstolknings metoder.Vi anser att det är viktigt att behandla motstånd och Acceptans tillsammans, för de samverkar och existerar i relation till varandra. Både de positiva och negativa reaktionshandlingarna bör betraktas som helhet för att få hela bilden av organisationsförändringen. Motstånds- och Acceptanshandlingar är inte homogena hela tiden utan ändrar sin karaktär under förändringsprocessen. Information till de anställda vid förändring minskar inte nödvändigtvis motståndet.

Denna uppsats behandlar Acceptansen av vindkraft ur ett svenskt perspektiv. Uppsatsen syftar till att besvara vad det är för problem som ligger till grund för brist på Acceptans, och hur man kan förebygga dessa. Den syftar även till att belysa hur man i Sverige jobbar politiskt för ökad Acceptans för vindkraft.Det finns många bevisade negativa effekter av vindkraft såsom visuell störning, besvärande ljud, skuggor och reflexer. Det är dock endast den visuella effekten som spelar stor roll i frågan om Acceptans. Experter har länge trott att bristen på Acceptans för vindkraft har grundat sig i NIMBY-syndromet, men på senare tid har man kommit fram till att så inte är fallet.

Denna studie ämnar att skapa en holistisk grund för bedömning av kvalitet och Acceptans hos informationssystem och åstadkommer detta genom att omfatta ett organisatoriskt, infologiskt och ett socialt perspektiv. Studiens huvudfråga lyder:Vilka slags kriterier är avgörande för att kunna bestämma ett informationssystems kvalitet och Acceptans samt hur bör de tillämpas?Som svar på studiens huvudfråga kan följande slutsatser härledas:? Att det råder en stor likhet mellan teoretiska respektive empiriskaföreställningar kring de tre formerna av systemAcceptans och attde bedömningskriterier som tillsammans skapar grunden för konstruktionen av SAM kan anses vara fullständiga.? Att grupperingen av kriterierna i SAM under organisatorisk, infologisk respektive social Acceptans har skapat en överblickbar och kärnfull föreställning men också en förståelse kring varför denna gruppering är viktig.? Att ett informationssystems kvalitet påverkar och påverkas av helaorganisationens beteende. Detta innebär att den vanligt förekommande bedömningen av organisatorisk Acceptans kan ses som en otillräcklig faktor för systemAcceptans.Dessa kunskaper har tillkommit genom en systematisk utredningsprocess där grunden till utredningen ligger i skapandet av en starkt validerad modell, vars reliabilitet dock är begränsad med hänvisning till tidsbrist..

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och Acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och Acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och Acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och Acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och Acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv.

I denna studie, som bedrivits på Landstinget Dalarna, har kommunikationssystemet Microsoft Lync studerats. Lync består av kommunikationsmodulerna chatt, video- och telefonkonferens samt dela dokument. Syftet med denna rapport är att förklara hur utbildning kan påverka människors Acceptans för ett kommunikationssystem samt vilka orsaker som kan finnas för att det inte används. För att kunna besvara studiens syfte användes ett kvasiexperiment som genomfördes genom två intervjuomgångar och en utbildning mellan dessa intervjuomgångar. Utifrån intervjuomgångarna kunde slutsatser dras om hur utbildningen hade påverkat Acceptansen för kommunikationssystemet Lync.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Våldtäkt är ett stort samhällsproblem, med över 3000 anmälda våldtäkter i Sverige 2007. Definitionen av våldtäkt är en tolkningsfråga som påverkas av moraliska synsätt. Denna synbygger på historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige är känt för att ha kommit långt på väg mot ett jämställt samhälle, vilket skulle kunna innebära att svenskar har lägre Acceptans för dessa myter. Få studier om våldtäktsmyter har gjorts i Sverige.

Detta examensarbete är det avslutande momentet på civilingenjörsutbildningen Ergonomisk design och produktion vid Luleå tekniska universitet. Projektet har genomförts på avdelningen för hyttergonomi på Scania CV AB i Södertälje. Målet med arbetet var att utveckla ett förargränssnitt för Scanias kommande trötthetsvarningssystem för lastbilar. Gränssnittet utvecklades utifrån tre huvudaspekter: säkerhet, Acceptans och effektivitet. För insamling av information och preferenser genomfördes litteraturstudier, en enkätstudie samt en ministudie.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och Acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och Acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och Acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och Acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och Acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv.

Bakgrund: Det finns en tid av väntan före döden. För att kunna vänta på döden krävs det från individen en Acceptans och medvetenhet kring att man ska dö.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av väntan när de befinner sig i ett palliativt skede.Metod: En kvalitativ litteraturstudie av tre biografier, Den utmätta tiden, Tisdagarna med Morrie och Ro utan åror. En teoristyrd analys utifrån de sex S:n, samt en systematisk textkondensering användes.Resultat: I analysen framkom två teman: Viktiga inslag i väntan på döden och Reflektioner kring liv och död. Det framkom att väntan är en process med fyra stadier: Acceptans, Väntan på sjukdomens väg, Förberedande inför döden och När bara väntan finns kvar. De två teman finns genomgående i de tre första stadierna.Diskussion: I diskussionen speglas resultatet mot bakgrunden och egna reflektioner påtalas.

 BAKGRUND: Diabetes typ 2 har under de senaste åren blivit en vanlig folksjukdom och det befaras att den ytterligare skall öka på grund av ohälsosamt kostintag och minskad fysisk aktivitet. För att förebygga utvecklingen samt minska sjukdomsprogressionen rekommenderas en livsstilsförändring och ett bra resultat kan uppnås genom vårdpersonalens hjälp och egenvård. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. METOD: Studien är en litteraturstudie med analys av kvalitativ forskning av tidigare genomförda studier. Datamaterialet som denna studies resultat grundar sig på består av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar.

I organisationer koordineras personal och resurser för att de i samverkan ska utföra mer eller mindre krävande aktiviteter. Organisationsstrukturer förändras över tiden, vilket är en naturlig del i all samhällsutveckling. En viktig förutsättning för att kunna förändra sig själv och sin organisation är att skapa förståelse, delaktighet och Acceptans för förändringen. Chefer och medarbetare måste kunna svara på frågor av olika slag, framför allt på ?varför?, ?vad?, ?hur?, och har någon annan gjort något liknande och vad är i så fall deras erfarenheter? Aktionsforskning eller Action Research har sin grund i de teorier som Kurt Lewin introducerade redan 1946 och som sedan dess har utvecklats och förfinats i ett flertal riktningar men alla med den deltagande, reflekterande och iterativa forskningsmetodiken som grund.