Back, I. & Hörberg, A. (2009). En ordförandegrupps känsla av sammanhang. C-uppsats i pedagogik.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om elevers stress och vad de gör konkret för att försöka eliminera stressade situationer. Vi vill undersöka vilket behov pedagogerna finner i att få specialpedagogiska insatser och på vilket/vilka sätt specialpedagogen kan stödja pedagogerna. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua elva pedagoger i åren 4 ? 6, efter halvstrukturerade frågor. Resultaten från intervjuerna tillsammans med litteraturstudier och egna erfarenheter har visat att pedagogerna ser sig själva som medvetna inom området om elevers stress.

Jag har utfört en empirisk studie med syfte att undersöka barns upplevelser av stress. Dels barns uppfattningar av begreppet stress, dels deras erfarenheter av stress i sin vardag. Med vardag avses hemma, på fritiden och i skolan. Det empiriska materialet bygger på tolv öppna och ostrukturerade intervjuer med sex pojkar och sex flickor i år 3 och 6. Forskning har visat på skillnader i pojkars och flickors reaktioner på stress.

To publish research articles by the means of open access is to provide them for free to the reader. An increasing number of universities around the world have begun to institute open access policies regarding their researchers academic output, requiring them to primarily publish in open access journals and / or archive their pre- or post- prints in institutional archives.The aim of this this thesis is to explore how the adoption of the open access policy at the Swedish Universi- ty of Agricultural Sciences in 2008 has affected how their researchers publish and if this has had any effect on how their academic output are cited and distributed online. To reach this goal a combination of bibliometric and altmetric methods were used as well as cross-referencing between Scopus, Altmetric.com, Google Scholar and the SHERPA/RoMEO database.The results points towards a mostly open access positive trend with an increase in articles published in jour- nals that allow archiving of both pre- and post-prints. There also seems to be a correlation between these journals and which kind of articles gets the most mentions in social media..

The aim of this master thesis is to study how academic librarians can overcome the gap between themselves and the user. The gap, as we see it, is generated by the user's deeper knowledge surrounding her subject in comparison to the librarian. This knowledge gives the user possibilities to handle certain discourses attached to the subject and a knowledge how sub-subjects relate to each other within the main subject. At the same time the user is in need of help to find information within her subject, this need needs to be explained to the librarian as a search expert. The scope of this master thesis is to find how the librarian, tactically, can reach the users need despite lack of subject knowledge.

After W.W. II the Social democratic government wanted to modernize and rationalize the Swedish society. The university system was reformed[INS: :INS] to support growth of industry and science. But the reform did not reach Swedish academic library system and it was not well organized. The aim of this thesis is to analyze the reaction of the Swedish academic libraries to the new era in the framework of ideological criticism.

Antalet människor som känner sig stressade idag stiger i takt med det ökade tempot och de höga kraven både i samhället och inom arbetslivet. Därför är det viktigt att identifiera framgångsrika sätt att motverka och reducera stress. Syftet med denna studie var att undersöka individer som bedöms arbeta i en stressfylld miljö men som inte anses påverkas negativt av stress. Vi ville undersöka vad dessa människor gör och hur de tänker när de hanterar en stressfylld situation på arbetsplatsen. Vi ville också undersöka vilka andra faktorer som påverkar deras förmåga att hantera stress samt hur de lärt sig att hantera stressfyllda situationer.

Syftet med studien var att undersöka om visualiseringsträning kan minska nivån av upplevd stress hos kampsportare. I studien deltog 27 atleter (16-41 år) som var medlemmar i en utvald kampsportsförening lokaliserad i sydvästra Sverige. Deltagarna randomiserades in i en experimentgrupp och en kontrollgrupp där experimentgruppen erbjöds att vid tre tillfällen delta i visualiseringsträning. Det instrument som tillämpades i denna studie var K10 testet av Kessler et al. (2002) som mäter stressupplevelsen hos individer sett ur ett generellt hälsoperspektiv.

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld..

Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer i svenska grundskolan upplever sin arbetssituation. För att ta reda på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat fyra skolkuratorer som alla är verksamma i ett område i Mellansverige. Vi valde att i intervjun fokusera på upplevelsen av krav, kontroll och stöd utifrån krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt. Denna modell anses kunna förklara vilka kombinationer av krav, kontroll och stöd som bidrar till en stressig arbetssituation samt vilka kombinationer som motverkar en stressig arbetssituation. Resultaten i denna studie visar att skolkuratorer upplever höga krav i form av en hög arbetsbörda vilket är det som bidrar till stress.

Stress är en riskfaktor och en fråga som blivit alltmer aktuell för barnhälsovården då forskningen ser att vuxna och barn kan påverkas negativt till ohälsa. Vanligt förekommande frågor på BVC är de som handlar om föräldrars stress och barns sömnproblem och det är därför angeläget att fördjupa sig i dessa frågor. I den här uppsatsen undersöks eventuella samband mellan föräldrastress och barns sömnproblem med hjälp av en tvärsnittstudie där föräldrar besvarade enkätfrågor. Resultatet visade ett samband mellan föräldrastress orsakat av problem i parrelation och barns sömnsvårighet. Däremot fanns inget belägg i det totala resultatet för något samband mellan barns sömnsvårigheter och stress i föräldraskap.

The Swedish social insurance agency provides financial support for families and children, but also for people with work injury, illness and at old age. During 2012 they saw the amount of notifications of insurance increasing in Sweden, which is a development that cost our society a great deal of money. With the aim to pursue a sustainable development I have therefore devoted this project to wellness and stress management within preschool.The employees of preschool are often dealing with a lot of stress, due to the big groups of children that causes high noise and sound levels. The high noise and sound levels is a contributor to stress which additionally can damage the health and cause impaired hearing loss. About half of the people around their forties until the age of retirement have difficulties understanding speech in large groups.The purpose of this project has been to investigate the causes of negative stress for my target group, women between 30-60 years old who works in preschool.

Det är inget nytt att arbetsmiljön för sjuksköterskor inte är tillfredsställande. Stress är ett vanligt förekommande i arbetslivet, främst hos vårdpersonal. Det finns lagar och föreskrifter som måste följas för att en god arbetsmiljö och hög vårdkvalitet skall kunna uppfyllas, trots det finns det brister inom hälso- och sjukvårdens verksamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdkvalitet påverkas av hög arbetsbelastning och stress hos sjuksköterskan. Litteratursökning gjordes i PubMed, Cinahl och Psyc-INFO.

Studien framkom efter att Skolverket (2006) i en rapport presenterat att var tredje elev i gymnasiet är stressad och att elever upplever mer stress med stigande ålder. I gymnasieskolan skall elever i Idrott och hälsa A lära sig om både den fysiska och psykiska hälsan. Spänningsreglering är något som är viktigt för den psykiska hälsan och något som kan användas för att individen skall kunna slappna av så att stressen inte skall bli skadlig. Idrottslärare skall ge gymnasieelever redskap till att hantera stress. Kan då natur och friluftsliv vara en sorts form av spänningsreglerande redskap? Denna studies syfte är att undersöka om elever på gymnasiet som ofta bedriver friluftsliv eller vistas i naturen upplever mindre stress i skolan än gymnasielever som mindre frekvent bedriver friluftsliv eller vistas i naturen samt att undersöka gymnasieelevers känslor förknippade med vistelse i natur eller friluftsliv.

Stress är en primitiv reaktion som varit nödvändig för människans överlevnad då det är en naturlig respons på ett kommande hot. När omgivningen ställer krav på individen som denne inte kan hantera eller upplever vara för stora uppstår ett stresspåslag. Flertalet studier visar att studenter är en grupp i dagens samhälle som upplever mycket stress. Höga nivåer av stress bland sjuksköterskestudenter och medicinstuderande har visats sig påverka minne, koncentration samt problemlösningsförmåga, vilket i sin tur leder till försämrad inlärning och försämrade studieresultat. Studien syftade till att undersöka upplevelser av stress hos fysioterapeutstudenter och uppfattningen om hur denna stress kan påverka studier och framtida yrkesliv.