Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framåtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhållande till elevernas framtida lärande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehållsmässig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmärksammat att IUP är mer tillbakablickande och nulägesbeskrivande än framåtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger på eleven och föräldrarna. Resultatet av vår undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte är tillbakablickande och nulägesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framåt i tiden.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur det interkulturella perspektivet kan användas i historieundervisningen. Vidare är syftet att fördjupa frågeställningen till att också omfatta hur historieundervisning kan utformas så att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mångkulturell bakgrund. Den metod jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som samtliga undervisar i historia i årskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berätta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk händelse verklig och konkret för alla eleverna.

ABSTRAKTBakgrund: Ett nytt organ är livräddande behandling för patienter med kroniska hjärt- eller leversjukdomar. För den som blir transplanterad innebär det en stor omställning i livet, från att ha varit kronisk sjuk till att leva med ett nytt organ. Efter en transplantation är målet att personen ska kunna återgå till ett normalt liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den transplanterades perspektiv på att leva med ett nytt organ. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa studier granskats och analyserats med inspiration av innehållsanalys.

AbstraktMed detta examensarbete ville vi undersöka hur barn i förskolan sorterar och klassificerar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. För att få svar på våra frågor har vi observerat och intervjuat barnen medan de fått ett av oss utvalt material att använda sig av. Vi valde att filma barnen under tiden de använde detta material på grund av att vi skulle kunna observera och intervjua barnen utan att störa dem i deras aktivitet.Resultatet vi fick fram visade att barnen på många sätt gjorde och tänkte lika i hur de sorterade och klassificerade men att de kunde uttrycka sig olika. Det barnen gjorde lika var att de sorterade nallarna i familjer och personifierade dem. De lekte med nallarna och skapade roller utifrån sina egna erfarenheter, exempelvis att nallarna skulle ha samling och åka tåg.

Abstrakt -  As energy prices rise, energy-saving in buildings is becoming increasingly important. By applying different construction and installation technologies, to new buildings the energy consumption can be reduced effectively, compared to similar existing buildings. These technical measures are often an investment in the long term and will reduce energy costs significantly. The purpose of this report is to show how to reduce energy consumption in a small house. It is presented in this report that both building's technical saving arrangements (the sealing of a building) and an installation technical arrangement (changing from the F-system to the FTX-system) would reduce energy consumption in newly built detached houses, if compared with a similar existing house but without these technical measures. The report presents also detailed calculations showing how much energy an existing 2-storey house, built in the year 2007 in Eskilstuna, consumes and how much energy would be saved if these corrective measures were applied to a new building. It is also reported how much money would be saved each year over a 10 year period if the measures were applied. The results show that both solutions are a good investment in the reduction of energy consumption and hence the cost involved. Keywords: energy, heat energy, infiltration, FTX-system, free temperature effectively. .

Denna undersökning visar hur några utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser också vilka former mobbning kan ta sig i uttryck på samt hur begreppet definieras. Frågeställningar är enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom våra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jämfört med varandra för att upptäcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjälp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en längre tid och att det kan ta sig i uttryck på ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sätt.Det visar också att man på våra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och föräldrar för att få fram ett gemensamt förhållningssätt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning..

AbstraktI kampen mot inaktivitet och för tidig död startade man i Västerås 1975 en aktiveringskurs för sjukskrivna som riktade in sig på sjukskrivna människor. Fem år senare startade Läkarordinerad motion med ASEA som initiativtagare. Verksamheten LOM fanns i Västerås till 1996 då den avvecklades. Syftet med studien är att visa hur verksamheterna såg ut mellan 1975-1996 och varför verksamheten LOM avvecklades. Dessa delar kommer att redovisas genom en dokumentanalys som genomfördes på landstingsarkivet i Västerås.

Genom denna undersökning ville vi ta reda på hur man som pedagog kan arbeta didaktiskt med utomhuspedagogik i förskolan för att barnen redan i förskoleåldern ska få ett naturligt förhållningssätt gentemot naturen. Vårt arbete kring utomhuspedagogik och hur man kan använda den som metod i förskolan grundar sig på tio intervjuer och sex observationer som vi har gjort i förskolor med utomhuspedagogisk inriktning. Genom resultatet av dessa har vi fått kunskap om hur man kan stimulera barns utveckling och lärande genom att använda sig av denna metod. Det som visade sig vara viktigt är att barnen befäster sina kunskaper genom konkret inlärning i naturmiljö. För att ge barnen denna inlärning och utveckling arbetar pedagogerna medvetet med att stimulera barnens alla sinnen.

Erosion är en ständigt pågående process som formar om vårt landskap. Längs med kusten pågår ett samspel mellan vind, vågor, strömmar och sediment. Ett område kan sägas vara utsatt för erosion om mängden borttransporterat material är större än den mängd som avsätts. Det omvända kan också inträffa, det vill säga att stränder växer. Detta kallas för ackumulation.

I mitt examensarbete gör jag en jämförande studie mellan två verk av glasformgivarna Bertil Vallien som arbetar på Åfors glasbruk och Mats Jonasson som arbetar för Målerås glasbruk. Den frågeställning som jag har valt är: ?vad kommunicerar verken?? och ?varför ser de så olika ut??. För att ta reda på det har jag använt mig av Bourdieus teorier om de olika kapitalen. Att deras verk ser så olika ut beror på de olika platser med sina respektive kulturer som de har växt upp med.

Syftet med detta utvecklingssarbete har varit att undersöka hur elevernas attityder till matematikämnet förändras om undervisningen genomförs med högre grad av nivå- och perspektivväxling än lärobokens framställning och med ett ökat inslaget av problem hämtade ur en för eleven konkret verklighet. Den pedagogiska iden vilar på tankegångar inom ramarna för konstruktivismen. Arbetet genomfördes i två olika klasser vid teknikprogrammet, i årskurs 1 och 2, på en gymnasieskola i Norrbotten under 8 veckor vårterminen 2003. Elevernas attitydförändring bedömdes med likadana enkäter vid inledning och avslutande av den pedagogiska försöksperioden, och genom observationer och samtal under försökets gång. Resultatet indikerar att det ökade inslaget av verklighetsanknytning hade positiva effekter på elevernas attityd.

Abstract The purpose of this degree project is to examine what impact working with physical objects has on children?s learning process concerning addition. We want to explore what addition strategies can be exercised using the game ?Twice as much?. We have observed children in school year 1.

Syftet med studien var att undersöka och lyfta fram elevers inställning och värderingar till religionsundervisning, livsåskådning och religion. Studiedeltagarna bestod utav två klasser på en gymnasieskola i mellersta Sverige, där båda klasserna gick det estetiska programmet. Undersökningen var en enkätstudie som samlades in och analyserades. Resultatet visade att elever på en gymnasieskola inte har en konkret uppfattning kring sin religiösa tillhörighet. Studien visade även att eleverna hade en oklar uppfattning och bild utav Gud. Deltagarna var osäkra på Guds existens men trodde samtidigt att det kunde finnas en högre makt. Studieresultatet visade att en majoritet av studiedeltagarna trodde på ett liv efter detta, så kallad reinkarnation.

På många håll i vår omvärld sker satsningar på entreprenörer och entreprenörskap, inte minst inom skolvärlden. Entreprenöriellt lärande och entreprenöriell utbildning är idag modeord i skolan. Vi har valt att titta närmare på hur ett sådant lärande kan se ut och gå till i praktiken, och vilka tankar lärare och elever kan ha om ämnet. Två lärare med erfarenhet av entreprenöriellt lärande intervjuas, samt elever till dessa lärare. Förutom att undersöka lärares och elevers syn på entreprenöriellt lärande har vi valt att fokusera på vad ett sådant lärande kan innebära konkret för såväl lärare som elever.

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning En studie av två stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till användning av pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vårt arbete är att studera två stadsdelar med olika förutsättningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens användande. Den teoretiska referensram vi använt oss av är systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i någon form.